7.1
Lag om den nationella informationsresursen för kompetenser
1 §.Syftet med informationsresursen.
Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om syftet med den nationella informationsresursen för kompetenser. Enligt artikel 6.3 i den allmänna dataskyddsförordningen ska syftet med behandlingen fastställas i den rättsliga grunden eller, i fråga om behandling enligt punkt 1 e, vara nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning.
Informationsresurs definieras under benämningen informationslager i 2 § 6 punkten i informationshanteringslagen som en uppsättning informationsmaterial som används för en myndighets uppgifter eller övriga verksamhet och som hanteras med hjälp av informationssystem eller manuellt. Enligt motiveringen till informationshanteringslagen (RP 284/2018 rd, s. 68) är ett informationslager en logisk helhet bestående av informationsmaterial som uppkommer som ett resultat av att myndigheterna sköter sina uppgifter. Begreppet informationslager, som i senare lagars svenska språkdräkt har ersatts med informationsresurs, har samband med genomförande av informationshantering men också med genomförande av interoperabilitet. Vidare enligt motiveringen är avsikten att i ett senare skede samordna informationshanteringslagens begreppsapparat med speciallagstiftningen, till de delar som det är behövligt. I den föreslagna nya lagen används i huvudsak begreppet informationsresurs. Den föreslagna informationsresursen för kompetenser utgör dock också ett sådant register som avses i lagstiftningen om dataskydd.
Enligt föreslagna 1 mom. är syftet med den nationella informationsresursen för kompetenser att göra det möjligt för en person att registrera samt administrera information om sin kompetens och om sina intressen och planer med avseende på karriär och utbildning. Med person avses i momentet fysiska personer, eftersom syftet med Kompetensstigen är att vara ett stöd i enskildas utbildnings- och karriärplanering samt kompetensutveckling. Detta utgör det ursprungliga syftet för insamling av uppgifter i informationsresursen för kompetenser enligt propositionen.
Enligt föreslagna 1 mom. ingår Kompetensstigen i en digital tjänst vars syfte är att vara till stöd för personer som söker utbildning eller arbete eller befinner sig i därtill anknytande övergångsskeden samt när syftet är att upprätthålla den egna kompetensen eller använda de uppgifter som ingår i den egna utbildnings- och karriärinformationen. I lagförslaget används därefter beteckningen
tjänsten
för tjänsten i fråga, det vill säga Kompetensstigen. En person som så önskar kan utnyttja de uppgifter som personen har fört in i tjänsten till exempel vid jobbsökning eller i handlednings- och rådgivningssituationer.
Enligt föreslagna 2 mom. är syftet med informationsresursen dessutom att tillhandahålla ett underlag på basis av vilket en lägesbild kan upprätthållas i fråga om undervisning, utbildning, handledning och kompetens, och som är till stöd för utveckling och framsyn på dessa områden. Dessa är ytterligare ändamål för behandling av personuppgifter, det vill säga andra ändamål än de för vilka personuppgifterna ursprungligen insamlades i informationsresursen för kompetenser. Den föreslagna bestämmelsen om dessa andra ändamål med informationsresursen för kompetenser i momentet utnyttjar det nationella handlingsutrymme som ges i artikel 6.4 i den allmänna dataskyddsförordningen. Enligt artikeln ska medlemsstatens nationella bestämmelser om ytterligare behandling utgöra en nödvändig och proportionell åtgärd för att skydda bland annat rättigheterna för andra än den registrerade eller medlemsstatens viktiga mål av generellt allmänt intresse, däribland ekonomiska intressen, penningfrågor och social trygghet. Ändamålet för ytterligare behandling avses vara att bidra till framsyn och utveckling i fråga om bland annat kompetens och utbildning. Det främjar bland annat en ändamålsenlig fördelning av de offentligt finansierade utbildningsresurserna och förutseendet av samhällets kompetensbehov. I artikel 6.4 nämns också den registrerades samtycke som alternativ grund för ytterligare behandling. Även om ett sådant samtycke som avses i den allmänna dataskyddsförordningen inte används som grund för behandling i informationsresursen för kompetenser förutsätter ytterligare behandling av personuppgifter i allmänhet den registrerades samtycke som skyddsåtgärd, så som föreskrivs senare i lagförslaget.
2 §.Gemensamt personuppgiftsansvariga och ansvarsfördelning.
I paragrafen föreslås bestämmelser om de gemensamt personuppgiftsansvariga för informationsresursen och om ansvarsfördelningen mellan dem. Bestämmelserna föreslås med stöd av det handlingsutrymme som artikel 4.7 och artikel 26 i den allmänna dataskyddsförordningen medger. Om ändamålen och medlen för behandlingen bestäms av en medlemsstats nationella rätt kan den personuppgiftsansvarige enligt artikel 4.7 föreskrivas i unionsrätten eller i medlemsstaternas nationella rätt. Enligt riktlinjer givna av Europeiska dataskyddsstyrelsen (Europeiska dataskyddsstyrelsen: Riktlinjer 07/2020 angående begreppen personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde i GDPR, version 2.0, antaget den 7 juli 2021) innebär bestämmande av ändamålen och medlen att man bestämmer ”varför” respektive ”hur” behandlingen sker. Den personuppgiftsansvarige ansvarar särskilt för att fastställa de väsentliga medlen, vilket avser medel som är nära kopplade till behandlingens ändamål och omfattning, till exempel vilken typ av personuppgifter som behandlas (vilka uppgifter ska behandlas?), behandlingens varaktighet (hur länge ska de behandlas?), mottagarkategorierna (vem ska ha åtkomst till dem?) och kategorierna av registrerade personer (vems personuppgifter behandlas?). Tillsammans med ändamålet med behandlingen är de väsentliga medlen också nära kopplade till frågan om huruvida behandlingen är laglig, nödvändig och proportionell. Det övergripande kriteriet för att gemensamt personuppgiftsansvar ska föreligga är gemensamt deltagande av två eller flera enheter i fastställandet av behandlingsändamål och behandlingssätt.
De övriga paragraferna i den föreslagna lagen innehåller bestämmelser om behandlingsändamål och behandlingssätt med avseende på personuppgifter i informationsresursen för kompetenser. Eftersom en del av uppgifterna i de övriga paragraferna föreslås för Utbildningsstyrelsen och en del också för Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, föreslås Utbildningsstyrelsen och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret vara gemensamt personuppgiftsansvariga för den informationsresurs som avses i paragrafens 1 mom. Ett sådant förslag beror särskilt på att användningssyftena för informationsresursen för kompetenser har anknytning till både undervisnings- och kulturministeriets och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden. Av det följer att båda förvaltningsområdenas synpunkter är viktiga när ändamålen och medlen för behandlingen av uppgifter fastställs. Det är inte möjligt att i lag bestämma ändamålen och medlen för behandling på ett uttömmande sätt, utan det är de gemensamt personuppgiftsansvariga som avses precisera dem när de tillämpar lagen. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde avses bidra med sin synvinkel genom Utbildningsstyrelsen; arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde med sin genom Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. Det i paragrafen nämnda Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret är det namn som utvecklings- och förvaltningscentret får vid ingången av 2026 då namnet ändras. Namnändringen behandlas närmare i beskrivningen av nuläget i avsnitt 2.1.2 ”Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret)”.
