​Riksdagsvalet

Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen. Riksdagsledamöterna väljs vart fjärde år. Valdag är den tredje söndagen i april. Finska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen har rätt att rösta vid riksdagsval.

​Vad riksdagsvalet handlar om

Riksdagen har en enda kammare med 200 ledamöter. Riksdagsledamöterna väljs genom direkta val vart fjärde år. I riksdagsval är landet indelat i 13 valkretsar enligt landskapsindelning. Den högsta valmyndigheten vid allmänna val är justitieministeriet, som har det övergripande ansvaret för valen. Ministeriet koordinerar valberedningsarbetet och ger valanvisningar till andra myndigheter.

Det antal ledamöter som väljs från varje valkrets varierar enligt valkretsens invånarantal. Från Åland väljs alltid en ledamot.

Partier och valmansföreningar grundade av minst 100 röstberättigade får ställa upp kandidater i riksdagsval. I en och samma valkrets kan varje parti ställa upp högst 14 kandidater eller, om det i valkretsen väljs fler än 14 ledamöter, högst så många kandidater som i valkretsen ska väljas till riksdagsledamöter. Partierna kan sinsemellan ingå valförbund. Det sammanlagda antalet partier i ett valförbund får dock vara högst detsamma som det maximala antalet kandidater i ett enskilt parti.

​Vallagstiftning

​Centrala principer för val

Centrala principer vid förrättning av val finns överskådligt beskrivna på webbtjänsten Vaalit.fi. Finlands valsystem är en kombination av personval och partival. Med en och samma siffra röstar väljarna både på en person och på ett parti. Allmänna val i Finland, som till exempel riksdagsval, förrättas enligt vissa principer

Vid val gäller allmän och lika rösträtt

 Allmän rösträtt betyder att rösträtten är enbart beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller. Till exempel vid riksdagsval finns det enbart två villkor för rösträtten: 18 års ålder och finskt medborgarskap.

Lika rösträtt betyder att varje röstberättigad har lika rätt att påverka valresultatet, dvs. alla har samma antal röster. Vid allmänna val har alla en röst.

Valen är direkta

En väljare röstar direkt på den person han eller hon vill se bli vald. Varje kandidat har ett eget nummer som väljaren antecknar på röstsedeln vid röstningen.

Valen är proportionella

Vid proportionella val uträknas för varje kandidat ett jämförelsetal som påverkas både av hur många röster kandidaten har fått och av hur många röster kandidatens parti har fått. Vid riksdagsval, kommunalval och europaparlamentsval får alla partier eller andra grupperingar så många platser i riksdagen som de fått röster i proportion till andra grupperingar. Om partiet får cirka 20 procent av de avgivna rösterna, bör partiet också få ca 20 procent av mandaten. Det proportionella valsättet gäller inte presidentval, där väljarna röstar på personer i stället för på partier. I Finland baserar sig det proportionella valsättet på d´Hondts metod.

Valen är hemliga

Valhemligheten betyder att varken valmyndigheterna eller någon annan får veta vem en väljare röstat på eller om väljaren eventuellt lämnat in en blank röstsedel. Om väljaren har använt sin rösträtt, dvs. om han eller hon över huvud taget har röstat, är dock inte hemligt.

Varje väljare ska rösta själv

Rösträtten får inte utövas via ombud. Under vissa förutsättningar kan väljaren dock använda ett biträde vid röstningen.

Röstningen ska ske i närvaro av en valmyndighet

Syftet med detta är att säkra valens allmänna tillförlitlighet, se till att väljarna kan ge uttryck för sin egen fria vilja och garantera valhemligheten. Bestämmelser om hur valmyndigheterna väljs och hur dessa ska sköta sina uppgifter finns i vallagen och i anvisningar från justitieministeriet.

I avvikelse från det tidigare införs från och med 2019 års riksdagsval som ny röstningsmetod brevröstning, som är avsett för röstberättigade som bor eller tillfälligt vistas utomlands vid tidpunkten för valet. Den som vill brevrösta beställer brevröstningshandlingarna till utlandet. När handlingarna har kommit fram röstar man och skickar därefter rösten till centralvalnämnden i sin egen kommun i Finland i det ytterkuvert som följde med försändelsen.

​Valfinansiering och tillsyn över finansieringen

Statens revisionsverk finns i anknytning till riksdagen och är högsta externa revisionsorgan. Verket granskar skötseln av statsfinanserna och övervakar finanspolitiken och val- och partifinansieringen. Genom opartiskt revisionsarbete säkerställer verket att statens medel används lagligt och ändamålsenligt enligt riksdagens beslut och att finanspolitiken sköts på ett hållbart sätt.

Valfinansiering är enligt valfinansieringslagen finansieringen av de kostnader för kandidaternas valkampanjer som uppkommer tidigast sex månader före och senast två veckor efter valdagen oberoende av när de betalas. En kandidats valfinansiering kan bestå av kandidatens egna medel eller lån som han eller hon har tagit upp, bidrag som kandidaten, kandidatens stödgrupp eller någon annan sammanslutning som uteslutande arbetar för att stödja kandidaten har fått och annat bidrag.

Statens revisionsverk ser till att samtliga redovisningsskyldiga lämnat redovisning enligt valfinansieringslagen och publicerar alla inkomna redovisningar. När redovisningarna har granskats, uppmanas de redovisningsskyldiga i förekommande fall att göra en ny redovisning, komplettera en redan gjord redovisning eller utreda om redovisningen är riktig och tillräcklig.

Efter att valresultatet fastställts ska den egentliga valfinansieringsredovisningen göras av de som valts till riksdagsledamöter och de som förordnats till ersättare. Valfinansieringsredovisningen inlämnas inom två månader efter att valresultatet fastställts.

Statens revisionsverk upprätthåller ett register över redovisningar för valfinansiering. I registret sparas upplysningar som gäller valfinansieringsanmälan och förhandsredovisningarna. Läs mer om valfinansiering på webbplatsen Vaalit.fi.

​Valövervakning

Valövervakning är en funktion inom civil krishantering vars syfte är att säkerställa den politiska stabiliteten i ett visst land genom att stödja anordnandet av val som uppfyller kraven på fria val. Övervakningen består av fältarbete på valplatserna, registrering av iakttagelser och rapportering till ledningen för övervakningen. Ledningen sammanställer resultaten och ger ett samlat offentligt utlåtande där det ingår en allmän bedömning av hur väl valarrangemangen uppfyller de kriterier som uppställts vid övervakningen.

De mest betydande internationella aktörerna som anordnar valövervakning är Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU) och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Utöver de internationella organisationer som skapar praxis och normer för valövervakning utförs övervakning också av organisationer som är oberoende av regeringarna.

I Finland ordnades valövervakning för OSSE:s del för första gången vid 2011 års riksdagsval.

Finlands deltagande i internationell valövervakning samordnas av utrikesministeriet.