PROMEMORIAARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET16.4.2025EU/471/2025KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV OM ÄNDRING AV DIREKTIVEN (EU) 2022/2464 OCH (EU) 2024/1760 VAD GÄLLER DE DATUM FRÅN OCH MED VILKA MEDLEMSSTATERNA SKA TILLÄMPA VISSA KRAV AVSEENDE HÅLLBARHETSRAPPORTERING OCH TILLBÖRLIG AKTSAMHET FÖR FÖRETAG
1
Bakgrund
För att minska företagens administrativa börda offentliggjorde kommissionen den 26 februari 2025 följande tre förslag
Omnibus I -förslagen
):
sitt förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktivet om hållbarhetsrapportering (EU) 2022/2464 och direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (EU) 2024/1760 (COM(2025) 81 final). I förslaget ingår ett separat förslag till direktiv i anslutning till dessa rättsakter, det så kallade stop-the-clock-direktivet, om senareläggning av tillämpningen (COM(2025) 80 final),
sitt förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2023/956 om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen vad gäller förenkling och förstärkning av mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (COM(2025) 87 final).
Den här U-skrivelsen tar ställning till den del av Omnibus I-förslagen genom vilka tillämpningen av de ovan nämnda direktiven om hållbarhetsrapportering, nedan även
CSRD,
och tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, nedan
företagsansvarsdirektivet,
skjuts upp, COM(2025) 80 final (
det s.k. stop-the-clock-direktivförslaget
).
På grund av den brådskande situationen lämnades först en E-skrivelse (E 22/2025 rd) om förslaget koordinerad inom statsrådets samordningssystem. Den här skrivelsen innehåller inga nya ståndpunkter eller förhandlingsmål. Rådets ståndpunkt godkändes den 26 mars 2025.
En separat U-skrivelse upprättas utan dröjsmål om de övriga förslagen till rättsakter COM(2025) 81 final och COM (2025) 87 final i Omnibus I-förslagen.
2
Förslagets syfte
Syftet med förslaget till stop-the-clock-direktivet är att senarelägga tillämpningen av vissa bestämmelser i hållbarhetsrapporteringsdirektivet och av företagsansvarsdirektivet.
3
Förslagets huvudsakliga innehåll
3.1
Förslagen avseende hållbarhetsrapporteringsdirektivet
Genom kommissionens förslag (COM(2025) 80 final) ändras hållbarhetsrapporteringsdirektivet på följande sätt:
3.1.1
Tidsmässigt uppskjutande av skyldigheten till hållbarhetsrapportering
I gällande CSRD föreskrivs följande stegvisa implementering av hållbarhetsrapporteringen:
Stegvis implementering | Rapporteringsskyldiga | Rapporteringens tidsplan |
”
Första vågen
”
|
Sådana börsnoterade storföretag och andra betydande sammanslutningar av allmänt intresse i storföretagskategorin (dvs. finansiella institut och försäkringsbolag) som har över 500 anställda.
Som storföretag betraktas företag för vilka minst två av följande kriterier uppfylls under de två senast avslutade räkenskapsperioderna: anställda >250 personer, omsättning >50 miljoner euro, och balansomslutning >25 miljoner euro. Koncerner till de ovan nämnda juridiska personerna om dessa koncerner uppfyller kriterierna i punkt i) det vill säga de är storkoncerner – då ska inte en separat hållbarhetsrapport upprättas om den juridiska personen i fråga. | Hållbarhetsrapporten ska första gången upprättas för den räkenskapsperiod som inleddes den 1 januari 2024 – rapporten ska offentliggöras 2025. |
”
Andra vågen
”
| Andra än de ovan avsedda storföretagen och storkoncernerna. | Hållbarhetsrapporten ska första gången upprättas för den räkenskapsperiod som inleddes den 1 januari 2025 – rapporten ska offentliggöras 2026. |
”
Tredje vågen
”
|
Småföretag
Som småföretag betraktas företag för vilka minst två av följande kriterier uppfylls under de två senast avslutade räkenskapsperioderna: anställda >50 personer, omsättning >15 miljoner euro, och balansomslutning >7,5 miljoner euro.
