Relationerna mellan EU och Japan grundar sig på en gemensam förklaring från 1991 och på en tio-årig handlingsplan från 2001. I EU:s säkerhetsstrategi från 2003 erkänns Japan som en av EU:s viktigaste strategiska partner. Före förhandlingarna om det strategiska partnerskapsavtalet hade EU och Japan förhandlat fram samarbetsavtal inom en rad olika sektorer.
Utskottet påpekar att det delvis är oklart vad EU:s partnerskap innehåller och vilken betydelse de har och att EU i fortsättningen bör precisera och använda begreppet mer konsekvent.
Den 29 november 2012 bemyndigade Europeiska unionens råd kommissionen att förhandla om ett strategiskt partnerskapsavtal (Strategic Partnership Agreement, SPA) med Japan. Förhandlingarna inleddes 2013. Förhandlingarna utmynnade i ett övergripande samarbetsavtal där parterna är EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan. Regeringen bedömer att avtalet i hög grad kommer att stärka samarbetet mellan EU och Japan och möjliggöra en bredare dialog med landet. Avtalet reflekterar EU:s och Japans gemensamma värden och syftar till att stärka partnerskapet på flera politikområden, däribland mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, demokrati, internationell fred och säkerhet, aktiv multilateralitet och hållbar utveckling. Partnerskapsavtalet innefattar de politiska standardklausuler som brukar ingå i avtal med tredjeländer i fråga om demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och förhindrande av spridning av massförstörelsevapen. Skyldigheten att följa dem definieras som en väsentlig beståndsdel av avtalet. Enligt uppgifter till utskottet kan överträdelse av de bestämmelser som betraktas som väsentliga beståndsdelar leda till ett sanktions- och samrådsförfarande. I sista hand kan en avtalspart då ensidigt besluta att tillfälligt upphäva bestämmelserna i avtalet.
Avtalet föreskriver om en gemensam kommitté med företrädare för båda avtalsparterna. Kommittén sammanträder en gång om året och den ska bland annat samordna partnerskapet, besluta om nya samarbetsområden, bevaka hur avtalet genomförs och lösa eventuella tvister i det hänseendet.
Parallellt med det strategiska partnerskapsavtalet förde parterna förhandlingar om ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan (Economic Partnership Agreement, EPA-avtalet). Dessa två partnerskapsavtal bildar en institutionell helhet. EPA-avtalet trädde i kraft i februari i år. Propositionen går inte in på det avtalet.
Utrikesutskottet anser det vara viktigt att EU stärker förbindelserna med Japan. I många frågor är Japan den naturliga partnern för EU både i det bilaterala och i det multilaterala samarbetet. Utskottet menar att Japan är den naturliga partnern för EU för att backa upp det regelbaserade multilaterala systemet.
EPA-avtalet med Japan är viktigt, framhåller utskottet, eftersom Japan har stor ekonomisk betydelse för EU. Tack vare EPA-avtalet har vi nu ett frihandelsområde där det bor 630 miljoner människor. Japan hör till de största konsumentmarknaderna i världen och är efter Kina EU:s och Finlands största handelspartner i Asien. Samtidigt påminner utskottet om att det är viktigt att EU slutför förhandlingarna om investeringsskydd och investeringstvister med Japan.
Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Följaktligen tillstyrker utskottet propositionen utan ändringar.