2.10
Erasmusprogrammets förhållande till EU:s övriga finansieringsprogram
Erasmusprogrammet är ett av de finansieringsinstrument i den fleråriga budgetramen för 2021—2027 som gäller investeringar i människor, social sammanhållning och värden. På unionsnivå handlar det om ett nyckelinstrument som används för att finansiera utbildningsrelaterade funktioner såsom mobilitet, samarbete och innovativ modernisering av politiken för utbildning, ungdomsområdet och idrott.
EU:s åtgärder inom utbildning, ungdom och idrott innefattar att skapa ett europeiskt område för utbildning, att främja det övergripande europeiska strategiska samarbetet på utbildningsområdet samt att stödja det ungdomspolitiska samarbetet inom ramen för EU:s ungdomsstrategi 2019—2027 och den europeiska dimensionen inom idrotten på gräsrotsnivå.
Erasmusprogrammet passar väl in bland och kompletterar unionens övriga instrument, särskilt instrumenten för samarbetet vid de yttre gränserna, såsom instrumentet för utveckling av den europeiska grannskapspolitiken och internationellt samarbete (NDICI) och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) samt EU:s struktur- och investeringsfonder såsom Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Erasmusprogrammet passar väl ihop med och kompletterar i hög grad det förestående programmet Kreativa Europa, om vilket kommissionen lade fram sitt förslag till förordning den 30 juni 2018. Inom ungdomsområdet passar Erasmusprogrammet väl ihop med och kompletterar programmet Europeiska solidaritetskåren, om vilket kommissionen lade fram sitt förslag till förordning den 11 juni 2018. Inom forskning och innovation kommer programmet att ha synergieffekter med Horisont Europa, om vilket kommissionen lade fram sitt förslag den 7 juni 2018. Det sistnämnda programmet kommer när så är lämpligt att komplettera programmets stöd för initiativet med Europauniversitet, framför allt vad gäller forskning som en del av utvecklingen av nya gemensamma och integrerade långsiktiga och hållbara strategier för utbildning, forskning och innovation.
På området digital kompetens kommer programmet för ett digitalt Europa att komplettera den omfattande strävan inom Erasmus+ att utveckla de färdigheter som behövs för att stödja utveckling och tillägnande av avancerade digitala färdigheter.
II Kreativa Europa
2.11 Mål för programmet Kreativa Europa
Enligt förslaget är det rika kulturarvet och dynamiska kulturella och kreativa sektorer en del av Europas identitet. Kultur och kulturella uttryck kommer till tydligt uttryck i EU-invånarnas dagliga liv, och kan bidra till människors välmående, ett aktivt medborgarskap, gemensamma värden, social inkludering, utveckling av dialogen mellan olika kulturer samt till ett fritt, pluralistiskt och diversifierat medielandskap. De kulturella och kreativa sektorerna stärker unionens ekonomiska utveckling och skapar jobb och tillväxt, och är därför centrala delar av Europas framtid.
Enligt förslaget är de många typer av verksamhet och projekt som kommer att finansieras ett centralt verktyg för att stärka EU:s kulturella och kreativa sektorer och att frigöra deras fulla potential i ett ekonomiskt, socialt och internationellt perspektiv.
De allmänna målen för programförslaget Kreativa Europa ska vara:
(a) Främja europeiskt samarbete om kulturell och språklig mångfald och kulturarv.
(b) Öka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft, särskilt inom den audiovisuella sektorn.
Programmet har följande särskilda mål:
(a) Främja den ekonomiska, sociala och externa dimensionen i det europeiska samarbetet i syfte att utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och dess kulturarv, öka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft i Europa samt stärka de internationella förbindelserna på kulturområdet.
(b) Främja den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft och skalbarhet.
(c) Främja politiskt samarbete och innovativa insatser till stöd för alla programområden, däribland främjandet av en bred och pluralistisk mediemiljö, mediekompetens och social inkludering.
2.12 Prioriteringar för programmet Kreativa Europa
Ovan nämnda mål uppnås genom åtgärderna i programmets tre områden.
