Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

Vanhanen: Den tekniska utvecklingen och distansarbetet flyttar den dagliga konsumtionen till bostadsområdena

Publicerad 04-10-2022 11:00

Vanhanen: Den tekniska utvecklingen och distansarbetet flyttar den dagliga konsumtionen till bostadsområdena

Talman Matti Vanhanen förutspår att den tekniska utvecklingen och distansarbetet flyttar den dagliga konsumtionen från stadskärnor till bostadsområden och påverkar efterfrågan på kontors- och inkvarteringstjänster. Talmannen var huvudtalare på en konferens om hållbar stadsfinansiering i Toronto i Kanada den 3 oktober 2022.


Talmannens tal:

Ärade åhörare,

Det är en ära att delta i Urban Economy forum i år. Forumets titel ”hållbar stadsutveckling” är på många sätt mycket aktuell.

Tyvärr har jag inte möjlighet att delta i forumet på plats i Toronto, men till min glädje – tack vare modern teknik – kan jag dela mina tankar över videolänk.

Utvecklingen i städerna och i de omgivande områdena påverkas kraftigt av den tekniska utvecklingen.

Under pandemin lärde vi oss snabbt att använda distansarbetsredskap och videokonferenser. Distansundervisning blev vanligare i skolor och på universitet. Över huvud taget minskade platsens betydelse väsentligt.

Samtidigt har näthandeln under en längre tid blivit allt mer populär och den utvecklingen kommer att fortsätta. Detta märks redan tydligt hos oss i viljan att investera i nya köpcentrum och stora affärslokaler.

I efterfrågan på bostäder uppskattar människor att det finns utrymme i bostaden också för lugnt distansarbete. Om en person tillbringar dagen hemma och arbetar, har han eller hon förväntningar på hurdana utrymmen det finns hemma. Dessutom kan han eller hon mitt på dagen gärna gå ut en stund på lunch eller kafé i sitt bostadsområde.

Mina egna teser är följande:

  • ​Den tekniska utvecklingen och distansarbetet gynnar rymlighet i boendet och flyttar den dagliga konsumtionen från städernas centrum till bostadsområdena.
  • På samma sätt inverkar den allt vanligare e-handeln, som minskar behovet av att söka sig till stora köpcentra.
  • Distansarbete minskar också behovet av kontorslokaler avsevärt, om till exempel 20–30 procent av kontorsarbetet i fortsättningen utförs som distansarbete.
  • Och för det fjärde: Affärsresorna och till exempel mötes- och förhandlingsresorna i anslutning till den offentliga förvaltningen minskar i och med att videokonferenser blir vanligare. Det här påverkar också hotellefterfrågan.
Positivt i denna utveckling är att det förbrukas mindre naturresurser, trafiken minskar och människor sparar tid. Också servicen i bostadsområdena nära hemmen ökar, vilket också ökar trivseln.

Detta skapar problem för kontorsdominerade stadsdelar och affärslokaler. Behovet av dem utvecklas inte enligt de gamla planerna, och behovet av att hitta ny användning för lokalerna ökar.

Åtminstone i Finland har användningsändamålen för olika lokaler ofta definierats noggrant i planläggningen, och ändringar gällande det här kräver tid. Själv uppmuntrar jag till att hitta ett flexibelt sätt för ägarna att kunna använda sina fastigheter på ett sätt som motsvarar det nya marknadsläget.

Fastighetsbeståndet utgör en stor del av kapitalet i varje ekonomi och vår förmåga att utnyttja befintliga fastigheter påverkar i hög grad utvecklingen av vår ekonomi. Fastighetsförmögenhet och bevarandet av dess värde är en viktig del av kapitalmarknaden och kapitalbildningen, och bör beaktas i den ekonomiska politiken.

När behovet av regelbunden mobilitet minskar blir det svårare för städerna att ordna tillräckligt tät kollektivtrafik på ett ekonomiskt förnuftigt sätt. Under pandemin tror jag att stater och städer i många länder tvingades stödja kollektivtrafikbolag.

En stor pågående förändring är också elektrifieringen av trafiken och den oundvikliga nedgången i användningen av fossila bränslen. Detta har endast positiva följder för klimatet. Med en pågående klimatförändring ökar oron över matproduktionen. Själv tror jag att det lönar sig att förkorta matkedjorna. Förhoppningsvis kommer en allt större del av den mat städerna behöver att komma från de närliggande landsbygdsområdena. Som ett led i att förbättra den ekologiska hållbarheten måste vi hela tiden fästa uppmärksamhet vid att återvinna avfall och material. Återvinning av livsviktiga näringsämnen tillbaka till jordbruksproduktionen är en nödvändig del också av planeringen av städernas verksamhet.

Med dessa ord och tankar vill jag tacka er för möjligheten att tala till er i dag. Jag önskar er goda diskussioner om hållbar stadsfinansiering i Toronto och alla er som deltar i forumet runt om i världen.

Tack.

Kategorier