Enligt artikel 26.1 i den allmänna dataskyddsförordningen kan de personuppgiftsansvarigas respektive skyldigheter fastställas bland annat genom en medlemsstats nationella rätt. Bestämmelser om dessa skyldigheter, det vill säga ansvarsområden, behövs även med hänsyn till grundlagens 2 § 3 mom., enligt vilket all utövning av offentlig makt ska bygga på lag. Det betyder att myndigheternas uppgifter ska regleras i lag. Enligt artikel 26.2 i den allmänna dataskyddsförordningen ska det arrangemang som avser ansvarsfördelning återspegla de gemensamt personuppgiftsansvarigas respektive roller och förhållanden gentemot registrerade, och det väsentliga innehållet i arrangemanget ska göras tillgängligt för den registrerade. I artikel 26 i förordningen nämns utövandet av den registrerades rättigheter som en väsentlig uppgift för den personuppgiftsansvarige, samt skyldigheterna att tillhandahålla den information som avses bland annat i artikel 13. I artikeln betonas dessutom att de gemensamt personuppgiftsansvarigas respektive roller och förhållanden gentemot registrerade ska framgå på ett sätt som återspeglar verkligheten, och det väsentliga innehållet i arrangemanget ska göras tillgängligt för den registrerade. För att i synnerhet tillgodoseendet av de registrerades rättigheter tydligt ska framgå av den föreslagna paragrafen, föreslås ett uttryckligt omnämnande av detta i 2 mom. Enligt det momentet svarar Utbildningsstyrelsen för tillgodoseendet av registrerades rättigheter enligt kapitel III i den allmänna dataskyddsförordningen och för den personuppgiftsansvariges övriga ansvar enligt förordningen och dataskyddslagen, om inte de gemensamt personuppgiftsansvariga åläggs att svara för dem tillsammans i den föreslagna paragrafen. Dock får den registrerade oberoende av detta utöva sina rättigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen med avseende på och emot var och en av de personuppgiftsansvariga så som föreskrivs i artikel 26.3 i den förordningen. Därför åläggs också Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret till exempel att reagera när registrerade tar kontakt och vid behov vidarebefordra ärendet till Utbildningsstyrelsen för behandling i enlighet med den föreslagna ansvarsfördelningen.
Enligt föreslagna 3 mom. ska de gemensamt personuppgiftsansvariga tillsammans bestämma ändamålen och medlen för behandling av personuppgifter så som avses i artiklarna 4.7 och 26 i den allmänna dataskyddsförordningen. Enligt Europeiska dataskyddsstyrelsens riktlinjer kan gemensamt deltagande i fastställandet av ändamål och medel till exempel anta formen av ett gemensamt beslut som fattas av två eller flera enheter eller härrör från konvergerande beslut från två eller flera enheter angående ändamål och väsentliga medel. Vid beredningen av propositionen har den mest ändamålsenliga principen bedömts vara att Utbildningsstyrelsen och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret i första hand ska fatta gemensamma beslut.
Enligt föreslagna 3 mom. ska de gemensamt personuppgiftsansvariga dessutom svara tillsammans för ansvarsskyldigheten enligt artikel 5.2 i den allmänna dataskyddsförordningen, laglig behandling av personuppgifter enligt artikel 6, bedömning enligt artikel 11 och enligt annan lagstiftning av huruvida den registrerade behöver identifieras, de allmänna skyldigheterna för personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden enligt kapitel IV avsnitt 1, skyldigheterna avseende anmälan av personuppgiftsincidenter och avseende information om sådana incidenter enligt artiklarna 33 och 34, och konsekvensbedömning avseende dataskydd samt föregående samråd enligt kapitel IV avsnitt 3 i den allmänna dataskyddsförordningen. Enligt föreslagna 4 mom. svarar de gemensamt personuppgiftsansvariga dessutom tillsammans för i 6 § 2 mom. 9 punkten i dataskyddslagen avsedda åtgärder som gäller iakttagande av särskilda förfaranderegler, i 10 punkten avsett utförande av en konsekvensbedömning avseende dataskydd och i 11 punkten avsedda andra förfarandemässiga och organisatoriska åtgärder. Tekniska åtgärder, som nämns i 11 punkten, föreslås bli utelämnade från 4 mom., eftersom Utbildningsstyrelsen avses ansvara för sådana åtgärder. Skyldigheterna enligt dataskyddslagen motsvarar i huvudsak de ovannämnda skyldigheterna enligt den allmänna dataskyddsförordningen.
Enligt den föreslagna ansvarsfördelningen svarar Utbildningsstyrelsen för de uppgifter som personuppgiftsansvarig som har mer teknisk karaktär. Vid beredningen av propositionen har man bedömt att endast Utbildningsstyrelsen behöver åtkomst till personuppgifter för att sköta de uppgifter som föreslås för de gemensamt personuppgiftsansvariga. Enligt Europeiska dataskyddsstyrelsens riktlinjer är det inte nödvändigt att den personuppgiftsansvarige har åtkomst till uppgifterna som behandlas för att vara kvalificerad som personuppgiftsansvarig. Således kan Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret vara gemensamt personuppgiftsansvarig och ansvara för de mer allmänna skyldigheterna även om centret inte har åtkomst till de personuppgifter som behandlas. Därför omfattar lagförslaget inte heller någon bestämmelse med stöd av vilken de gemensamt personuppgiftsansvariga till exempel skulle kunna få uppgifter ur informationsresursen av varandra trots sekretessbestämmelserna i syfte att sköta uppgifter som personuppgiftsansvarig.
I de ansvar som föreskrivs i det föreslagna momentet ingår inget särskilt omnämnande av dataskyddsombud enligt kapitel IV avnitt 4 i den allmänna dataskyddsförordningen eller av utnämning av ett dataskyddsombud enligt 6 § 2 mom. 3 punkten i dataskyddslagen. De skyldigheter som gäller utnämnande av ett dataskyddsombud avser den personuppgiftsansvarige, inte en enskild behandlingsåtgärd eller samlade behandlingsåtgärder, så det är inte nödvändigt att ta in dem i bestämmelserna om ansvarsfördelning. Bägge gemensamt personuppgiftsansvariga ska i sina respektive organisationer fullgöra sina skyldigheter med avseende på dataskyddsombud.
Nedan föreslås det att en person som använder Kompetensstigen ska kunna begära att uppgifter om personen i de register och informationsresurser som avses i lagen om nationella studie- och examensregister och uppgifter om personen i den jobbsökarprofil som finns på Jobbmarknaden hämtas in i informationsresursen för kompetenser. När uppgifter lämnas ut i dessa syften och i andra eventuella syften är den personuppgiftsansvarige som lämnar ut uppgifterna ansvarig med stöd av bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen för att principen om korrekthet enligt artikel 5.1 d har iakttagits i den behandling som denna personuppgiftsansvarige har utfört fram till utlämnandet av uppgifterna. Dessutom avses den ursprunglige personuppgiftsansvarige svara för den registrerades rätt enligt artikel 16 att få uppgifter rättade i det register från vilket uppgifterna lämnas ut.
3 §. Uppgifter som får föras in i informationsresursen.
Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om de uppgifter som finns i informationsresursen för kompetenser. I bestämmelserna utnyttjas det handlingsutrymme som medges i artiklarna 6.2 och 6.3 i den allmänna dataskyddsförordningen, som omfattar en anpassningsmöjlighet avseende bland annat vilka typer av uppgifter som ska behandlas, förutsatt att lagstiftningen uppfyller ett mål av allmänt intresse och är proportionell mot det legitima mål som eftersträvas.
