Detaljmotivering
1. Radiolagen
1 §. Lagens syfte
Formuleringen i 4 punkten i propositionen utgår från
koncessionsbelagd televerksamhet och speciellt mobiltelekommunikationsfrekvenserna,
som är
mycket efterfrågade. Men det har visat sig att också vissa
andra frekvenser i allmänt telekommunikation enligt telemarknadslagen (396/1997)
på senare tid har varit föremål för
en liknande efterfrågan, som frekvenserna i trådlösa
lokalnät. Därför föreslår
utskottet att uttrycket "som är beroende av koncession"
ersätts med ordet "allmän".
2 §. Tillämpningsområde
3 mom. Utskottet föreslår i linje med grundlagsutskottets
utlåtande att bemyndigandet att utfärda förordning
om lagens tillämpningsområde stryks och att det
föreskrivs om tillämpningsområdet i lag.
Samtidigt föreslås att de särskilda bestämmelserna
på lägre nivå gällande utlänningar slopas
på grund av likställdhetsbestämmelsen
i grundlagen. Därmed kvarstår den huvudregeln att
radiolagen tillämpas på alla utlänningar
inom finskt territorium. I begränsningarna av tillämpningsområdet
i 3 § ingår en del små avvikelser från
denna huvudregel med hänsyn till internationell ömsesidighet.
På dessa grunder föreslår utskottet att
2 § 3 mom. stryks som obehövligt. Alla begränsningar
av tillämpningsområdet ingår i 3 §.
3 §. Begränsningar av tillämpningsområdet
Paragrafhänvisningen i 1 mom. har justerats i överensstämmelse
med ändringen i 34 §.
På grund av de reciproka bestämmelserna om utländska
fartyg och luftfartyg i Internationella teleunionens stadga och
bestämmelserna i det kompletterande radioreglementet föreslår
utskottet en del mindre begränsningar av tillämpningsområdet
i 2 och 3 mom. Begränsningen inskränker de finländska
myndigheters rättigheter som övervakar efterlevnaden
av radiolagen att kontrollera utländska fartygs och luftfartygs
radioanläggningar. I den nuvarande lagstiftningen har motsvarande
begränsningar verkställts genom trafikministeriets
beslut (43/1999) om tilllämpning av radiolagen
och radioförordningen på innehav och användning
av radiosändare på utländska fartyg eller
luftfartyg som rör sig på finskt område.
I framtiden är det inte längre nödvändigt
att meddela ett sådant beslut.
4 §. Definitioner
Som 7 punkt föreslår utskottet en ny definition och
radiosändnings identifieringsuppgifter. Definitionen svarar
mot det som föreskrivs om identifieringsuppgifter i lagen
om integritetsskydd vid telekommunikation och dataskydd inom televerksamhet
(565/1999). Definitionen behövs i bestämmelserna
om identifiering och lokalisering av orsaken till störningar
enligt 30 § längre fram.
6 §. Användning av radiofrekvenser
Utskottet hänvisar till grundlagsutskottets utlåtande
och menar att befogenhetsbestämmelsen, som ger Kommunikationsverket
rätt att utfärda bestämmelser om användningen
av radiofrekvenser, lämpligen bör inskränkas
genom en hänvisning till internationella bestämmelser
och anvisningar.
Begreppsapparaten i lagförslaget föreslås
bli preciserad. Regeringen har gått in för två olika grader
av begreppet störning i sin proposition: "störningar"
och det särskilt definierade "skadliga störningar".
Begreppet skadlig störning i 4 § har en mycket
mera begränsad innebörd än det allmänspråkliga
"störning". Definitionen på en skadlig störning
går tillbaka på det internationella radioreglementet. Även
om störning inte uppfyller villkoren för skadlig
störning enligt definitionen i lagen, kan den i praktiken
upplevas som en synnerligen skadlig och betydande störning
av radiokommunikationen. Därför kan ordet "störning"
inte ersättas med orden "skadlig störning", vilket
föreslagits i vissa sakkunnigutlåtanden. Däremot
anser utskottet att ordet "störning" kan kompletteras med
det efterställda prepoisitonsattributet "av radiokommunikation", som är
både förtydligande och befogenhetsbegränsande.