2.12.1 Prioriteringar för programområdet kultur:
(a) Stärka de gränsöverskridande aspekterna hos aktörerna inom de kulturella och kreativa sektorerna i Europa och mobiliteten för dessa sektorers aktörer och verk.
(b) Öka det kulturella deltagandet i hela Europa.
(c) Främja samhällelig motståndskraft och social inkludering via kulturen och kulturarvet.
(d) Främja de europeiska kulturella och kreativa sektorernas möjlighet att blomstra och skapa arbetstillfällen och tillväxt.
(e) Stärka den europeiska identiteten och de europeiska värdena genom kulturell medvetenhet, utbildning i konstämnen och kulturbaserad kreativitet i utbildningen.
(f) Främja uppbyggnaden av de europeiska kulturella och kreativa sektorernas internationella kapacitet för att möjliggöra verksamhet på internationell nivå.
(g) Bidra till unionens globala strategi för internationella förbindelser genom kulturell diplomati.
Inom programområdet kultur finansieras övergripande åtgärder såsom samarbetsprojekt, europeiska kulturella och kreativa organisationer, inklusive deras internationella verksamhet, och mobilitet för konstnärer och andra kreativa aktörer.
Sektorsspecifika åtgärder riktas till musikbranschen, bokbranschen, arkitektur- och kulturarvssektorerna, design- och modebranscherna samt kulturturismen.
Inom programområdet kultur finansieras dessutom europeiska kulturhuvudstäder, det europeiska kulturarvsmärket, EU:s kulturpriser, europeiska kulturarvsdagarna och europeiska kulturinstitutioner som arbetar för att erbjuda kulturella tjänster direkt till EU-medborgarna.
2.12.2 Prioriteringar för programområdet media:
(a) Befordra talanger och färdigheter och stimulera samarbete samt innovation i skapandet och produktionen av europeiska audiovisuella verk.
(b) Stärka teater- och onlinedistributionen och i större utsträckning bereda tillgång till europeiska audiovisuella verk över gränserna, inklusive genom innovativa affärsmodeller och användning av ny teknik.
(c) Främja europeiska audiovisuella verk och stödja publikutvecklingen i och utanför Europa.
Dessa prioriteringar ska genomföras genom stöd för europeiska verk som kan nå en större publik i och utanför Europa. Insatserna handlar om att anpassa sig till den nya utvecklingen på marknaden och stödja genomförandet av direktivet om audiovisuella medietjänster.
Genomförandet av åtgärderna inom programområdet media ska beakta skillnaderna mellan länderna vad gäller produktion och distribution av audiovisuellt innehåll, samt tillgänglighet, liksom respektive marknaders omfattning och särdrag.
Bland de nya insatserna i programområdet media finns att göra europeiska verk mer kända och synliga genom marknadsföring och reklam, fortbildnings- och mentorverksamhet för anpassning till ny marknadsutveckling och digital teknik samt åtgärder för större jämställdhet mellan könen.
2.12.3 Prioriteringar för det sektorsövergripande programområdet:
(a) Stödja det sektorsövergripande transnationella policysamarbetet samt att främja kunskapen om programmet och stödja användningen av resultaten.
(b) Främja innovativa tillvägagångssätt för innehållsligt skapande, tillgänglighet, distribution och marknadsföring.
(c) Främja övergripande verksamhet som omfattar flera sektorer för anpassning till den strukturella omvandlingen inom mediesektorn, inklusive främjande av ett fritt, diversifierat och pluralistiskt medielandskap, kvalitetsjournalism och mediekompetens.
(d) Inrätta och stödja programkontor för att marknadsföra programmet i respektive land samt stimulera till gränsöverskridande samarbete inom de kulturella och kreativa sektorerna.
Inom det sektorsövergripande programområdet finansieras transnationellt policysamarbete, nya uttrycksformer och innovativa, sektorsövergripande projekt som främjar tillgänglighet, distribution och kommersialisering samt åtgärder som stöder de nationella programkontoren och nyhetsmediabranschen.
