Motivering
Internationell verksamhet mot ISIL
Den extrema islamistiska organisationen ISIL-(Daesh) bedriver
en extremt våldsam och grym verksamhet i Syrien och Irak
och dess aktiva rekrytering och uppvigling till terroristattacker runtom
i Europa, Mellanöstern och Afrika förutsätter
ett brett samarbete inom det internationella samfundet. ISIL avviker
från andra terroristorganisationer i att den strävar
efter att skapa ett eget nationellt område och på så sätt
rasera traditionella maktstrukturer. Att organisationen sprider
sig bland annat till Libyen är ett verkligt hot. Ett av
terroristernas centrala mål är att skapa skräck
för att förhindra eller lamslå motståndarnas
verksamhet. För att nå framgång måste aktionerna
mot ISIL vara målmedvetna och långsiktiga eftersom
organisationens motaktioner inklusive offentliga avrättningar
förorsakar fruktan bland medborgare i öppna samhällen.
Utskottet vill betona att länderna i området har
en central roll i verksamheten mot ISIL och förebyggandet
av radikaliseringen. Men samarbetet förhindras — ofta
kortsiktigt — av intressekonflikter i anslutning till maktpolitiska
mål och av att religiösa grupper medvetet ställs
mot varandra.
Utskottet instämmer med redogörelsen i att
i kampen mot terrorism betonar Finland att folkrätten och
de rättsstatliga principerna ska följas, däribland
de mänskliga rättigheterna, humanitär rätt
och flyktingrätt. Om vi ger avkall på dessa principer
och rättigheter i kampen mot terrorismen har terroristerna
nått sitt mål — att rubba de demokratiska
principerna och värderingarna med hjälp av fruktan.
Deltagandets politiska betydelse
FN:s säkerhetsråd har i sin resolution 2170 (2014)
vädjat till medlemsländerna att de ska vidta "alla
tänkbara åtgärder som fordras, som är lämpliga
och förenliga med folkrätten för att
bekämpa ISIL:s verksamhet". Det ligger i linje med
Finlands utrikes- och säkerhetspolitik att ta ansvar för
säkerheten i det egna landet men också i andra
länder. Utskottet anser att det med avseende på konsekvensen
i utrikes- och säkerhetspolitiken är befogat att
Finland deltar i det av USA koordinerade internationella samarbetet för
att bekämpa ISIL:s verksamhet tillsammans med över
60 andra länder, bland dem EU-länderna och de
nordiska länderna. Det internationella samfundet bör
från första början i sina krishanteringsplaner
integrera också målen för utvecklingssamarbetet
och den civila krishanteringen för att främjandet
av ekonomin, utvecklingen av rättstaten och de mänskliga
rättigheterna ska kunna tryggas på längre
sikt.
Utskottet ser det som viktigt att bakgrundsfaktorerna bakom
ISIL:s ökade styrka reds ut för att en förstärkning
av terrorism och extremiströrelser framöver ska
kunna bekämpas effektivare.
Läget i Irak och i insatsområdet
Redogörelsen ger en försiktigt positiv bedömning
av läget i Irak. Men utskottet understryker att säkerhetssituationen
i Irak fortfarande är svår och att det humanitära
läget har försvagats. Det internationella samfundets
stöd till Iraks regering är viktigt för
en stärkt förvaltning i landet och för
en regional enhetlighet.
En av uppgifterna för irakiska autonoma regionen Kurdistan är
att organisera alla administrativa behov i regionen och också de
regionala säkerhetsstyrkorna. För säkerheten
i regionen svarar Kurdistans militär (peshmergan) och polismakten.
Den kurdiska förvaltningen har en egen utrikesförvaltning
och inofficiella representationer i olika länder. Kurderna
utgör ca 15—20 procent av Iraks befolkning och
allt som allt bor det ca sex miljoner kurder i Irak.
