Motivering
Utskottet noterar att budgetpropositionen för 2002 är
trafikvänligare än budgeten för i år. Bland
de positiva dragen märks särskilt att vägförvaltningen
föreslås få ett extra engångsanslag
på 50 miljoner euro, att E18 skall förbättras och
att det föreslås medel till vissa järnvägsinvesteringar.
Men tillskottsanslagen täcker bara till en del de tidigare
nedskärningarna och de ökade kostnaderna, påpekar
utskottet. Dessutom bör det noteras att ett engångsanslag
inte genererar några reella förbättringar
i anslagen till vägförvaltningen.
I utlåtandet (TrUU 9/2000 rd)
om budgetpropositionen för 2001 lyfte trafikutskottet särskilt fram
behovet att utveckla bannätet. Trafikutskottet noterar
med tillfredsställelse att byggstarten för direktbanan
mellan Kervo och Lahtis infaller 2002. Det var en fråga
som utskottet särskilt lyfte fram i utlåtandet.
Med hänvisning till det ovanstående vill trafikutskottet
särskilt prioritera den kommande utvecklingen av anslagen
för basväghållning och utvecklingen av
bannätet i budgetpropositionen för 2002.
Anslagen till banförvaltningen
Utskottet noterar med tillfredsställelse att budgetpropositionen
innehåller anslag för en del nya projekt.
Anslagen för utveckling av bannätet och de föreslagna
projekten ger likaså anledning till tillfredsställelse.
Men utskottet vill trots allt påpeka att vissa betydande
industrianläggningar, till exempel den nya stålfabriken
i Torneå och Stora Ensos cellulosafabrik i Uimaharju, ställs eller
hotas bli ställda utanför det elektrifierade bannätet.
Detta innebär att transporter till och från industrianläggningarna
kräver två typer av rullande materiel, både
el- och dieseldriven. Utskottet menar att det bör utredas
om dessa bansträckor kan elektrifieras.
Beträffande basbanhållningen framhåller
utskottet att utredningar visar att vi har ungefär 600
kilometer dåliga och lågtrafikerade bansträckor
med transporter på mindre än 0,5 miljoner bruttoton.
De upprätthålls med nöd och näppe
i trafikerbart skick. Dessa fem bansträckor hotas av nedläggning
om det inte finns pengar för reparationer eller om privata
finansiärer, främst skogsindustrin, inte skjuter
till medel för underhåll.
Det vore bäst att än så länge
inte dra in bansträckorna anser utskottet. De bör
underhållas för att vara i trafikerbart skick.
Utskottet motiverar sin ståndpunkt med att bannätet
i framtiden kommer att användas betydligt mer med nya krav
på trafikerbarheten som följd, om handeln med
i synnerhet Ryssland och det ekonomiska läget i Karelen återhämtar
sig.
Basväghållning
Utskottet oroar sig för hur anslagen för basväghållning
påverkar vägnätets skick. I budgetpropositionen
framhåller regeringen att huvudvägnätet
kommer att ha lika många asfalterade vägar i dåligt
skick som nu och att de dåliga vägarna inom vägnätet
av lägre rang kommer att bli fler. Målet beträffande
minskade tjälskador har sänkts.
Det är ett stort problem för den ekonomiska, sociala
och regionala utvecklingen att vägnätet är
i så dåligt skick och att Finlands nationella vägkapital
kontinuerligt minskar. Inte minst de vägar av lägre
rang, vanligen enskilda vägar, som skogsindustrin och primärproduktionen
använder för sina transporter har blivit betydligt sämre.
Resultatmålen för trafiksäkerheten kan äventyras
på allvar när vägnätet är
i så dåligt skick, vilket utskottet redan tidigare
har påpekat i flera sammanhang (till exempel i en promemoria
om trafiksäkerheten 22.3.2001).
I detta sammanhang framhåller utskottet också att
anslagen för utveckling av vägnätet minskar.
Av utbyggnads- och nyinvesteringarna kan bara de viktigaste starta,
till exempel motorväg E18 mellan Lojo och Lojoåsen.
Det finns många andra välgrundade projekt för
utveckling av vägnätet, framhåller utskottet.
Utskottet kommer att yttra sig mer ingående om dessa behov
i samband med behandlingen av propositionen med förslag
till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen
i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar
(RP 145/2001 rd). Den föreslagna lagen
avser att förlänga giltighetstiden för
vissa vägplaner.
Utskottet anser att det behövs permanenta och tydliga
förhöjningar av anslagen till vägförvaltningen,
om resultatmålen för huvudtitel 31 i budgetpropositionen
skall kunna uppfyllas. I detta sammanhang vill utskottet särskilt
peka på de mål som avser att sänka företagens
logistikkostnader mer i nivå med kostnaderna i konkurrentländerna,
att upprätthålla trafiknätet i hela landet,
att säkerställa den dagliga farbarheten i trafiknätet,
att bibehålla värdet på trafiknätet,
att trygga transporterna, att förbättra trafiksäkerheten
och att beakta principen om hållbar utveckling i trafiknätet.
Med den nuvarande anslagsnivån är alla dessa mål
i riskzonen.
På grundval av det ovanstående föreslår
trafikutskottet
att finansutskottet i sitt betänkande understryker
att anslagen för basväghållning i framtiden
måste ligga på minst samma nivå som de
har efter den föreslagna förhöjningen
på 50 miljoner euro, en förhöjning som
enligt vissa sakkunniga borde ha varit hela 67 miljoner euro, om
resultatmålen för väghållningen
inom huvudtitel 31 skall kunna uppnås.