Enligt 1 mom. får en person föra in sådana uppgifter om sig själv i informationsresursen för kompetenser som den personen själv frivilligt bestämmer att föra in. Enligt lagförslaget är det frivilligt att använda informationsresursen för kompetenser och Kompetensstigen, ingen kan åläggas eller förpliktas att använda den. Att använda Kompetensstigen är inte heller någon förutsättning för att man ska få någon viss tjänst, förmån eller annan prestation som det allmänna ansvarar för.
I föreslagna 1 mom. preciseras det att uppgifterna ska gälla personens utbildningsbakgrund, tidigare sysselsättning och kompetenser samt de planer och mål som personen har med avseende på sin utbildning, karriär och kompetens. Syftet är begränsa de uppgifter som lämnas till tjänsten så att endast sådana uppgifter lämnas som är väsentliga med avseende på den information som nämns i momentet och så att uppgifter som inte på något sätt hänför sig till informationen i momentet inte lämnas till tjänsten. Kompetens (äv. kunnande) är upptaget i ordlistan för kontinuerligt lärande (
undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet samt Terminologicentralen rf: ordlistan för kontinuerligt lärande, undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2025:12
) enligt vilken termen i synnerhet i internationella sammanhang avser den samlade kunskap och de samlade färdigheter som en individ besitter samt beredskapen att använda dem för ett visst ändamål, såsom en arbetsuppgift eller för yrkesmässig eller personlig utveckling. En persons kompetens eller kunnande ökar genom till exempel utbildning, arbetserfarenhet, frivilligverksamhet, hobbyverksamhet och informellt lärande. Enligt ordlistan kan man också tala om kompetenser, det vill säga typer av kompetens, som beroende på sammahang avgränsas på olika sätt och med olika exakthet. Ett exempel är de praktiska kompetenser som behövs på arbetsmarknaden, såsom social kompetens. Man kan också tala allmänt om till exempel kompetens inom musik eller inom hälso- och sjukvård. Enligt ordlistan bygger den beredskap som en individ har att använda sina kunskaper och färdigheter bland annat på individens attityder, värderingar och beteende. Det är dock inte meningen att allmän information om till exempel en individs värderingar ska samlas i informationsresursen för kompetenser, utan snarare information om sådana faktorer som har betydelse för hur individen kan utnyttja sina kunskaper och färdigheter i praktiken. Kompetensutveckling kan omfatta till exempel att identifiera mål och intressen. Det avses inte vara obligatoriskt att lämna någon information som hänför sig till kompetens eller kompetensutveckling till tjänsten. En person får själv välja vilka uppgifter personen lämnar till tjänsten.
Enligt föreslagna 2 mom. är det förbjudet att lämna sekretessbelagda uppgifter och uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter till informationsresursen. Enligt momentet får en person, om personen så önskar, till informationsresursen lämna uppgifter om sina lärdomsprov och sin vetenskapliga forskning, om psykologiska test och lämplighetsprov som personen har genomgått, intyg som personen har fått av läroanstalter, föreningsverksamhet som personen har deltagit i samt fritidsintressen och andra motsvarande uppgifter, om dessa är nödvändiga i fråga om personens utbildningsbakgrund, tidigare sysselsättning och kompetenser samt de planer och mål som personen har med avseende på sin utbildning, karriär och kompetens. De uppgifter som räknas upp i momentet är sekretessbelagda enligt 24 § 1 mom. 21, 29, 30 och 32 i offentlighetslagen. Punkt 21 omfattar uppgifter som gäller planering eller utvecklingsarbete med avseende på lärdomsprov eller vetenskaplig forskning eller uppgifter som gäller bedömning av dessa. Enligt 29 punkten är uppgifter om psykologiska test eller lämplighetsprov som gäller en person eller resultatet av dem sekretessbelagda. Punkt 30 omfattar bland annat sådana av en läroanstalt utfärdade betyg och andra handlingar som innehåller uppgifter om verbala bedömningar av en elevs personliga egenskaper. Punkt 32 omfattar bland annat uppgifter om deltagande i föreningsverksamhet eller fritidssysselsättningar. Det avses vara möjligt för en person som så önskar att lämna sådana uppgifter om sig själv till Kompetensstigen i de fall då de föreskrivna grunderna för sekretess är menade att skydda personen själv. Uppgifter av detta slag kan vara väsentliga i fråga om personens kompetenser samt de planer och mål som personen har med avseende på sin karriär och utbildning. Det är däremot inte meningen att uppgifter som är sekretessbelagda på andra grunder ska föras in i informationsresursen. Utbildningsstyrelsen ska upplysa dem som använder tjänsten om att de inte ska lämna sådan information till informationsresursen för kompetenser som är sekretessbelagda av andra orsaker.
Ibland kan till exempel uppgifter som gäller föreningsverksamhet eller fritidsintressen höra till de särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i den allmänna dataskyddsförordningen. Därför preciseras i den föreslagna paragrafen den möjlighet att behandla också särskilda kategorier av personuppgifter som föreskrivs i artikel 9.2 g i förordningen och i 6 § 1 mom. 2 punkten i dataskyddslagen, som kompletterar den artikeln. I artikel 9.2 g i den allmänna dataskyddsförordningen möjliggörs avvikelse från förbudet mot behandling av särskilda kategorier av personuppgifter, om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse på grundval av en medlemsstats nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Enligt dataskyddslagens 6 § 1 mom. 2 punkt, som grundar sig på den artikeln, får särskilda kategorier av personuppgifter behandlas om sådan behandling regleras i lag eller föranleds av en uppgift som direkt har ålagts den personuppgiftsansvarige i lag. När det gäller Kompetensstigen har behandlingen av eventuella särskilda kategorier av personuppgifter som direkt orsak att Utbildningsstyrelsen behandlar sådana i paragrafen avsedda uppgifter som en person lämnar eller lagrar i syfte att använda Kompetensstigen. Dataskyddslagens 6 § 2 mom. innehåller bestämmelser om skyddsåtgärder som ska vidtas när personuppgifter behandlas i en situation som avses i lagens 6 § 1 mom. Momentet om skyddsåtgärder är tillämpligt på behandlingen av särskilda kategorier av personuppgifter i den föreslagna nationella informationsresursen för kompetenser.
Enligt föreslagna 3 mom. får Utbildningsstyrelsen i informationsresursen för kompetenser dessutom föra in val som gäller tjänsternas funktioner. Med sådana avses till exempel val i handledarens del och uppgift om huruvida personen använder tjänsten i egenskap av handledare. I praktiken handlar det om information om verksamheten och intresseområden som handledare. Uppgifterna i fråga är sådana som personen frivilligt för in i tjänsten till exempel för att få rekommendationer om material till stöd för handledningsarbetet och utveckling av yrkeskompetensen. Det blir i regel studiehandledare och karriärvägledare som ger sådana uppgifter som avses i momentet, eftersom materialen är avsedda särskilt till stöd för deras handledningsarbete och yrkesmässiga utveckling. I momentet föreslås dock ingen begränsning avseende vem som får använda dessa för handledare framtagna funktioner, utan den information som avses i momentet kan ges av vem som helst som identifierar sig som handledare för att få rekommendationer om material som är avsedda för handledare.
