Centrala principer för val
Centrala principer vid förrättning av val finns överskådligt beskrivna på webbtjänsten Vaalit.fi. Finlands valsystem är en kombination av personval och partival. Med en och samma siffra röstar väljarna både på en person och på ett parti. Allmänna val i Finland, som till exempel riksdagsval, förrättas enligt vissa principer
Vid val gäller allmän och lika rösträtt
Allmän rösträtt betyder att rösträtten är enbart beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller. Till exempel vid riksdagsval finns det enbart två villkor för rösträtten: 18 års ålder och finskt medborgarskap.
Lika rösträtt betyder att varje röstberättigad har lika rätt att påverka valresultatet, dvs. alla har samma antal röster. Vid allmänna val har alla en röst.
Valen är direkta
En väljare röstar direkt på den person han eller hon vill se bli vald. Varje kandidat har ett eget nummer som väljaren antecknar på röstsedeln vid röstningen.
Valen är proportionella
Vid proportionella val uträknas för varje kandidat ett jämförelsetal som påverkas både av hur många röster kandidaten har fått och av hur många röster kandidatens parti har fått. Vid riksdagsval, kommunalval och europaparlamentsval får alla partier eller andra grupperingar så många platser i riksdagen som de fått röster i proportion till andra grupperingar. Om partiet får cirka 20 procent av de avgivna rösterna, bör partiet också få ca 20 procent av mandaten. Det proportionella valsättet gäller inte presidentval, där väljarna röstar på personer i stället för på partier. I Finland baserar sig det proportionella valsättet på d´Hondts metod.
Valen är hemliga
Valhemligheten betyder att varken valmyndigheterna eller någon annan får veta vem en väljare röstat på eller om väljaren eventuellt lämnat in en blank röstsedel. Om väljaren har använt sin rösträtt, dvs. om han eller hon över huvud taget har röstat, är dock inte hemligt.
Varje väljare ska rösta själv
Rösträtten får inte utövas via ombud. Under vissa förutsättningar kan väljaren dock använda ett biträde vid röstningen.
Röstningen ska ske i närvaro av en valmyndighet
Syftet med detta är att säkra valens allmänna tillförlitlighet, se till att väljarna kan ge uttryck för sin egen fria vilja och garantera valhemligheten. Bestämmelser om hur valmyndigheterna väljs och hur dessa ska sköta sina uppgifter finns i vallagen och i anvisningar från justitieministeriet.
I avvikelse från det tidigare införs från och med 2019 års riksdagsval som ny röstningsmetod brevröstning, som är avsett för röstberättigade som bor eller tillfälligt vistas utomlands vid tidpunkten för valet. Den som vill brevrösta beställer brevröstningshandlingarna till utlandet. När handlingarna har kommit fram röstar man och skickar därefter rösten till centralvalnämnden i sin egen kommun i Finland i det ytterkuvert som följde med försändelsen.