Genomförandet av en övergripande strategi för
krishantering
Endast en sammanhållen verksamheten mot ISIL kan ge
hållbara resultat. Finland deltar i det internationella
samarbetet mot ISIL genom att med hjälp av anslag för
utvecklingssamarbete stödja Syrien och dess grannstater
(Libanon, Jordanien och Irak) samt genom humanitärt bistånd till
offren för ISIL. Totalt har Finland bidragit med ca 25
miljoner euro i stöd 2014.
EU:s medlemsländer måste effektivisera sina åtgärder
för att förebygga radikaliseringen för att
terrorismen ska kunna förebyggas på ett hållbart
sätt. Utskottet ser det som viktigt att EU agerar verkningsfullt
för att bekämpa hotet från utländska
stridande. Det behövs ett mycket bredare samarbete än
för närvarande för att myndigheterna
ska ha möjligheter att ingripa i resor till Syrien och
andra konfliktområden i terrorismrelaterade avsikter. Det
måste göras klart också för partnerskapsländer
inklusive Turkiet att EU förutsätter att de agerar
konkret för att effektivisera gränskontrollen.
Finland bör effektivisera en avradikalisering av utländska
stridande och att de skyldiga ställs inför rätta,
också genom lagändringar.
Utbildningsinsatsens centrala mål
Insatsens syfte är att delta i utbildningen av Iraks armé och
säkerhetsstyrkor (Building Partner Capacity). I hela utbildningsinsatsen
deltar enligt uppgift Australien, Belgien, Spanien, Holland, Storbritannien,
Italien, Kanada, Norge, Tyskland, Danmark, Ungern och Förenta
staterna. Målet är att stärka Iraks förmåga
att motverka ISIL och att återställa den lagliga
statsmaktens kontroll samt ge stöd i återställandet
av den regionala säkerheten och stabiliteten. Utbildningsstöd
ska enligt en uttrycklig begäran av Iraks regering ges
också irakiska Kurdistans säkerhetsstyrkor.
För utbildningen inrättas det fyra utbildningscenter
i Irak. Utöver den egentliga utbildningsverksamheten behövs
det personal bl.a. för stabs- och underhållsuppgifter
samt uppgifter i anknytning till egenskydd och röjning
av sprängämnen. Utskottet ser det som motiverat att
Finland har för avsikt att delta i utbildningen av peshmerga-trupperna
i Erbil, som leds och koordineras av Tyskland. Tyskland fattade
i januari 2015 beslut om att sända 100 soldater till utbildningsinsatsen.
I utbildningen eller stöd för den i utbildningscentralen
i Erbil deltar enligt erhållen utredning utöver
Tyskland också Holland, Italien, Storbritannien, Norge
och Förenta staterna (stödåtgärder).
Utskottet erfar att också Sverige sannolikt deltar i insatsen.
Insatsens karaktär, truppernas ställning
och befogenheter att använda maktmedel
Syftet med utbildningen är att stärka Iraks
egen kapacitet att bekämpa ISIL. Utbildning består
av tre skeden: val av dem som ska utbildas, utbildningsplan och
utbildning. Beslutet om vilka som ska utbildas fattas i Kurdistans
självstyrande område av ministeriet för
peshmergaärenden (Ministry of Peshmerga Affairs). Utskottet
hänvisar till erfarenheterna i Afghanistan och inskärper
att vid valet av de som utbildas bör särskild
vikt fästas vid tillförlitlighet och lojalitet med
tanke på de planerade långsiktiga verkningarna.
Enligt redogörelsen ska utbildningen ske inom fyra områden:
ledarutbildning, enhetsutbildning, specialutbildning och utbildning
för tunga vapen samt underhållsutbildning. Den
totala styrkan i utbildningscentret i Erbil kommer att uppgå till
ca 400 soldater och verksamheten kommer att fördelas på en
utbildarorganisation och en stödorganisation.
Truppernas ställning
Utskottet anser det vara ytterst ovanligt att det inte har gått
att åstadkomma någon sedvanlig för alla
deltagande stater gemensam överenskommelse med Irak om
den rättsliga ställningen för trupperna
i krishanteringsinsatser (Status of Forces Agreement, SOFA). De
deltagande länderna är således tvungna
att avtala om sina truppers ställning bilateralt med Irak.