Enligt föreslagna 3 mom. får Utbildningsstyrelsen dessutom föra in uppgifter om en persons geografiska område, ålder och språk i informationsresursen. Sådana uppgifter behövs i synnerhet för att producera statistisk information i den informationstjänst som ingår i servicehelheten, för utvecklingssyften inom utbildning och arbetsförvaltning. Det ska dock vara frivilligt att föra in också bakgrundsinformation, eftersom en förpliktande karaktär för sådan information kan inverka på människors vilja att använda tjänsten till stöd för sin kompetensutveckling.
Det är meningen att man ska kunna använda tjänsten också utan att identifiera sig i den. För att kunna återvända till sin profil krävs det dock i praktiken att profilen sparas och att man identifierar sig på något sätt. Behovet av identifiering och identifieringsmetoden ska bedömas i enlighet med den allmänna bestämmelsen i 6 § i lagen om digitala tjänster samt med beaktande av kravet på uppgiftsminimering i artikel 5.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen, som det hänvisas till i motiveringen till lagen om digitala tjänster (RP 60/2018 rd, s. 70). Enligt motiveringen kan en myndighet inte kräva att någon identifierar sig till exempel för att komma åt tomma blanketter eller information som tillhandahålls allmänt i de digitala tjänsterna. Om handledare vill använda tjänsten till exempel under skolornas elevhandledningstimmar, måste studerande kunna använda tjänsten också anonymt, till exempel genom att enbart göra val och på basis därpå få utbildnings- och karriärförslag.
Enligt föreslagna 4 mom. ska Utbildningsstyrelsen innan uppgifterna lämnas informera personen om vilka begränsningar som de uppgifter som personen lämnar omfattas av, hur skyddet av personens personuppgifter påverkas och vilka möjligheter personen har att administrera sina uppgifter i tjänsten. ”Begränsningar som de uppgifter som personen lämnar omfattas” av avser i synnerhet de begränsningar som anges i 1 och 2 mom. i den föreslagna paragrafen och som beskrivs ovan. En motsvarande informationsskyldighet föreskrivs i 128 § 2 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice för administratören för plattformen i fråga om jobbsökarprofiler på Jobbmarknaden. Den föreslagna bestämmelsen är avsedd att begränsa utlämnandet av särskilt sekretessbelagda och särskilda kategorier av personuppgifter till tjänsten. Den kompletterar de skyddsåtgärder som avses i den allmänna dataskyddsförordningen och i 6 § 2 mom. i dataskyddslagen. Dessutom avses syftet med informationen vara att även mer allmänt begränsa vilka uppgifter som lämnas till tjänsten till uppgifter som är väsentliga med tanke på personens utbildningsbakgrund, tidigare sysselsättning och kompetenser samt de planer och mål som personen har med avseende på sin utbildning, karriär och kompetens. Sådana begränsningar av vilka uppgifter som lämnas är nödvändiga särskilt i anslutning till fritextfälten i tjänsten, med beaktande av principen om uppgiftsminimering i artikel 5.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen. Enligt den principen ska personuppgifter vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas. Information om de i momentet avsedda möjligheter en person har att administrera sina uppgifter i tjänsten är till exempel information om hur personen kan administrera bevarandet av sina uppgifter i tjänsten på det sätt som föreslås i 4 §. Ett väsentligt element i möjligheten att administrera uppgifter är också hur personen kan påverka sättet på vilket personens uppgifter utnyttjas genom de samtycken, val och förbud som avses i lagförslaget.
I sin allmänna kommentar nr 25 (2021) om barnets rättigheter i relation till den digitala miljön konstaterar Förenta nationernas kommitté för barnets rättigheter i punkt 72 att konventionsstaterna bör förse barn, föräldrar och omvårdare med information i dataskyddsfrågor, på barnvänligt språk och i tillgängliga format. De som använder tjänsten bör även informeras om de frågor som anges i föreslagna 4 mom. på ett sätt som är lämpligt för till exempel för barn och andra som behöver ett tillgängligt språk och ett tillgänglighetsanpassat tekniskt genomförande. Den information som avses i 4 mom. ska ges på ett sätt som är klart och tillgängligt för användarna, och den ska finnas på ett sådant ställe i tjänsten där användaren lätt kan se den. Syftet med den informationsskyldighet som föreslås i momentet är att användaren på kortfattat sätt ska få den viktigaste informationen till exempel på samma webbplats där användaren lämnar sina uppgifter, även om mer ingående information finns att läsa i en separat dataskyddsbeskrivning i enlighet med de allmänna bestämmelserna om dataskydd.
4 §.Bevaringstid för uppgifter.
Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om bevaringstid för de uppgifter som förts in i informationsresursen för kompetenser. I bestämmelserna utnyttjas det handlingsutrymme som medges i artiklarna 6.2 och 6.3 i den allmänna dataskyddsförordningen, som omfattar en anpassningsmöjlighet avseende lagringstiden för de uppgifter som ska behandlas, förutsatt att lagstiftningen uppfyller ett mål av allmänt intresse och är proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. I 1 mom. föreslås huvudregeln vara att uppgifter om en person bevaras tills personen själv raderar dem. En person kan radera sina uppgifter helt och hållet eller endast en del av dem. I artikel 5.1 e i den allmänna dataskyddsförordningen fastställs principen om lagringsminimering, enligt vilken personuppgifter ska förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade endast den tid det är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Informationsresursen avses finnas till främst för den karriärplanering som personen själv gör. Det vore dock svårt att föreskriva en enda objektiv bevaringstid som tillgodoser alla användares behov. Medan någon endast behöver de uppgifter som den fört in i tjänsten i exempelvis ett år under ett övergångsskede i karriären, behöver någon annan ny tillgång till sin kompetensinformation ett par år senare. De planer som till exempel unga gör avseende sin utbildningsstig kan omfatta ett tidsspann på upp till tio år framåt, och där sådana planer tar slut kan planer avseende arbete ta vid. Skulle uppgifterna försvinna automatiskt ur tjänsten så att man inte har nytta av tjänsten när man har behov av den, kan användningen av tjänsten och nyttan av den bli mindre. Även om uppgifterna finns kvar i tjänsten oanvända, kan en person på det sätt som föreslås nedan administrera sina uppgifter så att personuppgifter som förs in i informationsresursen för kompetenser bevaras främst för personernas egna syften.
Enligt föreslagna 1 mom. ska emellertid Utbildningsstyrelsen radera uppgifter som gäller avlidna personer ur informationsresursen. Grundlagsutskottet (GrUU 31/2017 rd, s. 5–6 och de utlåtanden som det hänvisas till där) har yttrat sig om bevarande av uppgifter efter den registrerades död. Även om en avliden person i princip inte är subjekt i Finlands system med grundläggande fri- och rättigheter anser utskottet att bestämmelsen i 1 § 2 mom. i grundlagen om människovärdets okränkbarhet har större räckvidd än bara behandlingen av levande människovarelser och lagringstiderna bör bedömas med beaktande av den bestämmelsen. Varaktig lagring av uppgifter är enligt utskottet inte förenlig med skyddet för personuppgifter om den inte är befogad av skäl som är kopplade till informationssystemets art eller syfte. Utskottet har betonat vikten av att begränsa förvaringstiden särskilt för känsliga uppgifter till det som är nödvändigt för att uppnå det syfte för vilket uppgifterna har registrerats i systemet. En person för in uppgifter i informationsresursen för kompetenser i syfte att kunna föra in och administrera uppgifterna om sin kompetens och om sina intressen och planer med avseende på karriär och utbildning och därigenom få stöd av Kompetensstigen när personen söker utbildning eller arbete eller befinner sig i därtill anknytande övergångsskeden samt när syftet är att upprätthålla den egna kompetensen eller använda de uppgifter som ingår i den egna utbildnings- och karriärinformationen. Behovet av att bevara uppgifter för dessa ändamål upphör senast vid personens död. Utbildningsstyrelsen ska alltså se till att personuppgifter inte blir permanent kvar i tjänsten enbart därför att den person som skapat profilen inte har raderat uppgifterna före sin död. Enligt skäl 27 till den allmänna dataskyddsförordningen gäller förordningen inte behandling av personuppgifter rörande avlidna personer, utan medlemsstaterna får fastställa bestämmelser för sådan behandling.