Till de nya insatserna i det här programområdet hör det laboratorium för kreativ innovation (The Creative Innovation Lab) som särskilt ska främja sektorsövergripande och innovativ produktion, distribution och kommersialisering samt stödja nyhetsmedierna och kvalitetsjournalism.
2.13 Budgetförslag
Som budget för hela programperioden anslås 1,642 miljarder euro (2018 års priser). Budgeten för den pågående programperioden är 1,501 miljarder euro.
Budgeten fördelar sig mellan programområdena så att omkring 33 procent används för programområdet för kultur, 58 procent för programområdet för media och 9 procent för det sektorsövergripande programområdet. Finansieringsandelen för programområdet för media av hela budgeten ökar jämfört med det pågående programmet medan den relativa andelen för det sektorsövergripande området minskar avsevärt. Ingen större förändring sker i fråga om andelen för programområdet för kultur.
Anslagen i budgeten kan användas för tekniska och administrativa stödåtgärder i anknytning till programmets genomförande.
2.13.1 Former för EU-finansiering
Kommissionen administrerar programmet genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller genom indirekt förvaltning med sådana organ som avses i artikel 61.1 c i budgetförordningen
Programmet får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, framförallt i form av bidrag, priser och upphandlingskontrakt.
2.14 Deltagande för tredjeländer och internationella organisationer
Eftaländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får delta i programmet i enlighet med villkoren i EES-avtalet.
Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater får delta i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs i respektive ramavtal och associeringsrådsbeslut för dessa länders deltagande i unionens program, eller liknande avtal.
Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken får delta i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs i respektive ramavtal och associeringsrådsbeslut för dessa länders deltagande i unionens program, eller liknande avtal.
Andra länder får delta i enlighet med villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar tredjeländernas deltagande i unionens program, om avtalet uppfyller kraven i programförslaget (bl.a. i fråga om balans mellan bidrag och förmåner, att tredjelandet inte har någon beslutsbefogenhet i fråga om programmet och unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning).
Deltagandet i programområdet Media och det sektorsövergripande programområdet av medlemsstater i EES-avtalet, anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidater och länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken ska uppfylla de villkor som anges i direktiv 2010/13/EU (direktiv om audiovisuella medietjänster).
Internationella organisationer får delta i programmet i enlighet med budgetförordningen.
Enligt förslaget fortsätter unionen som medlem av Europeiska audiovisuella observationsorganet Europeiska audiovisuella observationsorganet är en utvidgad partiell överenskommelse som träffades 1992. (EAO) under den kommande programperioden. Unionens medlemsavgift betalas ur programområdet för media och kommissionen företräder unionen i EAO.
2.15 Förhållandet mellan programmet Kreativa Europa och övriga politiska riktlinjer och finansieringsprogram
Enligt programförslaget kommer Kreativa Europa att vara förenligt med och komplettera andra unionsinstrument. Ett särskilt mål är att utveckla synergieffekter med EU:s övriga politiska mål och insatser, bland annat utbildnings- och ungdomspolitiken, sysselsättningen och socialpolitiken, regional-, stads- och landsbygdspolitiken, programmet för den inre marknaden, programmet för den digitala branschen, forsknings- och innovationsprogrammet samt politiken för yttre förbindelser.
III Europeiska solidaritetskåren
2.16 Syftet med programmet Europeiska solidaritetskåren
Det allmänna målet med programförslaget för Europeiska solidaritetskåren är att stärka ungas och organisationers engagemang i solidaritetsverksamhet som är tillgänglig och av hög kvalitet som ett sätt att stärka sammanhållningen, solidariteten och demokratin i och utanför unionen. Målet med verksamheten är att ta itu med samhällsutmaningar och humanitära utmaningar, med särskilda insatser för att främja social inkludering bland unga.
Det särskilda målet för programförslaget för Europeiska solidaritetskåren är att ge unga personer, även de med sämre förutsättningar, lättillgängliga möjligheter till engagemang i solidaritetsverksamhet i och utanför Europa och samtidigt validera deras färdigheter och förbättra deras anställbarhet och inträde på arbetsmarknaden.