Finland ska följa ramstaten Tysklands modell och avtala
om sina truppers ställning genom notväxling med
Irak. Det handlar således inte om ett egentligt fördrag.
I notväxlingen konstateras att utbildarna ges rättigheter
som ska jämföras med privilegier och immunitet
som beviljas representationernas administrativa och tekniska personal
enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Vidare
konstateras att utbildarna får använda militäruniform
och bära vapen för självförsvar
("for personal protection"). Enligt Wienkonventionen är
administrativ och teknisk personal bl.a. befriade från
mottagarstatens domsrätt i brottmål, samt i tvistemål
och administrativa mål med avseende på sina gärningar
i tjänsten. Soldaterna ska ges tjänstepass. Enligt
erhållen utredning kan de centrala målen för
truppernas ställning nås genom arrangemanget.
Utskottet anser inte att arrangemanget är tillfredsställande,
men med beaktande av att Irak av politiska skäl har vägrat
upprätta ett enhetligt SOFA-avtal, kan det föreslagna
förfarandet i detta undantagsfall anses godtagbart.
Insatsregler
Eventuell användning av maktmedel för personalen
i utbildningsuppdrag beräknas i praktiken bli aktuellt
endast i självförsvarssituationer. Det bör
observeras att vid krishantering råkar man ändå ofta
ut för oväntade och krävande situationer.
Enligt utredning till utskottet tvingas man i fråga
om insatsreglerna av politiska skäl att nöja sig
med ett ovanligt och för Finlands del icke-önskat
arrangemang. Det upprättas inga gemensamt överenskomna
insatsregler för den ländergrupp som deltar i
utbildningen. Den finländska utbildningsavdelningen ska
enligt erhållen utredning få insatsregler som
stämmer så väl som möjligt överens
med de andra länderna som opererar i utbildningscentralen
i Erbil. Enligt försvarsutskottets utlåtande kommer
insatsreglerna inte i alla avseenden att vara kommensurabla. Det
viktigaste vore att Finlands insatsregler är kommensurabla
med ramstaten Tyskland.
Utrikesutskottet hänvisar till sin ståndpunkt vid
behandlingen av lagen om militär krishantering enligt vilken
skillnader i nationella insatsregler är skadliga med avseende
på verksamhetens trovärdighet. Dessutom kan insatsregler
som skiljer sig från varandra också försvaga
en krishanteringstrupps säkerhet, om dess olika delar inte
klarar av att samordna sig (UtUB 1/2006 rd). Enligt utredning
till utskottet är insatsreglerna i praktiken mycket nära
varandra. Det måste observeras att kapaciteten till en
med hänsyn till förhållandena tillräcklig
och enhetlig användning av maktmedel utgör en
väsentlig avskräckningseffekt som främjar
utförandet av uppdraget och truppens egen säkerhet.
I en militär operation innebär avsaknad av enhetliga
insatsregler en riskfaktor, och för att minimera den bör Finland
redan i förväg förutsätta en
särskilt sträng koordinering för eventuella
våldssituationer av de andra länderna som deltar
i utbildningsinsatsen.
Enligt lagen om militär krishantering (211/2006)
har en militärperson som tjänstgör i militär
krishantering vid utförandet av tjänstgöringsuppdrag
rätt att använda sådana maktmedel som är
nödvändiga med tanke på uppdraget. Maktmedel
får användas endast i den omfattning och så länge
de är nödvändiga med tanke på uppdraget,
står i ett godtagbart förhållande till målsättningen
för operationen och stämmer överens med
de regler för användning av maktmedel som fastställts
för operationen. Dessutom har soldater, liksom andra individer,
rätt till nödvärn och nödtillståndshandlingar
om vilket i Finland bestäms i strafflagen. Användning
av maktmedel begränsas av reglerna för humanitär rätt.
