Stora utskottet hörde statsministern om Europeiska rådets kommande möte och beslutade om riksdagens ståndpunkt till fortsatta förhandlingar om EU:s återhämtningsplan

Publicerad 16-07-2020 18:00
Redigerad 28-07-2020 12:50
Satu Hassi

Stora utskottet hörde statsministern om Europeiska rådets kommande möte och beslutade om riksdagens ståndpunkt till fortsatta förhandlingar om EU:s återhämtningsplan


Statsminister Sanna Marin (sd.) lämnade i dag en utredning till riksdagens stora utskott om temana för Europeiska rådets extra möte. Mötet hålls i Bryssel den 17–18 juli. EU-ledarna träffas för att diskutera en plan för återhämtningen efter coronakrisen och EU:s nya långsiktiga budget för 2021–2027. Europeiska rådets ordförande Charles Michel presenterade sitt förslag till flerårig budgetram och till ett återhämtningspaket den 10 juli. 

Stora utskottet diskuterade med statsministern bland annat Finlands mål i fråga om återhämtningspaketet, paketets unika karaktär och när man kan enas om paketet. Statsministern konstaterade att Finland fortfarande strävar efter att minska i synnerhet understödens andel i återhämtningsfonden. Statsministern betonade också att Finland utgår ifrån att återhämtningspaketet är ett engångsinstrument.

Efter att ha hört statsministern beslutade stora utskottet om riksdagens ståndpunkt i fråga om de fortsatta förhandlingarna om medlemsstaternas återhämtningsplan för EU. Stora utskottet instämmer i statsrådets ståndpunkt i sitt utlåtande (StoUU 7/2020 rd – U 27/2020 rd). Utskottet tog senast ställning till Finlands ståndpunkt om EU:s återhämtningsplan den 12 juni 2020 (StoUU 6/2020 rd). Som en allmän bedömning konstaterar stora utskottet att Finlands förhandlingsmål inte har förändrats sedan utlåtandet i juni. Förslaget till en flerårig budgetram (FBR+) och förslaget till ett nytt återhämtningsinstrument bör granskas tillsammans i syfte att bilda ett så ändamålsenligt återhämtningspaket som möjligt. Skillnaderna i finansieringen och varaktigheten av de föreslagna åtgärderna bör beaktas.

Finland kan inte godkänna återhämtningspaketet som sådant. Vid förhandlingarna om återhämtningspaketet är Finlands mål att minska på återhämtningsinstrumentets storlek och att dimensionera det i förhållande till den betalningsbörda som senare uppstår för medlemsländerna och den tidsmässiga längden av betalningsbördan, att minska den relativa andelen stöd i form av understöd samt att begränsa instrumentets giltighetstid så att den blir kortare än de föreslagna fyra åren. Utskottet konstaterar att förslagspaketet under förhandlingarna har utvecklats i en positiv riktning med tanke på Finlands mål.

Stora utskottet upprepar därför sin ståndpunkt i det föregående utlåtandet om återhämtningsplanen, enligt vilken det bland annat ur Finlands synvinkel är viktigt att undvika en situation som raserar vår export och därigenom försvagar finska statens förmåga att klara av sina grundlagsenliga skyldigheter. Om återhämtningspaketet antas kommer det att ha en positiv inverkan på Finlands ekonomi, eftersom exporten utgör en stor andel av vår samhällsekonomi. 

Utskottet anser att statsrådets ståndpunkt, som förutsätter betydande ändringar i kommissionens förslag, fortfarande är ett lämpligt förhållningssätt i det här skedet av förhandlingarna. I fråga om användningen av återhämtningsfonden och fördelningsgrunderna för stödet är det viktigt att stödkriterierna baserar sig på coronakrisens konsekvenser för medlemsstaternas ekonomi och sysselsättning. Ett arrangemang som baserar sig på befintliga strukturer innebär att man kan säkerställa att rättsstatskriterierna, som är viktiga bland annat för Finland, uppfylls. Även om Finland förutsätter ändringar i återhämtningspaketet, lindrar uppkomsten av paketet i sig de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen också i Finland, och uppkomsten av paketet ligger således också i Finlands intresse.

