Om en person som ansöker om utkomststöd inte anmäler sig vid arbetskraftsmyndigheten som arbetssökande som söker heltidsarbete och inte håller sin jobbsökning i kraft, sänks utkomststödets grunddel för personens del med iakttagande av bestämmelserna i 10 §. 

Från det krav som gäller antalet arbetstimmar per vecka som avses i 1 mom. 1 punkten kan avvikelse göras i fråga om lärare, arbetstagare som utför hemarbete, konstnärer och personer som utför skapande eller framställande arbete och andra som arbetar inom branscher där regleringen av arbetstiden avviker från det normala. Hur kravet som gäller antalet arbetstimmar har uppfyllts bestäms då genom att det på grundval av arbetsinkomsterna eller arbetstiden anges om verksamheten är väsentlig. När det gäller arbetstagare som utför hemarbete, konstnärer och personer som utför skapande eller framställande arbete förutsätter en avvikelse från kravet som gäller antalet arbetstimmar i 1 mom. 1 punkten att arbetstiden inte utgör en grund för lönen. Närmare bestämmelser om de förutsättningar under vilka avvikelse kan göras från det krav som gäller antalet arbetstimmar i 1 mom. 1 punkten utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. är en studerande som avses i 1 mom. 3 punkten och som studerar för att avlägga sin första examen som ger yrkesfärdigheter ändå inte skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsmyndigheten innan tre månader har förflutit från det att den primära förmån som är avsedd att trygga den studerandes utkomst under studierna upphört. Den period på tre månader som avses här kan förlängas med en ny tidsfrist på tre månader om den studerande presenterar tillräcklig utredning om att studierna framskrider under tidsfristen och att det är möjligt att slutföra studierna inom ett år från det att den primära förmånen upphört. Tidsfristen kan förlängas sammanlagt för högst ett år. 

Trots vad som föreskrivs i 1—4 mom. förutsätts det inte i fråga om skyldigheten att anmäla sig som arbetssökande att en arbetssökande som får invalidpension i form av delpension söker heltidsarbete.  

Den som ansöker om utkomststöd är skyldig att ansöka om en sådan i förhållande till utkomststödet primär förmån som betalas under tiden för studier, arbetslöshet, sjukdom, rehabilitering, arbetsoförmåga och ålderdom eller på basis av ett barns födelse, vid förlust av en försörjare eller vid behov av stöd för boende och som personen kan antas vara berättigad till.  

Om den som ansöker om utkomststöd inte ansöker om en förmån som avses i 1 mom., sänks utkomststödets grunddel för personens del med iakttagande av bestämmelserna i 10 §. 

Bestämmelser om det behövliga beloppet av sökandens boendeutgifter som avses i 1 mom.  1—3 punkten utfärdas genom förordning av statsrådet. Boendeutgifterna fastställs på grundval av den ort där bostaden är belägen och familjens storlek. Boendeutgifterna grundar sig upp till en familjestorlek på fyra personer på de genomsnittliga boendeutgifterna som grundar sig på 60-percentilen för mottagarna av utkomststöd samt mottagarna av allmänt bostadsbidrag enligt lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014). Då beaktas de genomsnittliga boendeutgifterna endast för de mottagare som inte har någon särskild grund för att bo i bostaden. Genom förordning av statsrådet justeras boendeutgifterna minst en gång per år på ett sätt som motsvarar förändringen i de genomsnittliga boendeutgifterna för mottagarna av utkomststöd och mottagarna av allmänt bostadsbidrag, förutsatt att förändringen är minst tre procent. Det fastställda beloppet av boendeutgifterna höjs eller sänks dock med högst fem procent per år. Av särskilda skäl som föreligger i kommunen kan dock beloppet av boendeutgifterna höjas med mer än fem procent och högst med 10 procent per år. Från och med den femte familjemedlemmen kan boendeutgifterna fastställas som ett enda tal som baserar sig på antalet extra personer. 

Som övriga grundutgifter beaktas till behövligt belopp andra nödvändiga hälso- och sjukvårdsutgifter än de som ingår i grunddelen. Folkpensionsanstalten kan vid bedömningen av en utgifts behövliga belopp och nödvändighet ta i beaktande allmänt godkänd vårdpraxis och forskningsbevis samt kostnadseffektiviteten hos nya eller särskilt dyra läkemedelspreparat. 

Grunddelen enligt 1 mom. 1 punkten tillkommer även en förälder som bor tillsammans med sitt barn som fyllt 18 år och varken är gift eller bor under äktenskapsliknande förhållanden enligt 3 § 1 mom. Till en ensamförsörjare betalas grunddelen för en ensamstående förhöjd med 15 procent. 

Om en persons arbetslöshetsförmån av de orsaker som avses i 1 mom. 1 punkten har avbrutits för högst en kalendermånad, sänks utkomststödets grunddel för en månad. Om en persons arbetslöshetsförmån av de orsaker som avses i 1 mom. 1 punkten har avbrutits för längre tid än en månad, sänks utkomststödets grunddel för så många månader som avbrottet i arbetslöshetsförmånen varar, beräknat i hela kalendermånader. 

I situationer där arbetslöshetsförmån tills vidare inte betalas av de orsaker som avses i 1 mom. 1 punkten, fortsätter sänkningen av utkomststödets grunddel sex månader. Sänkningen av grunddelen upphör dock tidigare, om personens rätt till arbetslöshetsförmåner återställs tidigare eller om personen inte längre ska betraktas som arbetslös, men varar ändå minst två månader. 