Vid utbildningen av trupperna är det viktigt att fästa
uppmärksamhet både vid humanitär rätt och
vid kännedomen om normerna för de mänskliga
rättigheterna. Denna information behövs såväl
vid utbildningen av peshmerga-trupperna som vid iakttagande och
rapportering av eventuella krigsförbrytelser i insatsområdet
i anslutning till krishanteringen. Utskottet vill understryka att
Finlands trupper bör ha klara anvisningar om att rapportera
om de ovan nämnda brotten.
Insatsens säkerhetssituation, riskbedömning och
kravnivå
Delvis beroende på de oklara förhållandena är redogörelsens
riskbedömning i många avseenden bristfällig.
Det handlar visserligen om en utbildningsoperation, men inte desto
mindre måste utskottet ha en hotbedömning för
området för att kunna ta ställning. Utskottet
har i sin utfrågning strävat efter att reda ut
säkerhetsfaktorer både i anslutning till insatsen
och de egna truppernas säkerhet. En viktig slutsats är
att situationen i insatsområdet är ytterst oförutsägbar.
Det handlar om en insats där hotnivån är
hög på grund av omständigheterna, trots
att uppdraget är ett traditionellt utbildningsbidrag.
Enligt redogörelsen har det allmänna läget
i irakiska Kurdistan länge varit lugnt och relativt stabilt.
Bedömningen är att ISIL inte har egentliga ideologiska
allierade inom det irakiska kurdområdet. I norra Irak har
det funnits en liten islamistisk terroristgrupp som enligt uppgift
nyligen har förenat sig med ISIL. Under förra året förekom
det i kurdområdet enstaka attacker mot kurder och shiamuslimer.
Utskottet vill påpeka att Erbil, där utbildningscentralen är
belägen, ligger 80 kilometer väst om Mosul, som är ISIL:s
viktigaste stad inom Iraks territorium. Strider pågår
endast ca 30 kilometer från Erbil. Det måste beaktas
redan vid förberedelserna att striderna kan spridas till
exempel på grund av bombningen av Mosul eller ISIL:s attacker.
Det måste också beaktas vad försvarsutskottet
påpekar att en ökad närvaro av internationella
soldater i området kan utnyttjas i ISIL:s verksamhet och
propaganda.
Enligt redogörelsen är riskerna i truppens uppdrag
och verksamhet i Irakinsatsen jämförbara med utbildningsinsatserna
i Mali och Somalia. Med tanke på ISIL:s sätt att
agera anser utskottet att risknivån är mer oförutsägbar
och hotbilden mer problematisk. ISIL har strävat efter
att rikta in sin propaganda på kurderna och har flera synliga
personer med kurdisk bakgrund i sina led. Enligt redogörelsen
kan eventuella aktörer i norra Irak som är positivt
inställda till ISIL aktivera sig när utländska
styrkor intar arenan.
Enligt redogörelsen rör sig utbildarna i Kurdistan
inom peshmergans egna övningsområden och utbildningscentraler.
Enligt utredning till utskottet är särskilt transportsituationer
förenade med många riskfaktorer. ISIL:s utlösningsmekanismer
för vägbomber är motsvarande som tidigare
i Irak. Enligt utskottets uppfattning består riskerna både
av ISIL:s attacker mot utbildningscentralerna och av eldöverrumplingar,
vägbomber och kidnappningshot i anslutning till transporter.
Enligt redogörelsen bör man bereda sig på hot
mot trupper i utbildningsuppdraget.
Utrikesutskottet instämmer i försvarsutskottets
ståndpunkt att programmet för krishanteringsveteraner
målmedvetet bör föras vidare.
Truppernas egenskydd
Vid utskottets utfrågning av sakkunniga har det framgått
att vissa frågor som gäller truppernas egenskydd
fortfarande är öppna. Försvarsutskottet
påpekar att det bör vidtas grundliga förberedelser
för alla hotbilder. Enligt försvarsutskottet kan
riskerna i anslutning till huvudutbildningscentret i Erbil minimeras.
Egenskyddets tillräcklighet testas därför
särskilt vid utbildningen i peshmergans baser och vid trupptransporter
i anslutning till den. Soldaternas utrustning och transportmateriel
bör motsvara också dessa högre säkerhetshot.