Samtidigt harmoniseras begreppsapparaten i lagen med Kommunikationsverkets uppgifter,
som det föreskrivs om i 26 § 3 punkten. Den föreslagna ändringen
upprepas i flera lagrum.
7 §. Radiotillstånd
I enlighet med grundlagsutskottets utlåtande föreslår
utskottet att den särskilda skyldighet som innehavaren
av en radiosändare har att visa upp radiotillstånd
stryks i 3 mom.
Utifrån grundlagsutskottets utlåtande föreslår
utskottet till följd av den i grundlagen föreskrivna
likställdheten att 5 mom. om att utlänningar inte
behöver radiotillstånd för innehav av radiosändare
skall strykas i paragrafen. Utlänningar behöver
inte radiotillstånd för den typ av radiosändare
som de vanligtvis innehar, som mobilteleapparater, eftersom 2 mom.
om befrielse från tillstånd tillämpas
också på deras radiosändare. Syftet med
bestämmelsen om andra utlänningars radiosändare
som föreslås utgå uppnås vanligen
genom tillämpning av 3 mom.
Samtidigt som de särskilda bestämmelserna på lägre
nivå om utlänningars radiosändare frångås
föreslår det ett nytt 5 mom. om att radiosändare
som används i polisiärt samarbete enligt Schengenavtalen
skall befrias från kravet på radiotillstånd.
Enligt propositionen avsåg regeringen att en sådan
bestämmelse kan utfärdas genom förordning
av statsrådet. Syftet är att underlätta
det polisiära samarbetet enligt Schengenavtalet. Tillståndsplikten
för dessa radiosändare kan slopas, eftersom de
används i Finland bara under en mycket kort tid och Kommunikationsverkets
rätt att förbjuda en radioanläggning
enligt 34 § 1 mom. i förekommande fall kan tillämpas
också på dessa sändare.
8 §. Tillståndsvillkor
Utskottet föreslår att bemyndigandebestämmelsen
i 2 mom. avgränsas såtillvida att Kommunikationsverket
utöver granskningsförfarandet bara kan bestämma
om inställning av sändare och andra liknande användningsvillkor.
Vidare föreslår utskottet att 3 mom. kompletteras
med villkor som avgränsar Kommunikationsverkets befogenhet
att ändra tillståndsvillkoren. Villkoren skall
få ändras bara om det är nödvändigt
på grund av ändringar i planerna för radiofrekvenser,
frekvensföreskrifterna eller förpliktelser i internationella
fördrag. Ändringar i tillståndsvillkoren
i syfte att förebygga eller avhjälpa störningar
i radiokommunikationen bör ändå inte
bindas vid att villkoret för absolut nödvändighet
uppfylls. Detta är motiverat därför att det
vid störningar i radiokommunikationen också gäller
att bedöma dens intresse som drabbs av störningen
och hans rätt att ta emot radiosändningar.
12 §. Återkallande av radiotillstånd
och radiofrekvensreservering
Utskottet föreslår att villkoren för återkallande av
radiotillstånd skärps i överensstämmelse
med grundlagsutskottets utlåtande. Bestämmelsen har
dessutom kompletterats med en hänvisning till 36 §,
som föreslås bli ändrad och innehålla
en bestämmelse om att Kommunikationsverket också kan
framställa anmärkningar. Avsikten är att
lyfta fram proportionalitetsprincipen i förvaltningen och
att erbjuda fler lindrigare åtgärdsalternativ
för övervakningen av lagen.
15 §. Påvisande av behörighet
Utskottet föreslår att 3 mom. i enlighet med grundlagsutskottets
utlåtande kompletteras med en generell beskrivning av vilket
slag av behörighet som skall påvisas i examen.
19 §. Import, försäljning, saluföring,
demonstration och användning
I 4 mom. föreslås en ändring som
skall göra det möjligt att bevilja radiotillstånd
för testning av radioanläggningar som behövs
för forskning och utveckling i fråga om radioanläggningar.
20 §. Väsentliga krav
Utskottet hänvisar till grundlagsutskottets utlåtande
och påpekar att uttrycket "inbegripet elsäkerhetskraven
så som särskilt bestäms om dem" i 1 mom.