(exkl. mikroföretag) och medelstora
Som medelstora betraktas företag som inte är mikroföretag eller småföretag, och som överskrider högst ett av de gränsvärden som definierar storföretag både under den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden.
börsnoterade
Med börsnotering avses en reglerad marknadsplats, och som en sådan verkar i Finland Nasdaq Helsinki Oy (Helsingforsbörsen). Samtidigt är First North Helsinki som förvaltas av Helsingforsbörsen en så kallad multilateral handelsplats (Multilateral Trading Facility, MTF) – som alltså inte är en reglerad marknad. Också små aktiebolag eller andelslag vars aktie eller värdepapper i eget kapital eller obligationslån är föremål för handel på Helsingforsbörsen är skyldiga att lämna en hållbarhetsrapport.
företag.
Små och medelstora börsnoterade företags koncerner om de uppfyller kriterierna i i) punkten, det vill säga de är småkoncerner – då ska ingen hållbarhetsrapport upprättas separat om småföretaget eller det medelstora företaget. | Hållbarhetsrapporten ska första gången upprättas för den räkenskapsperiod som inleddes den 1 januari 2026 – rapporten ska offentliggöras 2027. Dessa kan dock efter eget övervägande skjuta upp tidpunkten för när rapporteringsskyldigheten inleds med två år. |
”
Fjärde vågen
”
| Företag utanför EES-området om deras omsättning från EES-området under den senast avslutade och den föregående räkenskapsperioden var > 150 miljoner euro och de i EES-området har i) ett dotterbolag, som uppfyller kriterierna för storföretag, eller ii) en filial med en omsättning på > 40 miljoner euro under den senast avslutade räkenskapsperioden. | Hållbarhetsrapporten ska första gången upprättas för den räkenskapsperiod som inleddes den 1 januari 2026 – rapporten ska offentliggöras 2027. |
Kommissionen föreslår att tillämpningen ska skjutas upp med två år förutom för den första vågen, varför den första hållbarhetsrapporten ska upprättas först för den räkenskapsperiod som inleds den 1 januari 2027 och offentliggöras 2028.
3.2
Förslag avseende företagsansvarsdirektivet
Genom kommissionens förslag (COM(2025) 80 final) ändras företagsansvarsdirektivet på följande sätt:
Fördröjning av genomförandet av företagsansvarsdirektivet (artikel 37)
Genomförandet av företagsansvarsdirektivet fördröjs enligt följande:
1 år tilläggstid för medlemsstaternas genomförande fram till juli 2027 i stället för juli 2026
första vågens företag (över 3 000 anställda och 900 miljoner euro i omsättning) börjar tillämpa de nationella bestämmelserna i enlighet med företagsansvarsdirektivet från och med juli 2028 i stället för från juli 2027
från och med juli 2029 gäller skyldigheterna företag som har 1 000 anställda och en omsättning på 450 miljoner euro.
4
Förslagets rättsliga grund och förhållande till proportionalitets- och subsidiaritetsprincipen
Den rättsliga grunden för förslagen om ändring av hållbarhetsrapporteringsdirektivet och företagsansvarsdirektivet (COM(2025) 80 final) är artikel 50.1 och artikel 50.2 g samt artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
Artikel 50.1 gäller förverkligandet av etableringsfriheten på ett visst verksamhetsområde. Enligt artikel 50.2 g ska de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen samordnas i den utsträckning som det är nödvändigt, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom unionen. Enligt det senast nämnda stycket förstås med ”bolag” bolag enligt civil- eller handelslagstiftning, inbegripet kooperativa sammanslutningar samt andra offentligrättsliga eller privaträttsliga juridiska personer, med undantag av sådana som inte drivs i vinstsyfte.