Terrorismhot mot Finland
Utskottet har framhållit att det ömsesidiga
beroendet innebär att också avlägsna
säkerhetshot återspeglar sig på Finlands
säkerhet. Insatsen i Irak har ansetts vara på så sätt
exceptionell att deltagandet i krishanteringsinsatsen enligt erhållen
utredning kan inverka också på säkerhetsläget
i Finland. Utskottet vill påpeka att deltagandet i samarbetet
mot ISIL är en del av den globala bekämpningen
av terroristhotet. Genom att stärka Iraks säkerhetssektor
ska ISIL:s verksamhet försvagas och på så sätt
minskas det globala terroristhotet på lång sikt.
Att avstå från insatsen skulle inte minska terroristhotet
i Finland. Skyddspolisen höjde i sin hotbedömning
som uppdaterats 2014 bedömningen om terroristhot i anslutning
till det ökade antalet riskpersoner och utländska
stridande. Finland måste — också med beaktande
av terroristattackerna i Europa — bereda sig på ett ökande
terroristhot oberoende av om vi deltar i utbildningsinsatsen i Irak.
ISIL har uppmanat sina anhängare att attackera medborgare
i de länder som deltar i koalitionen. Från Finland
har det rest över 50 identifierade personer till Syrien
eller Irak. Merparten av dem understöder ISIL eller strider
i ISIL:s led. Dessa personers återkomst ökar hotfaktorerna. De återvändande
utländska stridande identifierar sig enligt redogörelsen
starkt med ISIL och dess proklamerade kalifat. Att delta i att försvaga
ISIL:s verksamhet i Irak är viktigt också med avseende
på att minska antalet utländska stridande. Försvarsutskottet
har fäst uppmärksamhet vid behovet av att i fråga
om de återvändande personerna som har fullgjort
värnplikt verkställa en hotbedömning
för att deras lämplighet i reserven ska kunna övervägas.
Utskottet konstaterar utifrån erhållen utredning
att det inte är uteslutet att deltagandet ökar hotet
om terroristattacker mot Finland. Utskottet förhåller
sig ytterst allvarligt till saken. Men utskottet vill ändå påminna
om att krishantering inte är riskfritt och att besluten
i princip alltid måste fattas utifrån en politisk
beredskap att ta ansvar också för förluster
både på insatsfältet och i hemlandet.
Utskottet understryker att vid deltagandet i insatsen i Irak
finns det skäl att också bereda sig på åtgärder
för att stärka den inre säkerheten. Myndigheterna
bör ha tillräckliga resurser och befogenheter
för att bekämpa eventuella terroristattacker.
Utskottet ser det som motiverat att åtgärder för
att stärka såväl lagstiftningen som resurserna
redan har vidtagits. Utskottet vill påminna om att prioriteringen
i fråga om bekämpning av terrorism ändå måste
ligga i förebyggande arbete. Förebyggande av utslagning
och diskriminering är viktigt för förebyggande
av våldsam radikalisering och därav eventuellt
följande verksamhet. Också samhällets
andliga och materiella kapacitet att hantera kriser bör
stärkas för att minimera effekterna av attacker.
Finlands deltagande: form, mål och effekter på den
nationella försvarsförmågan
Finland har för avsikt sända högst
50 soldater till insatsen. Truppen består av en egentlig
utbildningsavdelning samt personal för underhålls- och
stöduppdrag inklusive uppdrag som gäller egenskydd
och reaktionsåtgärder i samband med sprängämnen.
Försvarsutskottet har behandlat rekryteringen av soldater
och fäst motiverad uppmärksamhet bland annat vid
de krishanteringsrelaterade förhandlingsmekanismernas effektivitet.
Finlands avdelning kan förflytta sig till regionen
tidigast i slutet av april 2015. Nationellt kan enligt erhållen
utredning full operativ beredskap uppnås under juni 2015.
Finland utför grundutbildning av trupper inom insatsen.