2.17 Europeiska solidaritetskårens verksamhet
Europeiska solidaritetskåren ska nå sina mål med följande typer av verksamhet:
(a) volontärarbete
(b) praktik och jobb
(c) solidaritetsprojekt
(d) nätverksarbete
(e) kvalitets- och stödåtgärder
2.18 Definitioner som används i programmet Europeiska solidaritetskåren
I programförslaget för Europeiska solidaritetskåren gäller följande definitioner:
1. solidaritetsverksamhet: tillfällig verksamhet som bidrar till Europeiska solidaritetskårens mål. Verksamheten kan bedrivas i form av volontärarbete, praktik, jobb, solidaritetsprojekt och nätverksarbete på olika områden. Verksamheten ska säkra ett europeiskt mervärde och följa hälso- och säkerhetsföreskrifter.
2. registrerad sökande: person mellan 17 och 30 år som har registrerat sig på Europeiska solidaritetskårens portal, men som ännu inte deltar i sådan verksamhet.
3. deltagare: person mellan 18 och 30 år som deltar i solidaritetsverksamhet genom Europeiska solidaritetskåren.
4. unga med sämre förutsättningar: unga personer som möter hinder som gör det svårt för dem att få faktisk tillgång till programmets möjligheter av ekonomiska, sociala, kulturella eller geografiska skäl, av hälsoskäl eller till följd av funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter.
5. deltagande organisation: varje offentlig eller privat enhet, oavsett om det är på lokal, regional, nationell eller internationell nivå, som har fått Europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärkning.
6. volontärarbete: solidaritetsverksamhet som utförs som en frivillig och obetald verksamhet under högst tolv månader.
7. praktik: solidaritetsverksamhet under en period på två till sex månader som får förlängas en gång till som längst tolv månader och som erbjuds och betalas av den deltagande organisation som tar emot kårdeltagaren.
8. jobb: solidaritetsverksamhet under en period på två till tolv månader, som betalas av den deltagande organisation som anställer kårdeltagaren, antingen i ett annat land än det där deltagaren bor (utomlands) eller i det land där deltagaren bor (inom landet). Sådant jobb ska omfatta ett inslag av lärande och utbildning, och bygga på ett anställningsavtal i enlighet med det tillämpliga regelverket i det land där jobbet utförs.
9. solidaritetsprojekt: oavlönad solidaritetsverksamhet i hemlandet under högst tolv månader som grupper med minst fem kårdeltagare utför för att ta itu med viktiga problem i lokalsamhället. Sådana solidaritetsprojekt ska tillföra ett tydligt europeiskt mervärde.
10. kvalitetsmärkning: certifiering av en deltagande organisation som vill erbjuda solidaritetsverksamhet i rollen som värd och/eller i en stödfunktion.
11. Europeiska solidaritetskårens resurscentrum: de ytterligare funktioner som utförs av nationella programkontor för att stödja utveckling, genomförande och kvalitet i fråga om Europeiska solidaritetskårens verksamhet samt kartlägga de färdigheter som deltagarna förvärvat genom solidaritetsverksamheten.
12. unionens verktyg för öppenhet och erkännande: instrument som hjälper intressenter att förstå, uppskatta och i förekommande fall erkänna icke-formella och informella läranderesultat i hela unionen. Alla deltagare kommer efter avslutad verksamhet att få ett intyg på de läranderesultat och färdigheter de förvärvat under verksamheten.
13. humanitär biståndsverksamhet: verksamhet till stöd för humanitära insatser i tredjeländer för att ge behovsbaserat katastrofbistånd i syfte att rädda liv, förebygga och lindra mänskligt lidande och slå vakt om människovärdet i samband med katastrofer orsakade av människor och naturkatastrofer. Verksamheten innefattar bistånds-, hjälp- och skyddsinsatser vid eller omedelbart efter humanitära kriser, stödåtgärder för att ge tillträde till behövande och underlätta biståndsflödet, åtgärder för bättre katastrofberedskap och katastrofriskreducering genom att koppla samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd samt åtgärder för att stärka motståndskraften och förmågan till krishantering och återhämtning.