Även om regeln avseende radering av uppgifter enligt föreslagna 1 mom. är bunden till den tidpunkt när personen själv raderar sina uppgifter ur tjänsten, föreslås en bestämmelse i 2 mom. enligt vilken Utbildningsstyrelsen och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret vid behov och på de grunder som avses i 21 § 1 mom. i informationshanteringslagen kan fastställa andra bevaringstider. Sådana grunder är 1) i vilken utsträckning informationsmaterialet behövs i myndighetens verksamhet för det ursprungliga användningsändamålet, 2) genomförandet och verifieringen av fysiska eller juridiska personers förmåner, rättigheter, förpliktelser och rättssäkerhet, 3) rättsverkningarna av avtal eller andra privaträttsliga rättshandlingar, 4) de skadeståndsrättsliga preskriptionstiderna, och 5) de straffrättsliga preskriptionstiderna. Det ursprungliga användningsändamålet för informationsmaterialet hänför sig inte primärt till myndighetens utan till individens verksamhet, men myndigheten behöver bevara informationen för att tillhandahålla individen tjänsten på det sätt som föreskrivs i den föreslagna lagen. Under vissa förutsättningar kan uppgifterna också utnyttjas för de ändamål som nämns i andra paragrafer i lagen. Dessa är bland annat produktion av den öppna informationstjänst som hör till tjänsten samt för annan med allmänintresset förenlig bedömning, forskning, utveckling, statistikföring, övrig uppföljning, styrning och planering samt arkivering inom undervisning, utbildning och kompetens. Även enligt den princip om lagringsminimering som avses i den allmänna dataskyddsförordningen får personuppgifter bevaras längre än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka de behandlas, om personuppgifterna behandlas endast för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 i den allmänna dataskyddsförordningen. Enligt den allmänna dataskyddsförordningen ska i samband därmed tekniska och organisatoriska åtgärder genomföras för att säkerställa den registrerades rättigheter och friheter. Exempelvis ska uppgifterna anonymiseras.
En väsentlig sak att beakta när bevaringstider bestäms i enlighet med 21 § 1 mom. i informationshanteringslagen är att tjänsten Kompetensstigen inte fattar beslut som gäller personer och i vilka omprövning kan begäras eller ändring sökas. Syftet med tjänsten är inte heller att bevara uppgifter för att fatta sådana beslut. Den personuppgiftsansvarige och administratören behöver däremot ges möjligheten att bestämma en tillräckligt lång bevaringstid för att de vid behov ska kunna påvisa ändamålsenligheten i tillhandahållandet av tjänsten. Enligt den föreslagna lagstiftningen är bevaringstiderna, förutom av de skadeståndsrättsliga och straffrättsliga preskriptionstider som avses i 21 § 1 mom. 4 och 5 punkten i informationshanteringslagen, beroende av vilka uppgifter administratören behöver bevara som bevis på efterlevnad av skyldigheterna enligt bland annat den allmänna dataskyddsförordningen och AI-förordningen. Syftet är att personuppgiftsansvariga vid behov ska kunna bestämma olika bevaringstider för olika datamaterial, såsom logguppgifter, dock med beaktande av de principer i den allmänna dataskyddsförordningen som begränsar bevaringstiden för personuppgifter. Eftersom det ännu inte har hunnit uppstå rättspraxis avseende till exempel efterlevnaden av AI-förordningen, är det ändamålsenliga för personuppgiftsansvariga att flexibelt kunna bestämma bevaringstiderna för datamaterial med stöd av den allmänna bestämmelsen i 21 § i informationshanteringslagen i sina planer för informationsstyrning.
Att fastställa hur länge personuppgifter behandlas är att fastställa ett väsentligt medel för behandling av personuppgifter så som anförs i motiveringen till 2 §. På grundval av den ansvarsfördelning som föreslås i 2 § är det därför de gemensamt personuppgiftsansvariga tillsammans som ska fastställa de bevaringstider som avses i 4 § 2 mom.
5 §.Automatiserad behandling av uppgifter.
Såsom anges i avsnitt 2.3.1.3 ovan förbjuder artikel 22.1 i den allmänna dataskyddsförordningen sådan behandling av personuppgifter som grundar sig enbart på automatisering och som resulterar i ett beslut som i betydande grad påverkar den berörda personen. Även om det i artikeln talas om beslut, har Europeiska unionens domstol gjort en extensiv tolkning av vilka slags åtgärder som omfattas av artikeln. Enligt domstolens praxis omfattar artikeln inte bara beslut i egentlig mening, utan ett i artikeln avsett beslut kan också vara en annan typ av åtgärd som i betydande grad påverkar den registrerade. Enligt domstolen kan artikeln omfatta till exempel automatiserat fastställande av uppgifter som underlag för senare beslut. Enligt riktlinjerna antagna av EU:s arbetsgrupp för uppgiftsskydd (Riktlinjer om automatiserat individuellt beslutsfattande och profilering enligt förordning (EU) 2016/679; antagna den 3 oktober 2017, senast granskade och antagna den 6 februari 2018; WP251rev.01) omfattar artikeln bland annat beslut som påverkar personers beteende, valmöjligheter, omständigheter, tillgång till utbildning, anställningsmöjligheter eller ekonomiska situation. I riktlinjerna nämns också beslut med långvariga eller permanenta konsekvenser för den registrerade eller som i värsta fall leda till att individer utestängs eller diskrimineras. Enligt riktlinjerna kan dessutom beslut som enbart grundas på automatiserad behandling som påverkar ett barns valmöjligheter potentiellt få rättsliga eller på liknande sätt betydande följder för dem, beroende på valmöjligheternas och det aktuella beteendets natur.
I artikel 22.2 b i den allmänna dataskyddsförordningen ges ett nationellt handlingsutrymme för att tillåta sådan automatiserad behandling som avses i artikeln. Med stöd av detta handlingsutrymme föreslås i 5 § ett undantag från den registrerades rätt enligt artikel 22.1.