1 punkten refererar till de allmänna bestämmelserna
om elsäkerhet. Det är således inte fråga
om en självständig bemyndigandebestämmelse
som skulle ge rätt att utfärda särskilda
säkerhetsbestämmelser genom förordning
eller myndighetsbestämmelser.
21 §. Säkerställande av överensstämmelse
Paragrafen om säkerställande av överensstämelsen
har omformulerats. Där föreskrivs nu tydligare
och mera detaljerat att en radioanläggnings tillverkare är
skyldig att i vissa fall inhämta utlåtande av
ett bedömningsorgan och om den rättsliga status
som organets utlåtande har. Vidare har paragrafen omstrukturerats
så att det klarare lyfter fram och i korthet beskriver
de i direktiv 1999/5/EG angivna alternativen för
att säkerställa att en radioanläggning
stämmer överens med kraven.
Utskottet föreslår att hänvisningen
till tillverkarens auktoriserade representant stryks, eftersom bestämmelsen
redan med stöd av 5 § tillämpas på representanten.
26 §. Kommunikationsverkets uppgifter
Utskottet föreslår att uttrycket "godkänna
radioanläggningar" i 2 punkten ersätts med det
exaktare "säkerställande av att radioanläggningen överensstämmer
med kraven".
28 och 29 §. Uppgifter som skall lämnas till Kommunikationsverket
och erhållande av uppgifter av tullmyndigheterna
Utifrån ett utlåtande från justitieministeriet
har orden "vid utlämnande av uppgifter" strukits i bestämmelserna.
Detta för att det inte skall uppstå en uppfattning
om att eventuella andra sekretessbestämmelser än
sådana som gäller utlämnande av uppgifter
i alla fall kan inskränka Kommunikationsverkets tillgång
till information i de fall som anges i bestämmelserna.
30 §. Identifiering och lokalisering av orsaken till
störningar
Utskottet föreslår i linje med grundlagsutskottets
utlåtande att Kommunikationsverkets rätt att använda
uppgifter om innehållet i ett radiomeddelande för
att identifiera eller lokalisera orsaken till störning
på radiokommunikationen inskränks. Kommunikationsverket
skall få kontrollera och använda uppgifter om
innehållet i en konfidentiell sändning bara för
att identifiera och lokalisera orsaken till störning på radiokommunikation
i säkerhetssyfte. Däremot skall Kommunikationsverket
i mycket större omfattning kunna använda identifieringsuppgifter
om en radiosändning för att identifiera och lokalisera
en störning på radiokommunikationen, eftersom
dessa uppgifter har ansetts falla utanför kärnområdet
för sekretessen för ett konfidentiellt radiomeddelande.
Enligt utredning till utskottet bör hela processen
med att ta emot ett radiomeddelande göra åtskillnad
mellan dels identifieringsuppgifter, dels egentligt innehåll.
Vid störning skall Kommunikationsverket ha rätt
att kontrollera radiokommunikationen genom teknisk och grafisk uppföljning
och dessutom att avlyssna radiosändningar för
att inhämta identifikationsuppgifter. Skyddet för
ett konfidentiellt radiomeddelande gäller i princip meddelandets
kärna, dvs. innehållet. Utom när Kommunikationsverket önskar identifiera
och lokalisera orsaken till störning på radiokommunikation
i säkerhetssyfte skall det sluta avlyssna en radiosändning
om meddelandet visar sig vara konfidentiellt.
Om allmänhetens rätt att informera Kommunikationsverket
om störningar på radiokommunikationen också när
ett meddelande är konfidentiellt föreskrivs i
37 §. Bestämmelserna i 30 och 37 § avses
svara mot varandra till omfattningen. I 30 § ingår
en hänvisning till 37 §.
I bestämmelsen föreslås vidare ett
nytt 2 mom. om destruering av konfidentiella uppgifter. Uppgifter
om konfidentiell radiokommunikation skall i regel destrueras senast
inom två år efter det kalenderår under
vilket uppgiften inhämtades eller beslut i ett förvaltningsärende
eller brottmål som gäller störning på radiokommunikationen
fått laga kraft. Men om det är fråga om
uppgifter som behövs för att säkerställa
en störningsfri radiokommunikation i säkerhetssyfte, är
tidsfristen tio år.