I sitt föregående utlåtande bad stora utskottet statsrådet att närmare utreda frågan om återhämtningspaketets förenlighet med EU:s grundfördrag. EU-rådets rättstjänst gav i enlighet med Finlands ståndpunkt ett utlåtande i ärendet den 24 juni 2020 (UJ 20/2020 vp – U 27/2020 rd).

Stora utskottet konstaterar med hänvisning till yttranden från de sakkunniga som det hört att farhågorna över att återhämtningspaketet inte skulle vara förenligt med EU:s grundfördrag så till vida har försvunnit att det inte finns skäl för Finland att betrakta dessa orosmoment som ett hinder för fortsatta förhandlingar. Grundlagsutskottet konstaterade i sitt ställningstagande i protokoll den 14 juli 2020 att statsrådets ståndpunkter i förhandlingarna i allmänhet är inne på rätt linje med tanke på grundlagen.

Utöver grundlagsutskottet har finansutskottet gett stora utskottet sitt utlåtande om återhämtningsinstrumentet. Stora utskottet instämmer i grundlagsutskottets och finansutskottets ståndpunkter men påpekar att de enligt stora utskottets uppfattning redan nu ingår i statsrådets ståndpunkt.

Stora utskottet upprepar sin bedömning i det tidigare utlåtandet om att utredningen om återhämtningspaketet för närvarande utgör den bästa möjliga bedömningen av de åtaganden som arrangemanget innebär för vårt land. Utskottet har också fått uppskattningar av de åtaganden som i värsta fall skulle kunna realiseras om arrangemanget misslyckades. Om en medlemsstat inte betalar sin andel, kan unionen vända sig till andra medlemsstater, men endast i proportion till deras betalningsandelar. Det begränsar väsentligt Finlands potentiella åtaganden också i det värsta, i och för sig osannolika, alternativet.

Utöver de skrivelser som nu behandlas innehåller återhämtningspaketet ett stort antal förslag till EU-förordningar som närmare reglerar de program, bidrag och lån som utgör det konkreta innehållet i återhämtningspaketet. Behandlingen av dessa fortsätter i riksdagen på hösten och kan leda till att riksdagens ståndpunkter preciseras. Stora utskottet noterar dock redan nu vikten av fonden för rättvis omställning (FRO) med tanke på vad Finland ska få. Fördelningen av FRO-medel per medlemsstat framhäver för Finlands del industrins utsläpp av växthusgaser, sysselsättningen inom industrin i kolintensiva landskap samt i liten utsträckning torvutvinning.

Enligt utredning till utskottet har Europeiska rådet som mål att fatta beslut om återhämtningspaketet vid sitt kommande möte eller åtminstone under innevarande månad. Utskottet anser att statsrådets ståndpunkt baserar sig på en riktig syn på Finlands helhetsintresse med beaktande av strävan efter ett optimalt förhållande mellan det vi betalar och det vi får samt de makroekonomiska konsekvenserna av återhämtningspaketet i Finland och i Europa.

Utskottets utlåtande innehåller tre avvikande meningar.

I Europeiska rådets ordförande Charles Michels förslag till flerårig budgetram och återhämtningspaket fastställs sex grundläggande element för ett eventuellt avtal: EU-budgetens storlek för 2021–2027, gottgörelser, återhämtningsfondens storlek, lån och understöd, allokering av faciliteten för återhämtning och resiliens samt förvaltning och villkorlighet. I förslaget behandlas också inledandet av återbetalning, nya egna medel och konsekvenserna av brexit.

Europeiska rådet består av medlemsländernas stats- och regeringschefer, Europeiska rådets ordförande och Europeiska kommissionens ordförande. Europeiska rådet fastställer EU:s allmänna politiska inriktning och prioriteringar, men det förhandlar inte om och godkänner inte EU-lagstiftning.



Stora utskottets utlåtande och de avvikande åsikter som ingår i det publiceras på riksdagens webbplats (StoUU 7/2020 rd - U 27/2020 rd)



Även de skriftliga sakkunnigyttranden som utskottet fått publiceras på utskottets webbplats i samband med pressmeddelandet. Utskottet har hört Juha Raito och Jukka Snell som är professorer i EU-rätt och Janne Salminen och Tuomas Ojanen som är professorer i statsförfattningsrätt.




Kategorier