Kompetensstigen har som syfte att med hjälp av artificiell intelligens och annan automatiserad behandling erbjuda individer stöd för kompetensutveckling samt för karriärplanering och utbildningsplanering. Funktioner som avses bygga enbart på automatiserad behandling är till exempel kartläggning av personens kompetens och intressen samt visning av utbildningsalternativ och karriäralternativ i tjänsten. Den automatiserade behandlingen avses bygga på uppgifter som personen själv lämnar till tjänsten om sina kompetenser, planer och mål samt om sina intressen. Genom att exempelvis jämföra de uppgifter som personen lämnat med utbudet av arbets- och utbildningsmöjligheter räknar Kompetensstigen ut lämpliga arbets- eller utbildningsmöjligheter för personen i fråga. Den avsedda automatiserade behandlingen av personuppgifter i Kompetensstigen har delvis gemensamma drag med åtgärder som på ovan förklarat sätt anses utgöra sådan automatiserad behandling som avses i artikel 22 i den allmänna dataskyddsförordningen. Till exempel kan förslag på utbildnings- och karriäralternativ ha också betydande konsekvenser för de registrerade. Även om Kompetensstigen inte fattar beslut med rättsverkningar om enskilda personer, ges Kompetensstigens förslag till stöd för beslut om karriär- och utbildningsval och utifrån dem kan en person fatta beslut som på lång sikt inverkar på personens utbildning och karriär, och därigenom på personens ekonomiska situation. Vid beredningen av propositionen har det konstaterats inte vara entydigt huruvida sådana förslag omfattas av sådan automatiserad behandling som avses i artikel 22 i den allmänna dataskyddsförordningen, eftersom det inte råder klarhet om artikelns räckvidd. Det mest ändamålsenliga och tydliga alternativet i detta fall har dock ansetts vara att den föreslagna lagen innehåller en bestämmelse som tillåter automatiserad behandling. Den föreslagna paragrafen möjliggör också sådan behandling som omfattas av artikel 22, även om all behandling av personuppgifter i Kompetensstigen inte omfattas av artikeln; frågan bör bedömas för varje funktion fall för fall.
Enligt den föreslagna paragrafen får uppgifter som en person lämnat eller fört in och avgränsningsval som personen gjort behandlas helt och hållet automatiskt enligt vad som avses i artikel 22.1 i den allmänna dataskyddsförordningen i syfte att kartlägga och visa utbildnings- och arbetsmöjligheter. Bestämmelsen möjliggör behandling av även barns personuppgifter för detta ändamål. Enligt ovannämnda riktlinjer från arbetsgruppen för uppgiftsskydd (s. 29) görs det ingen skillnad i artikel 22 mellan om behandlingen avser barn eller vuxna. Enligt skäl 71 till förordningen bör sådan behandling som avses i artikeln inte gälla barn. Eftersom denna formulering inte används i själva artikeln anser arbetsgruppen att det inte är fråga om ett absolut förbud. Med stöd av arbetsgruppens riktlinjer bör man förhålla sig restriktivt till sådan automatiserad behandling av barns personuppgifter som avses i artikeln. Det kan dock finnas situationer där det är nödvändigt, till exempel för att skydda deras välbefinnande. Enligt riktlinjerna får i så fall behandlingen i förekommande fall utföras med stöd av undantagen i artikel 22.2. Kompetensstigen är avsedd att filtrera fram information till stöd för beslut om karriärval och utbildningsval, vilket sannolikt gör det lättare för särskilt barn att i massan av information hitta sådan information som är relevant för en själv. Därför är det varken motiverat eller jämlikhetsfrämjande att begränsa barns tillgång till förslag från Kompetensstigen till stöd för deras val, om de frivilligt utnyttjar tjänsten i syfte att planera sin yrkesbana och utbildning.
När grunden för behandling av särskilda kategorier av personuppgifter är artikel 9.2 g i den allmänna dataskyddsförordningen, såsom i fallet Kompetensstigen, kan automatiserad behandling som tillåts i nationell lag också utgå från särskilda kategorier av personuppgifter. Vid beredningen av propositionen har bedömningen dock varit att särskilda kategorier av personuppgifter inte behövs i de funktioner i Kompetensstigen som bygger på automatiserad behandling. Med stöd av grundregeln i 3 § ovan ska inte heller uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter lämnas till Kompetensstigen. Sådana uppgifter kan dock ibland ingå till exempel i de uppgifter som en person lämnar om fritidsintressen eller föreningsverksamhet. I dylika fall skulle särskilda kategorier av personuppgifter vara tillgängliga för automatiserad behandling och det är möjligt att till exempel AI skulle lära sig att utnyttja dem självständigt. Med hjälp av de tekniska lösningarna i tjänsten bör man dock sträva efter att den automatiserade behandlingen inte har tillgång till särskilda kategorier av personuppgifter, om inte det är nödvändigt att behandla sådana uppgifter.
I artikel 22 i den allmänna dataskyddsförordningen ställs kravet att lämpliga åtgärder fastställs och vidtas till skydd för den registrerades rättigheter, friheter och berättigade intressen när man tillåter beslut som enbart grundas på automatiserad behandling. Enligt skäl 71 till förordningen inkluderar lämpliga skyddsåtgärder specifik information till den registrerade och rätt till mänskligt ingripande, att framföra sina synpunkter, att erhålla en förklaring till det beslut som fattas efter sådan bedömning och att överklaga beslutet.
Föreslagna 5 § innehåller även bestämmelser om sådana skyddsåtgärder som är tillbörliga i Kompetensstigens fall. Automatiserad behandling enligt paragrafen förutsätter att personen i tjänsten väljer automatiserad behandling för det ändamål som nämns i paragrafen. Det avses vara frivilligt att använda Kompetensstigen, så man ska kunna välja om man vill söka till exempel lämpliga karriär- och utbildningsmöjligheter i tjänsten. I paragrafen förutsätts det dock att personen i fråga uttryckligen väljer att använda en viss funktion i tjänsten, som utifrån de uppgifter personen lämnat till exempel föreslår lämpliga karriär- och utbildningsmöjligheter. Det ska alltid vara möjligt att välja bort en sådan funktion där tjänsten producerar automatiserade förslag. I stället kan en person som så önskar använda Kompetensstigen för att söka information om aktörer som erbjuder handledning eller bläddra i en förteckning över utbildnings- och karriärmöjligheter, utan att förslagen sätts i viss ordning på basis av personens uppgifter.
Enligt den föreslagna paragrafen ska Utbildningsstyrelsen innan valet görs informera personen tydligt i tjänsten om den automatiserade behandlingen. När en möjlighet visas för en person ska personen dessutom informeras i tjänsten om hur dennas uppgifter och avgränsningsval har beaktats för att ta fram möjligheten. Genom att trycka på informationen om en viss möjlighet kunde personen till exempel få se en vy som visar vilka kompetenser som är relevanta för möjligheten i fråga. Enligt ovannämnda riktlinjer från arbetsgruppen för uppgiftsskydd (s. 26–27) bör den personuppgiftsansvarige försöka att på ett enkelt sätt förklara logiken bakom, eller kriterierna för att komma fram till, beslutet för den registrerade. I dataskyddsförordningen åläggs den personuppgiftsansvarige att lämna meningsfull information om logiken bakom behandlingen, inte nödvändigtvis en komplex förklaring av de algoritmer som används eller att lämna ut den fullständiga algoritmen. Den information som tillhandahålls bör emellertid vara tillräckligt heltäckande för att den registrerade ska förstå skälen till beslutet. Om det automatiserade beslutsfattandet och profileringen inte omfattas av definitionen i artikel 22.1 är det enligt arbetsgruppen ändå god praxis att tillhandahålla ovannämnda information. Därför bör informationsskyldigheten enligt den föreslagna paragrafen gärna iakttas också i gränsfall där det inte är säkert huruvida det är fråga om sådan automatiserad behandling som avses i artikel 22 och som kan ha betydande konsekvenser för personen.