Om grunddelen sänks på grund av orsaker som avses i 1 mom. 2 punkten kan sänkningen vara högst två månader åt gången räknat från vägran eller försummelsen. 

Trots vad som föreskrivs i 1—7 mom. kan sänkningen av grunddelen endast göras om den inte äventyrar den utkomst som oundgängligen behövs för att trygga ett människovärdigt liv och om sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig. Sänkningen av grunddelen grundar sig på individuell prövning. Bestämmelser om skyldigheten för en anställd hos Folkpensionsanstalten att kontakta socialvården för bedömning av stödbehovet finns i 35 § i socialvårdslagen (1301/2014). 

Innan grunddelen sänks i en situation som avses i 10 § 6 mom. ska Folkpensionsanstalten vid behov anvisa och handleda klienten att anmäla sig som arbetslös arbetssökande, hålla jobbsökningen i kraft och ansöka om en primär förmån enligt 2 b §. 

Innan grunddelen sänks ska klienten ges tillfälle att presentera utredning om skälen till att grunddelen inte ska sänkas eller till att sänkningen är oskälig. När sänkningen av grunddelen fortsätter på samma grunder och med samma belopp som grunddelen har sänkts föregående månad, ska klienten särskilt ges tillfälle att presentera ny utredning endast om det av ansökan eller annars framkommer skäl på basis av vilka det kan anses nödvändigt att höra klienten på nytt. 

Folkpensionsanstalten avgör huruvida grunddelen ska sänkas. Folkpensionsanstalten beslutar om sänkning av grunddelen för en månad åt gången. Folkpensionsanstalten kan begära ett utlåtande av välfärdsområdets socialvård om de faktorer som inverkar på sänkningen av grunddelen. Sökanden ska på förhand informeras om att utlåtande begärs. 

Utöver det som föreskrivs i 2 mom. ska för en inkomsttagare som är under 18 år inte beaktas 150 euro per månad av förvärvsinkomster. 

Utkomststödet fastställs per månad. Utkomststöd kan vid behov beviljas, utbetalas och avslås för kortare eller längre tid än en månad. 

Då de utgifter enligt 7 och 7 a—c § som utgör grund för utkomststödet samt inkomsterna enligt 11 § och tillgångarna enligt 12 § räknas ut, beaktas utgifterna, inkomsterna och tillgångarna för den tidsperiod för vilken utkomststödet fastställs. Inkomst som erhållits den sista bankdagen i månaden beaktas dock som inkomst i beräkningen för följande månad, med undantag för situationer där det övergås till periodisering av arbetslöshetsförmånen. Inkomsterna kan dock delas upp i poster som beaktas under flera sådana tidsperioder för vilka utkomststöd fastställs, om det är skäligt med beaktande av inkomstens engångsnatur eller grunden för inkomsten eller dess användningsändamål.  

Utkomststödet kan av särskilda skäl betalas till sökandens familjemedlem eller till den som sörjer för stödtagaren för att användas för stödtagarens uppehälle eller annars användas för betalning av utgifter för stödtagarens uppehälle. Det grundläggande utkomststödets andel av hyran för bostaden betalas dock alltid direkt till hyresvärden, om hyresgarantin för bostaden har beviljats som en del av det grundläggande utkomststöd som Folkpensionsanstalten beviljat. 

Denna lag träder i kraft den 20. Lagens 7 a § träder dock i kraft först den 1 december 2026 och 27 f § den 1 januari 2027. 

På en ansökan om utkomststöd som gäller tiden före den 1 mars 2026 tillämpas de bestämmelser i 7 b, 9 och 11 § samt 13 § 3 mom. som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 

På en ansökan om utkomststöd som gäller tiden före den 1 januari 2027 tillämpas de bestämmelser i 7 a § som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 

På en sänkning av grunddelen på grund av en persons arbetskraftspolitiskt klandervärda förfarande som ägt rum före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 

På vårdarvode som avses i 5 § i lagen om stöd för närståendevård (937/2005) eller 16 § i familjevårdslagen (263/2015) tillämpas till utgången av 2027 de bestämmelser i 11 § 3 mom. som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 

Vad som i 1 mom. föreskrivs om skyldighet att lämna uppgifter gäller också penninginstitut, om en myndighet inom socialvården inte får tillräckliga uppgifter och utredningar av dem som nämns i 1 mom. och om det finns grundad anledning att misstänka att de uppgifter som klienten eller dennes lagliga företrädare har lämnat är otillräckliga eller otillförlitliga. Begäran ska framställas skriftligen till penninginstitutet. En tjänsteinnehavare inom socialvården som tillförordnats av en behörig myndighet som svarar för ordnandet av socialservice är berättigad att fatta beslutet om att begäran ska framställas. Innan begäran framställs till penninginstitutet ska klienten underrättas om den. Bestämmelser om rätten för en myndighet inom socialvården att av penninginstitut få sådana sekretessbelagda uppgifter som är nödvändiga för skötseln av myndighetens utkomststödsuppgifter finns med avvikelse från vad som föreskrivs ovan i detta moment i 18 i § i lagen om utkomststöd (1412/1997). 

Denna lag träder i kraft den 20. 

I fråga om uteblivande från ett möte där en aktiveringsplan utarbetas och vägran att delta i utarbetandet av en aktiveringsplan och i sådan arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som ingår i aktiveringsplanen eller den sektorsövergripande sysselsättningsplanen tillämpas 2 a kap. 9—14 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

Denna lag träder i kraft den 20.