Bestämmelser om hur aktiebolag och sådana personbolag där den ansvarige bolagsmannen är ett aktiebolag ska upprätta och offentliggöra hållbarhetsrapporten finns på EU-nivå i redovisningsdirektivet 2013/34 som också har artikel 50.1 i EUF-fördraget som rättslig grund. För att EU:s bolagsrätt ska vara enhetlig och konsekvent ändras det nämnda direktivet genom detta förslag.
Artikel 114 i EUF-fördraget gäller åtgärder för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion och den syftar till tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning och säkerställande av en enhetlig och ickediskriminerande tillämpning i Europeiska unionen.
Förslaget behandlas i ordinarie lagstiftningsförfarande där Europaparlamentet och rådet tillsammans antar akten. Rådet beslutar om antagandet med kvalificerad majoritet.
Statsrådet åsikt är att förslagets rättsliga grund måste anses vara adekvat.
Kommissionen anser att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Genom förslaget ändras vissa tillämpningsdatum för EU-rättsliga bestämmelser. Dessa datum kan ändras endast genom åtgärder på EU-nivå. Målet är att skjuta upp datum för när vissa unionsrättsliga bestämmelser börjar tillämpas. Det enda sättet att nå detta mål är att föreslå att dessa datum ändras.
På grundval av texten i förslaget anser statsrådet även att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
5
Förslagens konsekvenser
5.1
Förslagen avseende hållbarhetsrapportering
Genom kommissionens förslag till direktiv senareläggs hållbarhetsrapporteringen så att hållbarhetsrapporten för andra än de företag som har rapporterat redan från räkenskapsperioden 2024 ska upprättas först för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2027 och offentliggöras 2028.
Den gällande CSRD skulle ha satts i kraft senast den 6 juli 2024. Finland satte i kraft direktivet den 21 december 2023 bland annat genom en ändring av bokföringslagen (lag 1249/2023). Av de trettio EES-staterna har dock vissa negligerat denna tidsfrist. Dessa länder är fortfarande tolv till antalet.
Estland, Tyskland, Österrike, Nederländerna, Tjeckien, Spanien, Portugal, Grekland, Cypern, Luxemburg, Malta
och
Island
.
Läget 30.11.2024, källa: https://www.ropesgray.com/en/insights/viewpoints/102jruo/an-update-on-eu-corporate-sustainability-reporting-directive-transposition
Med beaktande av att företagen i dessa länder enligt de nationella lagarna ännu inte är skyldiga att rapportera hållbarhet innebär direktivändringen de facto att Finland, liksom övriga EU-stater som har satt i kraft CSRD som sig bör, till denna del blir jämställda med de ovan nämnda länderna.
Ändringsförslaget begränsar inte till någon del att finska företag rapporterar enligt CSRD och ESRS annat än att det senarelägger rapporteringen för andra företag än de som ingår i den första vågen från vad som föreskrivs i det gällande direktivet. Till exempel kan ett företag som redan har rapporterat sina hållbarhetsuppgifter för förra året fortsätta hållbarhetsrapporteringen för innevarande år 2025 och nästa år 2026 trots förändrat rättsläge så att den första rapporteringsperiod som avses i ändringen av direktivet är först 2027 för andra företag än de som ingår i den första vågen. Hållbarhetsrapporter i enlighet med CSRD:s och ESRS:s krav är adekvata även om de upprättas för tidigare räkenskapsperioder än den första rapporteringsperiod (dvs. 2027) som avses i kommissionens förslag.
5.2
Förslag avseende företagsansvarsdirektivet
Senareläggningen av tillämpningen syftar till att ge företagen tillräckligt med tid att förbereda sig inför genomförandet av företagsansvarsdirektivet. Enligt kommissionen minskar den förlängda tidsplanen för genomförandet avsevärt osäkerheten i företagen eftersom de kan utveckla sina riskhanteringsprogram i enlighet med riktlinjerna. Ändringarna bidrar även till att minska behovet av att ge företagen juridisk rådgivning.
