Motivering

I berättelsen lyfter delegationen särskilt fram utvidgningen av Europarådet, granskningen av hur medlemsländerna uppfyller sina medlemsvillkor och framtagningen av ett europeiskt regelverk för de mänskliga rättigheterna.

I slutet av 2001 hade Europarådet 43 medlemsländer. I fjol anhöll tre länder (Bosnien-Hercegovina, Förbundsrepubliken Jugoslavien och Monaco) om medlemskap. Av dem upptogs Bosnien-Hercegovina som medlem i Europarådet i april 2002. Utskottet påpekar att den kraftiga utvidgningsprocessen inom Europarådet på 1990-talet som resulterat i 20 nya medlemsländer går mot sitt slut. Det långsiktiga arbetet har utmynnat i ett heltäckande alleuropeiskt regelverk för de mänskliga rättigheterna som tack vare utvidgningen täcker hela Europa. Av staterna i Europa är det bara Vitryssland som inte har någon institutionell kontakt med Europarådet.

I berättelsen framhåller delegationen att handläggningen av medlemsansökan från Förbundsrepubliken Jugoslavien avancerade på ett tillfredsställande sätt under året. Enligt utskottet är det viktigt att Europarådet genom medlemskapsprocessen stöder Jugoslavien i dess demokratiseringssträvanden och satsningar på att stärka rättsstatsprincipen i landet. Med hänvisning till berättelsen anser utskottet det viktigt att Kosovo genom större samarbete mellan det internationella samfundet och Förbundsrepubliken Jugoslavien får utvecklas till ett mångkulturellt och demokratiskt område. Dessutom är det viktigt att Kosovos framtida status kan avgöras på fredlig väg.

Europarådet har en angelägen uppgift i att bevaka hur medlemsstaterna uppfyller sina medlemsåtaganden. Under året var åtta medlemsländer föremål för övervakning. Utskottet har stor aktning för den parlamentariska församlingens ansträngningar att lösa den allvarliga politiska krisen i Makedonien 2002. Utskottet vill här upprepa sin ståndpunkt från betänkandet om berättelsen för 2000 (UtUB 13/2001 rd) att Europarådet skall fortsätta att aktivt bevaka de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien och ge sitt stöd till strävandena att få en politisk lösning på krisen i Tjetjenien.

Det är angeläget att Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna fortsatt kommer att vara en av de viktigaste stöttepelarna i det Europeiska regelverket om de mänskliga rättigheterna. Konventionen skulle få ännu större betydelse om Europeiska unionen tillträdde den. Utskottet har konsekvent ställt sig bakom denna tanke (se t.ex. UtUB 18/2001 rd, UtUU 4/2002 rd).