Motivering
Allmänt
Kinas ekonomiska — och politiska — betydelse kommer
att öka ytterligare, vilket innebär att både
Europa och Finland ställs inför nya möjligheter
och nya utmaningar. Det är viktigt att både EU
och Finland ser över överenskommelserna om samarbete
eftersom överenskommelserna kan medverka till att Kina
integreras i det internationella systemet.
Kina är världens fjärde största
ekonomi. Landet är den största exportören
och importören av ett flertal konsumtionsvaror, industriprodukter och
jordbruksvaror. Efter USA är Kina det land där
flest direkta utländska investeringar görs. Efter
att Kina inträdde i Världshandelsorganisationen
(WTO) 2001 har takten ökat bland de utländska
investeringarna. Utländska investerare attraheras av den
snabba ekonomiska tillväxten, den billiga arbetskraften,
den enorma hemmamarknaden och den relativt välfungerande
infrastrukturen. De två senaste åren har investeringsströmmen
till Kina uppgått till drygt 50 miljarder dollar om året.
Värdet av de samlade beslutade investeringarna uppgår
till knappa tusen miljarder dollar och värdet av de genomförda
investeringarna till ungefär hälften av beloppet.
I slutet av 2003 var en knapp halv miljon utländska företag
etablerade i Kina.
På senare år har Kina genom sina statliga
företag ökat sina investeringar i utlandet i betydande
omfattning för att framför allt trygga sin framtida
tillgång till nödvändiga råvaror.
De ekonomiska relationerna mellan Finland och Kina
Kina är Finlands största handelspartner i
Asien. Efter USA är Kina den näststörsta
handelspartnern i EU. På senare tid har Finlands handel
med Kina uppnått en balans om man också räknar
in exporten till Kina via Hong Kong. År 2003 uppgick Finlands
handel med Kina till nästan 3,4 miljarder euro
(inklusive införsel via Hong Kong) och uppvisade ett litet överskott.
Att döma av tillgänglig statistik ökade
handeln 2004 till hela 4 miljarder euro. Därmed går
Finland förbi Sverige och är Kinas viktigaste
handelspartner i Norden.
Bland Finlands viktigaste exportartiklar till Kina märks
telekommunikation och elektronik, maskiner och anläggningar
för industrin och produkter från pappersindustrin. År
2003 gick hälften av Finlands export av elektronik och komponenter
till Kina. Kinas ökade behov av råvaror ger också utslag
i vår export: i fjol fördubblades till exempel
vår export av stål till Kina.
Finland importerar i första hand elektronik- och elektroprodukter,
textilier, kläder, skinnvaror och pälsskinn och
en del andra metallprodukter.
Förutom exporten har också de direkta finska investeringarna
i Kina ökat snabbt. Finska företag har omkring
200 företagsenheter i Kina, och de inbegriper egna företag,
samföretag och representationskontor. Finska
företag sysselsätter omkring 25 000 personer
i Kina och värdet av investeringarna ligger för
närvarande på omkring 4,5 miljarder euro, medan
omsättningen är omkring 10 miljarder euro.
Den gällande överenskommelsen om skydd för
investeringar är från 1986. Med den nya överenskommelsen
om främjande av och skydd för investeringar vill
Finland bättre ta tillvara det finska näringslivets
möjligheter att operera i Kina. Syftet med överenskommelsen är
att minska möjligheterna att finska investeringar behandlas
godtyckligt och att göra investeringsmiljön i
Kina mer förutsägbar. De kinesiska företagens
investeringar utanför Kina ökar kontinuerligt.
Genom en överenskommelse mellan Finland och Kina vill man öka
Kinas intresse för att medverka i produktionen i Finland.
Finlands modell för överenskommelse
Enligt utskottet är det viktigt att man med hjälp av
ekonomiskt samarbete också främjar den politiska
dialogen med Kina för att främja de mänskliga
rättigheterna. I ingressen till överenskommelsen
saknas en hänvisning till respekten för och kraven
på internationellt erkända arbetslivsrättigheter.
De hänför sig till allmänt tillämpade åtgärder
för hälsa, säkerhet och miljö.
Utskottet beklagar bristen med tanke på de allvarliga kränkningarna
av de mänskliga rättigheterna och miljöproblemen
i Kina.
Överenskommelsen innehåller också en
del andra betydande avsteg från mallen. Bland dem märks
inskränkningar i principen om mest gynnad nation och nationell
behandling, inskränkt definition på begreppet
avkastning, begränsningar i upphovsrätten, markägande
och valutaöverföringar och en del undantag i tvistlösning. Enligt
uppgifter till utskottet ger den nya överenskommelsen trots
avstegen ett bättre skydd för investeringar än
den tidigare.
Med hänvisning till motiven i propositionen och annan
utredning finner utskottet förslaget nödvändigt
och lämpligt. Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.