Syftet med Kompetensstigens förslag är att erbjuda människor olika alternativ; förslagen förpliktar inte användaren till något. Det är alltid personen själv som gör sina karriär- och utbildningsval, och som väljer att utnyttja eller inte utnyttja den information som Kompetensstigen visar.
6 §.Anonymisering av uppgifter.
Den allmänna dataskyddsförordningen omfattar inte helt anonymiserade personuppgifter, det vill säga sådana personuppgifter av vilka den registrerade inte kan identifieras, vare sig direkt eller indirekt. Anonymisering av personuppgifter är dock en sådan behandlingsåtgärd som avses i förordningen. Enligt artikel 6.3 i den allmänna dataskyddsförordningen kan en i nationell lag fastställd grund för behandling innehålla anpassningar avseende bland annat ändamålsbegränsningar och typer av behandling. Med stöd av handlingsutrymmet i förordningen föreslås det i paragrafen att Utbildningsstyrelsen ska få ändra informationen i informationsresursen för kompetenser så att en person inte längre kan identifieras. Enligt förslaget får Utbildningsstyrelsen anonymisera uppgifter för produktion av den öppna informationstjänst som hör till tjänsten samt för annan med allmänintresset förenlig bedömning, forskning, utveckling, statistikföring, övrig uppföljning, styrning och planering samt arkivering inom undervisning, utbildning och kompetens (1 punkten). Dessutom får Utbildningsstyrelsen anonymisera uppgifter för utveckling av funktionerna i tjänsten (2 punkten). Föreslagna 2 punkten omfattar anonymisering av uppgifter för utveckling av funktionerna i en tjänst som utnyttjar artificiell intelligens. Vid anonymisering ska identifierbarheten avlägsnas så att uppgifterna varken direkt eller indirekt kan kopplas till personen.
Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om grunderna för anonymiserande behandling, inte om rätten till information. Rätten till anonymiserad information avses grunda sig på den allmänna lagstiftningen. Inte heller den öppna informationstjänst som nämns i paragrafen regleras närmare i den föreslagna lagen utan avses bygga på allmän lagstiftning på samma sätt som nuvarande informationstjänster, till exempel utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen och utvecklings- och förvaltningscentrets dataplattform Mylly.
Enligt den föreslagna paragrafen är det Utbildningsstyrelsen som ska sköta anonymiseringen av uppgifter, eftersom Utbildningsstyrelsen ansvarar för de tekniska behandlingsåtgärderna enligt den ansvarsfördelning mellan de gemensamt personuppgiftsansvariga som föreslås i 2 §. Utvecklings- och förvaltningscentret kan få uppgifter för ändamål av allmänt intresse via utlämnande av uppgifter. Enligt riktlinjerna från Europeiska dataskyddsstyrelsen bör exempelvis utbyte av samma data eller uppsättning data mellan två enheter utan gemensamt bestämda ändamål eller gemensamt bestämda behandlingsmedel betraktas som en överföring av data mellan separata personuppgiftsansvariga, inte gemensamt personuppgiftsansvariga. Varje gemensamt personuppgiftsansvarig är skyldig att säkerställa att den har en rättslig grund för behandlingen och att uppgifterna inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med de ändamål för vilka de ursprungligen samlades in av den personuppgiftsansvarige.
Anonymisering möjliggör tillgång till anonymiserade datamaterial med kompetensinformation för utveckling av tjänsten och för många ändamål av allmänt intresse. Anonymiserade uppgifter kan till exempel användas för att följa hur algoritmen fungerar och ta fram statistik. Hur användbara anonymiserade material är till exempel för vetenskaplig forskning beror på vilka forskningsfrågor som kan besvaras med hjälp av sådana material.
7 §.Behandling av uppgifter i syfte att utveckla funktioner baserade på artificiell intelligens.
I den föreslagna paragrafen används motsvarande nationella handlingsutrymme som i 6 §. Enligt paragrafen ska det vara möjligt att använda de personuppgifter som finns i informationsresursen för kompetenser för att utveckla de funktioner i Kompetensstigen som är baserade på artificiell intelligens när dessa funktioner inte kan utvecklas tillräckligt med sådana anonymiserade uppgifter som avses i 6 §. Vid beredningen av propositionen har man bedömt att det åtminstone i en början är möjligt att utveckla Kompetensstigens funktioner baserade på artificiell intelligens med i huvudsak anonyma uppgifter. Bestämmelsen är dock avsedd att skapa en beredskap för eventuella framtida utvecklingsbehov så att också personuppgifter som i det inledande skedet förs in i informationsresursen för kompetenser vid behov kan användas för att utveckla de funktioner i Kompetensstigen som är baserade på artificiell intelligens.
I den föreslagna paragrafen avses med artificiell intelligens sådana egenskaper som artificiell intelligens har enligt definitionerna av artificiell intelligens i AI-förordningen och Europarådets ramkonvention om artificiell intelligens. I artikel 3.1 i AI-förordningen definieras ”AI-system” som ett system som är utformat för att fungera med varierande grad av autonomi, som kan uppvisa anpassningsförmåga efter införande och som, för uttryckliga eller underförstådda mål, drar slutsatser härledda från den indata det tar emot, om hur utdata såsom förutsägelser, innehåll, rekommendationer eller beslut som kan påverka fysiska eller virtuella miljöer ska genereras. Även i ramkonventionen avses med AI-system ett system som, för uttryckliga eller underförstådda mål, drar slutsatser härledda från den indata det tar emot om hur utdata såsom förutsägelser, innehåll, rekommendationer eller beslut som kan påverka fysiska eller virtuella miljöer ska genereras. Enligt ramkonventionen varierar olika AI-system i fråga om autonomi och anpassningsförmåga efter införandet.
Enligt föreslagna 1 mom. ska utvecklandet ske så att personuppgifter inte lämnas ut till tredje part. Med detta avses att personuppgifter ska hållas inom Kompetensstigen, också när man utvecklar funktioner baserade på artificiell intelligens, och inte får lämnas ut till exempel till ursprungliga leverantörer av de modeller för artificiell intelligens som används.
Enligt föreslagna 2 mom. har en person rätt att förbjuda att uppgifter om personen används för att utveckla de funktioner i tjänsten som är baserade på artificiell intelligens. Eftersom behandlingen i Kompetensstigen avses vara grundad på allmänintresset enligt vad som avses i artikel 6.1 e i den allmänna dataskyddsförordningen, har en person med stöd av artikel 21 i förordningen dessutom rätt att göra invändningar mot behandling av personuppgifter avseende personen.
8 §.Rätt att få egna uppgifter inhämtade och att överföra dem mellan register.