Utrikesutskottet hänvisar till försvarsutskottets
utlåtande och betonar att liksom i utvecklingssamarbetet
måste utbildningen också vid krishantering riktas
in på verksamhet som ger resultat på längre
sikt (inklusive utbildning av utbildare). Samtidigt bör
det observeras att inom insatsen ges sådan utbildning på ledarskapsnivå av
andra länder.
Deltagandets betydelse för Finlands försvarsförmåga
Försvarsutskottet konstaterar i sitt utlåtande (FsUU
16/2014 rd) att nyttan av deltagandet för det
nationella försvaret är blygsam. Redogörelsen
ger en mer positiv bedömning av effekterna — deltagandet
bedöms utveckla kapaciteten för krävande
utbildning. I ljuset av denna skillnad i synsätten påpekar
utrikesutskottet att man vid utbildningsinsatsen bör sträva
efter att på alla sätt utnyttja möjligheten
att främja också det nordiska samarbetet vid krishantering.
Kostnaderna för Finlands deltagande
De uppskattade kostnaderna för Finlands deltagande är
sammanlagt ca 15 miljoner euro. Planeringskalkylen utgår
från en truppstyrka på 50 soldater och ett deltagande
på ca 12 månader. Kostnaderna inkluderas för
utrikesministeriets del i en tilläggsbudget för
2015 (totalt 5,8 miljoner euro) och i försvarsministeriets
huvudtitel (ca 9,2 miljoner euro).
Beslutsfattande och hörande av riksdagen
Enligt lagen om militär krishantering (211/2006) ska
beslut om Finlands deltagande i eller utträde ur krishanteringsinsatser
fattas av republikens president utifrån statsrådets
förslag till avgörande. Innan ett förslag
läggs fram ska statsrådet höra riksdagen
antingen genom ett utrednings- eller redogörelseförfarande
beroende på operationens mandat, omfattning och kravnivå.
Riksdagen har i fråga om ett eventuellt deltagande
hållits informerad sedan december 2014 (USP 26/2014
rd den 3 december 2014). Ett gemensamt möte mellan republikens
president och regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska
utskott fastställde i februari 2015 att Finland deltar
i utbildningsinsatsen i Irak.
Någon egentlig fullmakt av FN för verksamhet
i Iraks område finns inte, endast ett starkt politiskt
stöd från FN:s s säkerhetsråd
och säkerhetsrådets ordförande. En fullmakt
av FN:s säkerhetsråd för en sådan
insats är inte nödvändig enligt folkrätten
och Finlands lag om militär krishantering kräver
inte FN:s mandat. I lagen konstateras att deltagandet ska beakta
målsättningen för och principerna i Förenta
Nationernas stadga samt övriga regler i den internationella
rätten.
Enligt utredning till utskottet handlar det om en militär
högriskinsats då man beaktar de faktorer som inverkar
på insatsens karaktär, såsom insatsens
mål, uppdrag och genomförandesätt samt förhållandena
i krisområdet.
Därför anser utrikesutskottet att det är
befogat att riksdagen hörs om deltagandet genom redogörelseförfarandet.
Slutsatser
Vid helhetsbedömningen av Finlands deltagande
i utbildningsinsatsen i Irak har ovan nämnda faktorer beaktats,
och en bedömning har gjorts av deras effekter på hur
insatsens mål uppnås, på truppens säkerhet,
på upprätthållandet av Finlands säkerhet
och på effekten av bekämpningen av terrorism på lång
sikt.
Utrikesutskottet anser att det är befogat och
tillstyrker att Finland deltar i säkerhetssektorns utbildningssamarbete
i Irak.
Utrikesutskottet förutsätter att innan truppförbandet
sänds till Erbil, ska notväxlingen med Irak om
truppernas rättsliga ställning vara avslutad.
Om notväxlingen av någon anledning inte blir av,
bör statsrådet höra utrikesutskottet
på nytt genom att ge utskottet en utredning i ärendet.
Utrikesutskottet hänvisar till försvarsutskottets
ståndpunkt och betonar att frågorna om truppernas
egenskydd måste lösas på ett sätt
som tillfredsställer försvarsmakten innan de finländska
trupperna kan sändas till insatsen.