Vid beredningen av samarbetsavtalet ska välfärdsområdena höra de högskolor som tillhandahåller utbildning inom social- och hälsoområdet när de avtalar om utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamhet på grundval av 36 § 3 mom. 7 punkten. Vad gäller de uppgifter enligt 36 § 3 mom. 10 punkten som avser förberedelser och beredskap bereds samarbetsavtalet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. För denna uppgift har social- och hälsovårdsministeriet oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att av välfärdsområdena i samarbetsområdet få de uppgifter som behövs för beredningen av samarbetsavtalet. De uppgifter som lämnas ut får inte innehålla personuppgifter. 

Statsrådets beslut bereds vid social- och hälsovårdsministeriet. I samband med beredningen ska ministeriet höra de välfärdsområden som berörs av beslutet. Ministeriet har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att av välfärdsområdena få de uppgifter som det behöver för beredningen av statsrådets beslut. De uppgifter som lämnas ut får inte innehålla personuppgifter. 

En tjänsteinnehavare som anges i förvaltningsstadgan för det välfärdsområde som är huvudman för ett universitetssjukhus ska fatta beslut om ibruktagande av de åtgärder som avses i 1 mom. 3—6 punkten, om det behövs med anledning av störningssituationens omfattning eller sakens brådskande natur eller av någon annan motsvarande anledning. Inledandet av åtgärderna och väsentliga förändringar i åtgärderna ska då utan dröjsmål meddelas alla välfärdsområdesstyrelser i samarbetsområdet. I samarbetsavtalet ska det bestämmas om de förfaranden genom vilka välfärdsområdesstyrelserna informeras om användningen av åtgärderna. Inledandet av åtgärderna och väsentliga förändringar i åtgärderna ska dessutom utan dröjsmål meddelas social- och hälsovårdsministeriet och tillsynsmyndigheten. 

Ett välfärdsområde kan inte genom ett beslut som fattats med stöd av 1 mom. 3—6 punkten åläggas att vidta åtgärder som innebär avvikelse från de krav som i annan lagstiftning uppställs för verksamheten inom social- och hälsovården, om det inte genom lag eller med stöd av lag särskilt föreskrivs om detta. 

Social- och hälsovårdsministeriet fattar, efter beredning i den nationella beredskapsgrupp som avses i 50 c §, i störningssituationer under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden enligt 3 § i beredskapslagen (1552/2011) sådana beslut om ledningen av välfärdsområdenas verksamhet inom social- och hälsovården och om ändringar i verksamheten samt om fördelningen av resurser mellan välfärdsområdena eller samarbetsområdena som är nödvändiga för att hantera störningssituationen, om beslutet behövs för en ändamålsenlig användning av resurserna, för tryggande av ordnandet av tjänster eller för samordning av verksamheten. Ministeriet fattar också beslut om fördelningen mellan välfärdsområdena eller samarbetsområdena av sådana för verksamhetsområdet centrala resurser som överenskommits inom ramen för internationellt samarbete. 

Social- och hälsovårdsministeriet kan fatta beslut om de frågor som avses i 1 mom. utan den beredning som avses i 50 c §, om det är nödvändigt med anledning av att hanteringen av störningssituationen brådskar, med anledning av störningssituationens art eller omfattning eller av någon annan jämförbar anledning. 

Välfärdsområdena kan inte genom ett beslut enligt 1 och 4 mom. åläggas att vidta åtgärder som innebär en avvikelse från de krav som ställs på verksamheten inom social- och hälsovården i annan lagstiftning, om det inte genom lag eller med stöd av lag särskilt föreskrivs om detta. 

Närmare bestämmelser om fördelningen av kostnaderna mellan välfärdsområdena för ledning av verksamheten, ändring av verksamheten och allokering av resurser enligt 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om statliga ersättningar för hanteringen av exceptionella störningssituationer finns i 52 §. 

För varje ledamot i beredskapsgruppen ska det utses ett tillräckligt antal personliga ersättare. De ledamöter i beredskapsgruppen som avses i 2 mom. 2—4 punkten och deras ersättare ska vara tjänsteinnehavare som avses i 50 a § 2 och 3 mom. I beredskapsgruppens sammansättning ska sakkunskap i ordnande av social- och hälsovård, servicesystemet inom social- och hälsovården samt beredskap och förberedelser inom social- och hälsovården beaktas i den mån det är möjligt. Bestämmelserna i 4 a § i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) tillämpas inte på beredskapsgruppens sammansättning. Beslut om ändringar i beredskapsgruppens sammansättning under beredskapsgruppens mandattid fattas av social- och hälsovårdsministeriet. 

Beredskapsgruppen samarbetar med de behöriga myndigheterna med koppling till hanteringen av störningssituationen. Beredskapsgruppen kan kalla permanenta eller tillfälliga sakkunniga och höra andra aktörer och experter med koppling till hanteringen av störningssituationen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Den nationella beredskapsgrupp för social- och hälsovård som avses i 50 b § ska tillsättas inom två månader från ikraftträdandet av denna lag. När beredskapsgruppen tillsätts för första gången kan till ledamöter i gruppen utses också andra tjänsteinnehavare än de som anges i förvaltningsstadgan på det sätt som avses i 50 a § 2 och 3 mom. 

Samarbetsavtalen mellan välfärdsområdena och välfärdsområdenas förvaltningsstadgor ska bringas i överensstämmelse med denna lag inom nio månader från ikraftträdandet av lagen.