14. tredjeland: ett land som inte är medlem i unionen.
15. tredjeland som är associerat till programmet (third country associated to the programme): ett tredjeland som är part i ett avtal med unionen som möjliggör landets deltagande i programmet och som uppfyller alla skyldigheter som fastställs i denna förordning i förhållande till medlemsstaterna.
16. tredjeland som inte är associerat till programmet (third country not associated to the programme): ett tredjeland som inte deltar fullt ut i programmet, men vars rättsliga enheter i undantagsfall kan dra nytta av programmet i välmotiverade fall i unionens intresse.
2.19 Deltagande i programmet Europeiska solidaritetskåren
Unga i åldern 17—30 år får delta i Europeiska solidaritetskåren. De ska registrera sig på kårens portal. När solidaritetsverksamheten påbörjas ska den unga personen dock vara minst 18 år men inte över 30 år.
Offentliga och privata enheter samt internationella organisationer får delta i Europeiska solidaritetskåren, under förutsättning att de har fått Europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärkning. Kvalitetsmärkningen ska omprövas regelbundet och kan återkallas. Europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärkning leder inte automatiskt till finansiering genom Europeiska solidaritetskåren. För organisationer som deltar i verksamhet som ordnas till stöd för humanitära insatser ska volontärernas säkerhet prioriteras.
Deltagande i volontärarbete, praktik, jobb, solidaritetsprojekt, nätverksarbete och kvalitets- och stödåtgärder ska vara öppet för medlemsstaterna och utomeuropeiska länder och territorier.
När det gäller volontärarbete, nätverksarbete och kvalitets- och stödåtgärder är deltagande öppet för EFTA-länder som hör till EES-avtalet i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet; för anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program; för länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs i avtal mellan unionen och dessa länder för dessa länders deltagande i unionens program; samt för andra tredjeländer i enlighet med villkoren för tredjeländernas deltagande i unionens program.
Deltagande i volontär- och nätverksarbete får vara öppet också för andra tredjeländer, särskilt grannskapsländer.
Den geografiska begränsningen gäller alltså främst praktik- och arbetsplatser som begränsats till medlemsstaterna och utomeuropeiska länder och territorier.
2.20 Europeiska solidaritetskårens strategier
Programmet Europeiska solidaritetskåren stöder solidaritetsverksamhet som tillför ett tydligt europeiskt mervärde. Solidaritetsverksamheten ska genomföras i enlighet med de särskilda villkor som ställts upp för respektive verksamhetstyp och inom ramen för de deltagande ländernas regelverk.
Målen för Europeiska solidaritetskåren genomförs med följande strategier:
(a) Ungas deltagande i solidaritetsverksamhet som fyller samhällsbehov.
Insatserna ska särskilt bidra till att stärka sammanhållningen, solidariteten och demokratin i och utanför unionen och samtidigt hitta lösningar på samhällsproblem med särskilda insatser för att främja social inkludering.
Insatserna kan vara volontärarbete, praktik och jobb, solidaritetsprojekt, nätverksarbete samt kvalitets- och stödåtgärder.
Volontärarbete ska ha ett inslag av lärande och utbildning, får inte ersätta praktikplatser eller arbetstillfällen och får inte kombineras med en anställning. Volontärverksamheten ska baseras på ett skriftligt volontäravtal. Volontärarbete får utföras i det land där deltagaren bor eller utomlands.
Praktik ska bygga på ett skriftligt praktikavtal i enlighet med det tillämpliga regelverket i det land där praktiken görs, när så är lämpligt, och med hänsyn till principerna för kvalitetskriterier för praktikprogram (2014/C 88/01). Praktikplatser får inte ersätta anställningar.
Ett jobb ska bygga på ett anställningsavtal i enlighet med den nationella lagstiftningen i det deltagande land där jobbet utförs. Det ekonomiska stödet till de deltagande organisationer som erbjuder jobb får inte överstiga tolv månader i de fall då anställningsavtalet varar längre än tolv månader.