I praktiken underlättar förslaget ställningen för de företag som har vaknat senare till ansvarsfull verksamhet. Det är möjligt att möjligheten till konkurrensfördel för de finska företag som redan verkar ansvarsfullt minskar till följd av förslaget eftersom andra företag får mer tid att anpassa sig till regleringens krav.
De föreslagna ändringarna fördröjer genomförandet av de ursprungliga målen i företagsansvarsdirektivet.
Direktivförslaget ger medlemsstaterna och deras tillsynsmyndigheter mer tid att anpassa sig till regleringen.
6
Förslagets förhållande till grundlagen samt de grundläggande och mänskliga rättigheterna
Hållbarhetsrapporteringsdirektivets förhållande till grundlagen samt de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna har bedömts mer ingående bland annat i regeringens proposition till riksdagen om genomförandet av direktivet (RP 20/2023 rd) och motsvarande förhållande för företagsansvarsdirektivet i statsrådets skrivelse till riksdagen (U 35/2022 rd). Förslaget till direktiv medför inga väsentliga ändringar i de tidigare nämnda bedömningarna.
7
Ålands behörighet
Bestämmelser om behörighetsfördelningen mellan riket och landskapet Åland finns i 18 och 27 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991), nedan självstyrelselagen. Enligt 27 § 1 mom. 8 punkten i självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om bolag och andra privaträttsliga sammanslutningar.
8
Behandlingen av förslaget i Europeiska unionens institutioner och de övriga medlemsstaternas ståndpunkter
Direktivförslaget (COM(2025) 80 final 26.2.2025) antogs som en A-punkt vid utrikesrådet den 14 april 2025.
För den huvudsakliga behandlingen av direktivet COM(2025) 80 final i Europaparlamentet svarar JURI. Åsikter lämnas av utskotten AFET, INTA, ECON och EMPL. Förslaget godkändes utan ändringar i ett brådskande förfarande vid parlamentets session den 3 april 2025.
Antagandet är att även direktiven om de innehållsliga frågorna i Omnibus I-förslaget (COM(2025) 81 final och COM(2025) 87 final) kommer att behandlas snabbt.
9
Den nationella behandlingen av förslaget
Arbets- och näringsministeriet ordnade ett samråd för intressentgrupperna och myndigheterna den 14 mars 2025.
Utkastet till U-skrivelse behandlades vid ett gemensamt möte mellan sektionen för konkurrenskraft (EU8), sektionen för finansiella tjänster (EU 10) och sektionen för miljö (EU23) den 26 mars 2025 och den 27–28 mars 2025 (skriftligt förfarande).
En E-skrivelse om ändringen av företagsansvarsdirektivet och hållbarhetsrapporteringsdirektivet vad gäller uppskjutandet av tillämpningen, det så kallade stop-the-clock-förslaget (E 22 /2025 rd) behandlades i EU-ministerutskottet den 11 april 2025. Stora utskottet har anslutit sig till statsrådets ståndpunkt den 11 april 2025.
10
Statsrådets ståndpunkt
10.1
Allmänt
Statsrådet understöder förslagen om att skjuta upp tillämpningen av hållbarhetsrapporteringsdirektivet och företagsansvarsdirektivet som ingår i Omnibus I-förslaget.
Statsrådet understöder kommissionens mål att förenkla regleringen och minska den administrativa bördan. Statsrådets mål är en bättre och mindre omfattande EU-reglering.
10.2
Förslagen avseende hållbarhetsrapportering
Statsrådet understöder kommissionens förslag genom vilket tidsfristen för att upprätta en hållbarhetsrapport skjuts upp så att rapporterna upprättas för räkenskapsperioder som inleds den 1 januari 2027 och därefter i sådana storföretag som inte har varit skyldiga att rapportera om hållbarhet för räkenskapsperioden 2024.
10.3
Förslagen avseende företagsansvarsdirektivet
Statsrådet understöder uppskjutandet av tidpunkten för genomförandet av företagsansvarsdirektivet och anser att det är viktigt att det sätts i kraft snabbt.
Om andra delar än senareläggningen av tillämpningstidpunkten bildar statsrådet sin ståndpunkt senare.