Lydelsen i bestämmelsen har preciserats. Som åtgärder
som berättigar att inhämta och använda uppgifter
nämns nu utöver identifiering och lokalisering
av orsaken till störning på radiokommunikationen
och radiokommunikationen i säkerhetssyfte också avhjälpande
och begränsning av störningar samt åtalande
av dem som orsakar störningen.
33 §. Avhjälpande av störningar
Utskottet föreslår att 2 mom. uttryckligen
skall inskränka Kommunikationsverkets rätt att
bestämma vilka åtgärder en radioanläggnings
innehavare och ägare skall vidta beträffande själva anläggningen
och dess användning. Indelningen i momentet har samtidigt
korrigerats.
34 §. Förhindrande av störningar
Utskottet föreslår att 1 mom. delas upp på två moment.
Uppdelningen är nödvändig för
att inskränkningarna i 3 § i tillämpningsområdet
beträffande utländska fartyg och luftfarkoster
skall kunna inriktas exakt på rätt lagrum. Andra
momentet har formulerats som en direkt befogenhetsnorm för
att det inte skall uppstå någon oklarhet om legaldefinitionerna
i lagen. Förbudsrätten i detta moment avser att
ge Kommunikationsverket en möjlighet att redan i förväg avvärja
import och användning av en sådan radioanläggning
som på sannolika grunder kan antas störa den planerade
användningen av radiofrekvenser enligt 6 §, till
exempel genom att den fungerar på frekvenser som enligt
planerna är reserverade för andra typer av radioanläggningar. Bestämmelsen
har också samband med verkställigheten av artikel
9.5.a i direktivet om radioutrustning och teleterminalutrustning
och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse.
Grundlagsutskottet kritiserar i sitt utlåtande propositionen
för att det inte klart framgår av 34 § 2
mom. i den föreslagna lagen om det är fråga
om ett enskilt förvaltningsbeslut eller en norm. Utskottet
menar att det är fråga om ett förvaltningsbeslut
genom vilket förbudet i 1 mom. i förekommande
fall genomförs för hela kategorin eller typen
av anläggningar och därmed är det inte
behövligt. Utskottet föreslår att bestämmelsen
stryks.
35 §. Handräckning
Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att befogenheterna
att företa husrannsakan enligt 35 § 2 mom. delvis överlappar
kontrollbefogenheterna i 31 § och att befogenheterna att
företa husrannsakan inte bör utvidgas onödigt
mycket och inte utan ett godtagbart skäl med tanke på de grundläggande
fri- och rättigheterna. Grundlagsutskottet finner
inte de föreslagna befogenheterna att företa husrannsakan
nödvändiga.
Trafikutskottet konstaterar att en kontrollör enligt
31 § under vissa förutsättningar har
rätt att få tillträde till en plats där
det finns eller på sannolika grunder finns anläggningar.
Andra rättigheter i anknytning till husrannsakan har kontrollören
inte. Han eller hon har alltså inte till exempel rätt
att undersöka vad som finns i stängda skåp.
Därmed kan polisens rätt att företa husrannsakan
inte anses överlappa den kontrollrätt som Kommunikationsverkets
kontrollörer har.
Enligt utredning till utskottet är det i vanliga fall
möjligt att gömma en störande eller olovlig radioanläggning
så att den bara går att hitta vid husrannsakan.
För övervakning räcker det därför
inte nödvändigtvis enbart med kontroll.
Saken bör också ses i det perspektivet att
störande radiokommunikation kränker andra människors
rätt att störningsfritt ta emot tillåtna
radiomeddelanden. Av den orsaken är befogenheter för
att förebygga störningar motiverade.
Trafikutskottet understryker i alla fall att befogenheterna
för husrannsakan inte bör utövas på alltför
lösa boliner. Därför föreslås
lydelsen i bestämmelsen bli ändrad så att
det för husrannsakan krävs vägande skäl
för att misstänka att ett brott har begåtts på ett
bestämt ställe som omfattas av hemfriden. Detta
kan till exempel avse att det utifrån identifieringsuppgifterna
om en radiosändning och annan information till exempel från
grannar som drabbas av störningarna är ytterst
sannolikt att det finns en radiosändare i en viss privatbostad.