Praktik och jobb ska ha ett inslag av lärande och utbildning. Praktik och jobb får utföras i det land där deltagaren bor eller utomlands.
Solidaritetsprojekt får inte ersätta praktikplatser eller arbetstillfällen.
(b) Ungas deltagande i humanitär solidaritetsverksamhet - Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd
Insatserna ska bidra till att ge behovsbaserat humanitärt bistånd i syfte att rädda liv, förebygga och lindra mänskligt lidande och slå vakt om människovärdet samt stärka kapaciteten och motståndskraften hos sårbara eller katastrofdrabbade samhällen.
Insatserna ska följa de principer som gäller för humanitärt bistånd
och kan handla om volontärarbete, nätverksarbete samt kvalitets- och stödåtgärder.
Volontärarbete till stöd för humanitära insatser ska omfatta ett inslag av lärande och utbildning. Verksamheten får inte ersätta praktikplatser eller arbetstillfällen och ska baseras på ett skriftligt volontäravtal.
Volontärarbetet får endast utföras i tredjeländer där det bedrivs verksamhet och insatser för humanitärt bistånd och där det inte pågår några internationella eller icke-internationella väpnade konflikter.
Nätverksarbete samt kvalitets- och stödåtgärder är gemensamma typer av insatser för de ovan nämnda verksamhetstyperna.
2.21 Budget för Europeiska solidaritetskåren
Kommissionen anslår totalt 1,113 miljarder euro för Europeiska solidaritetskåren för budgetramen 2021—2027 (2018 års priser).
2.22 Förvaltning av programmet Europeiska solidaritetskåren
Kommissionens förslag till förvaltning av programmet Europeiska solidaritetskåren motsvarar förvaltningen av det pågående Erasmus+. Kommissionen ska ansvara för genomförandet av förordningen på unionsnivå och i deltagarländernas nationella programkontor.
Den nationella myndigheten för Erasmus: Europeiska unionens program för utbildning, ungdom och idrott [nya Erasmusförordningen] är också nationell myndighet för Europeiska solidaritetskåren och på motsvarande sätt är det nationella programkontoret för Erasmus även nationellt programkontor för Europeiska solidaritetskåren.
För genomförande av Europeiska solidaritetskåren ska kommissionen godkänna handlingsprogram i form av genomförandeakter.
Kommissionen ska biträdas av en programkommitté i genomförandet av förordningen.
2.23 Förhållandet mellan Europeiska solidaritetskåren och EU:s andra finansieringsprogram
Europeiska solidaritetskåren bygger på praxis som utvecklats inom ungdomskapitlet inom ramen för det nuvarande Erasmus+-programmet och i de tidigare självständiga ungdomsprogrammens Europeiska volontärtjänst, på erfarenheter med europeiska ungdomsgarantin och från projektet Ditt första Euresjobb för ungdomar samt på initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete.
Europeiska solidaritetskårens verksamhet ska vara förenlig med och komplettera relevant politik samt relevanta instrument och program på unionsnivå, såsom Erasmusprogrammet, samt befintliga nätverk på unionsnivå som är relevanta för kårens verksamhet. Programmet Europeiska solidaritetskåren erbjuder enligt kommissionens förslag en lättillgänglig möjlighet att delta i solidaritetsverksamhet parallellt med nödvändiga stödåtgärder och erkännande av läranderesultat.
Europeiska solidaritetskårens verksamhet i tredjeländer ska vara förenliga med och komplettera andra delar av unionens yttre åtgärder, särskilt politiken för humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete, utvidgning, grannskapspolitik och unionens civilskyddsmekanism (Union Civil Protection Mechanism).
Kommissionen föreslår att solidaritetsinsatser som uppfyller minimikraven på kvalitet men inte finansieras på grund av otillräckliga anslag, kan få stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, förutsatt att insatserna är förenliga med reglerna och målen för fonderna i fråga.