Motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.

Syftet med Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess är att stödja och hjälpa till att utveckla demokratin, rättsstaten och ekonomin i Albanien, Bosnien och Herzegovina, Makedonien, Serbien och Monte Negro samt Kroatien. Utskottet understryker vikten av parternas åtagande att utvidga de politiska och ekonomiska friheter som ligger till grund för avtalet samt att respektera de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprinciperna samt de demokratiska principerna genom fria och rättvisa val i ett flerpartisystem.

Utskottet uttalade i oktober 2000 i sitt utlåtande UtUU 4/2000 rd sitt gillande till ett stabiliserings- och associeringsavtal och underströk hur viktig stabiliteten i Kroatien är för hela västra Balkan. Den ledande principen i avtalet är att republiken Kroatiens lagstiftning ska tillnärmas och slutligen harmoniseras med Europeiska gemenskapernas regelverk inom de samarbetsområden som avtalet täcker. På detta sätt vill man successivt skapa förutsättningar för Kroatien att ansluta sig till Europeiska unionen. Kroatien lämnade in sin medlemsansökan till Europeiska unionen i februari 2003.

Stabiliserings- och associeringsavtalet med Kroatien handlar om frihandel men också om en politisk dialog och det innehåller bestämmelser om bl.a. ett utvidgat regionalt samarbete, rörlighet för arbetstagarare, etableringsrätt, handel med tjänster, betalningar och kapital samt samarbete på området för rättsliga och inrikes frågor.

När Jugoslavien föll samman bröts en lång rad etablerade affärskontakter. De ekonomiska relationerna och handelsrelationerna mellan Finland och Kroatien är anspråkslösa. Finland och Kroatien ingick 2002 en överenskommelse om ömsesidigt främjande av och skydd för investeringar. Finlands export till Kroatien uppgick 2001 till 35 miljoner euro och importen till 5 miljoner euro. Handeln 2002 har i stort sätt rört sig kring samma belopp. Finska företag har visat föga intresse för de kroatiska marknaderna. Orsaken står delvis att finna i små marknader, obefintlig köpkraft, avsaknaden av en rättsstat och av tidigare konflikter färgade uppfattningar om säkerheten i landet. I fråga om ekonomiskt samarbete och handel erbjuder avtalet enligt propositionen bättre möjligheter till samarbete och export även för Finland och finska företag.

Utrikesutskottet understryker att avtalet bygger på åtagandet att respektera de mänskliga rätttigheterna, internationell rätt och rättsstatsprinciperna. Europeiska unionen har ett flertal gånger slagit fast att stabiliserings- och associeringsprocessen inte framskrider om inte länderna på Balkan fullt ut samarbetar med den krigstribunal som utreder brott som begåtts i det forna Jugoslavien (International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY). FN:s säkerhetsråd har också för sin del framhållit att samarbetet måste effektiviseras, senast i resolution 1503 från augusti 2003. Utskottet konstaterar att Kroatiens samarbete med krigstribunalen ännu inte kan anses vara fullt tillfredsställande. Utskottet anser det i detta sammanhang vara viktigt att Europeiska unionen och dess medlemsstater kräver fullt samarbete av Kroatien. Kommissionen kommer våren 2004 med sitt svar på Kroatiens medlemsansökan och då gäller det att ta upp frågan hur Kroatiens samarbete med ICTY förlöpt. Utskottet understryker att detta samarbete är ett steg mot Kroatiens integrering i demokratiska staters samarbete och en successiv tillnärmning till Europeiska unionen och att det också främjar regionalt samarbete och goda grannförbindelser.