Vidare bör det i normala fall förutsättas
att anläggningen inte har hittats vid en kontroll enligt
31 §.
36 §. Tvångsmedel
Bestämmelsen föreslås bli kompletterad
med en möjlighet att tilldela någon en anmärkning.
I lindrigare fall kan anmärkningen vara det primära
alternativet till rättelseskyldighet. Anmärkning
och rättelseskyldighet skall också kunna tillämpas
tillsammans eller som varandras komplement. Förslaget har
samband med den föreslagna ändringen i 12 §.
37 §. Radiokommunikationens konfidentiella natur
Utskottet föreslår att det tredje lagförslaget
i propositionen förkastas och att en motsvarande bestämmelse
om radiokommunikationens konfidentiella natur tas direkt in i radiolagen.
Radiokommunikationen skall anses vara förtrolig på det
sätt som avses i 10 § 2 mom. grundlagen, om den
inte är avsedd för allmänt mottagande. Överföringen
av bestämmelsen i radiolagen kan motiveras med att den
allmänna lagstiftningen blir tydligare och att radiokommunikationen
till sina tekniska och fysikaliska egenskaper skiljer sig från
telekommunikationen. Det är inte alltid möjligt
att veta på förhand om en radiosändning är
konfidentiell eller avsedd för allmänt mottagande.
Det har betydelse för förtroligheten att vem som
helst i princip kan lyssna på radiosändningar.
Vidare föreslås en bestämmelse om
rätt att meddela uppgifter till Kommunikationsverket i den
omfattning som föreskrivs i 30 § om rätt
för Kommunikationsverket att kontrollera radiokommunikationen
för att identifiera och lokalisera orsaken till störningar.
Denna rätt kan utövas framför allt av
dem som drabbas av störningar på radiokommunikationen.
Meningen är att till exempel en person, som av misstag
via sin egen radiomottagare hör ett radiomeddelande som är
avsett att vara konfidentiellt, kan underrätta Kommunikationsverket
om meddelandets existens och identifieringsuppgifter (till exempel
tidpunkten för när ett meddelande börjar
och slutar) utan hinder av skyddet för konfidentiella meddelanden.
Uppgifter om innehållet i ett konfidentiellt radiomeddelande
får dock ges ut bara när det är fråga
om att identifiera och lokalisera orsaken till störningar
på radiokommunikation i säkerhetssyfte. Utskottet
hänvisar också till motiveringen till 30 §.
Straff för brott mot tystnadsplikten döms
ut enligt strafflagen.
38 §. Tystnadsplikt
I anknytning till ändringarna i 30 och 37 § föreslår
utskottet att lagen skall föreskriva om tystnadsplikt för
Kommunikationsverket i fråga om uppgifter om radiokommunikationen.
Men i vissa fall skall uppgifter kunna lämnas ut till andra myndigheter,
till exempel polis- och åklagarmyndigheterna, utländska
myndigheter eller internationella organ.
41 §. Bedömningsorgan
Utskottet föreslår att bestämmelserna
om bedömningsorganet preciseras genom att det föreskrivs
i lag om organets uppgifter samt de krav, begränsningar
och villkor som skall ställas på organet. I lagens
21 § föreskrivs om tillverkarens skyldighet att
inhämta utlåtande av bedömningsorganet
och om utlåtandets rättsliga status.
42 §. God förvaltning och rättssäkerheten
vid en bedömning
I 1 mom. föreskrivs om villkoren för en god
förvaltning. De skall iakttas också när
bedömningsorganet till sin juridiska natur är
något annat än en myndighet.
I 2 mom. föreskrivs om rättsskyddsmedlen när
det gäller bedömningsorganets beslut i enskilda
fall.
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
Utskottet anser det vara klart att när den gamla lagen
upphävs, upphävs också författningar
på lägre nivå som utfärdats
med stöd av den. Vad gäller 45 § framhåller
utskottet att lagens övergångsbestämmelser
innebär att anläggningar som släppts
ut på marknaden före utsatt datum fritas från
säkerställande av överensstämmelse med
kraven enligt den nya lagen.