I den föreslagna paragrafen föreskrivs en rätt för personer att trots sekretessbestämmelserna få sina egna uppgifter inhämtade från eller överförda till i paragrafen avsedda register, informationsresurser eller tjänster. Enligt föreslagna 1 mom. har en person rätt att få sina uppgifter inhämtade till informationsresursen för kompetenser ur de register och informationsresurser som avses i studie- och examensregisterlagen. I momentet görs en hänvisning till studie- och examensregisterlagen under det ändrade namn som lagen föreslås få nedan i denna proposition. Enligt 2 mom. ska en person ha rätt att få sina uppgifter inhämtade ur sin jobbsökarprofil till informationsresursen för kompetenser. Dessutom ska en person ha rätt att få sina uppgifter överförda från informationsresursen för kompetenser till jobbsökarprofilen. Enligt paragrafen är Utbildningsstyrelsen skyldig att lämna ut uppgifter från en i paragrafen nämnd informationsresurs till en annan, om personen uttrycker ett sådant önskemål till exempel i Kompetensstigen. I paragrafen utnyttjas det nationella handlingsutrymme som medges i artikel 6.3 i den allmänna dataskyddsförordningen och ändamål för vilka personuppgifter får lämnas ut anges på grundval av den paragrafen.
9 §.Utlämnande av uppgifter.
I paragrafen utnyttjas det nationella handlingsutrymme som artikel 6.3 i den allmänna dataskyddsförordningen medger för att utfärda bestämmelser om förutsättningarna för behandling av uppgifter och de ändamål för vilka personuppgifter får lämnas ut. Paragrafens 1 mom. innehåller en bestämmelse som begränsar den rätt eller skyldighet att lämna ut uppgifter som härrör direkt från offentlighetslagen eller någon annan lag. Enligt bestämmelsen får inte Utbildningsstyrelsen, med avvikelse från vad som i offentlighetslagen och annanstans i lag föreskrivs om utlämnande av uppgifter, lämna ut personuppgifter som förts in i informationsresursen för kompetenser, om inte personen eller dennes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare har gett sitt samtycke till det innan uppgifterna lämnas ut.
Grundlagsutskottet (GrUU 14/2022 rd, s. 3) har ansett att uppgifterna i Jobbmarknadens jobbsökarprofiler är sådana myndighetshandlingar som avses i offentlighetslagen, eftersom serviceplattformen drivs av en myndighet. I offentlighetslagen avses med myndighetshandling till exempel en handling som innehas av en myndighet och som har inkommit till en myndighet för behandling av ett visst ärende eller i övrigt inkommit i samband med ett ärende som hör till myndighetens verksamhetsområde eller uppgifter. Detsamma gäller uppgifterna i informationsresursen för kompetenser. Föreslagna 3 mom. innehåller en specialbestämmelse i förhållande till de allmänna lagarna, såsom offentlighetslagen, och avses gälla i stället för till exempel offentlighetslagens bestämmelser om rätten att få uppgifter ur en myndighetshandling. Meningen är att man i regel endast med personens samtycke eller i anonymiserad form ska få utnyttja uppgifterna i informationsresursen för kompetenser. Vid beredningen av propositionen har detta ansetts vara proportionellt i förhållande till tjänstens primära syfte – att tjäna som stöd till personer vid karriärplanering, kompetensutveckling och upprätthållande av kompetensen. För att de personer som använder tjänsten ska kunna dra nytta av den så som avses, ges de i propositionen en omfattande rätt att administrera de uppgifter som de lämnar till tjänsten. En möjlighet att på de grunder som anges i offentlighetslagen och utan samtycke lämna uppgifter vidare utan anonymisering skulle sannolikt påverka människors vilja att använda den frivilliga tjänsten.
Föreslagna 2 och 3 mom. innehåller bestämmelser om de ändamål för vilka uppgifter får lämnas ut på grundval av samtycke. Föreslagna 2 mom. avser det ursprungliga syfte i vilket en person lämnar sina uppgifter till informationsresursen för kompetenser, nämligen att via resursen kunna utnyttja sin kompetensinformation för sina egna ändamål. Enligt momentet kan samtycke ges till att uppgifter i informationsresursen lämnas ut till en myndighet eller till någon annan aktör för personens egna ändamål, även trots sekretessbestämmelserna. En person kan alltså välja att använda sina uppgifter för sina egna ändamål, såsom jobbsökning. Till exempel kan personen i tjänsten skapa en länk till Kompetensstigen som skickas till en arbetsgivare. Dessutom kan en person välja att lämna ut sina uppgifter, till exempel för egen handledning och rådgivning. En person kan också välja att dela sina data med andra digitala tjänster inom ramen för vad den allmänna lagstiftningen och tekniken tillåter. Om den som använder tjänsten inte vill lämna ut sina uppgifter någonstans, ska i regel endast personen själv och Utbildningsstyrelsen, som är den av de gemensamt personuppgiftsansvariga som administrerar informationsresursen, ha tillgång till uppgifterna i en sådan form som kan kopplas till personen. Avsikten är att det alltid ska vara frivilligt för en person att låta sina uppgifter röra sig mellan informationsresursen för kompetenser och andra informationsresurser, eftersom det är personen själv som administrerar sina uppgifter i informationsresursen för kompetenser.
Enligt föreslagna 3 mom. kan samtycke dessutom ges till att uppgifter lämnas ut för bedömning, utveckling, övrig uppföljning, styrning och planering inom undervisning, utbildning och kompetens. Av sådana uppgifter som är sekretessbelagda får Utbildningsstyrelsen i dessa fall lämna ut endast de uppgifter som är nödvändiga. Att lämna ut uppgifter för de ändamål som nämns i momentet utgör ytterligare användning för andra ändamål än de för vilka personen ursprungligen lämnat sina uppgifter till informationsresursen för kompetenser. Artikel 6.4 i den allmänna dataskyddsförordningen ger nationellt handlingsutrymme att utfärda bestämmelser om ytterligare användning, förutsatt att bestämmelserna är nödvändiga för att skydda bland annat rättigheterna för andra än den registrerade eller medlemsstatens viktiga mål av generellt allmänt intresse, däribland ekonomiska intressen. I det föreslagna momentet begränsas ändamålen för ytterligare användning till sådana ändamål som bland annat bidrar till att en ändamålsenlig fördelning av de offentligt finansierade utbildningsresurserna och framsyn med avseende på kompetensbehoven i samhället. För att personuppgifter i informationsresursen för kompetenser ska kunna utnyttjas för dessa ändamål utan att vara fullständigt anonymiserade krävs emellertid enligt den föreslagna paragrafen alltid samtycke av personen eller dennes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare.
Samtycket i paragrafen är avsett att vara en skyddsåtgärd. Också i 9 § avses behandlingsgrunden enligt den allmänna dataskyddsförordningen vara allmänintresset, så samtycke avser inte det slags samtycke som i den allmänna dataskyddsförordningen utgör en grund för behandling. Därför innehåller föreslagna 4 mom. bestämmelser om villkoren för samtycke samt om hur samtycke ska ges och återtas. Grundlagsutskottet (se till exempel GrUU 20/2020 rd, s. 8) har ansett att när det inte är fråga om sådan behandling som grundar sig på samtycke enligt den allmänna dataskyddsförordningen och artikel 7 inte ska tillämpas ska bestämmelserna om samtycke vara exakta. I bestämmelserna ska det föreskrivas om sättet att ge och återkalla samtycket samt om säkerställande av att samtycket är äkta och baserar sig på fri vilja. I bestämmelserna ska det också säkerställas att samtycket grundar sig på tillräcklig information också i fråga om olika användningsändamål och till exempel utlämnande av uppgifter. I punkt 71 i allmän kommentar nr 25 (2021) om barnets rättigheter i relation till den digitala miljön konstaterar Förenta nationernas kommitté för barnets rättigheter att om samtycke efterfrågas för att bearbeta ett barns personuppgifter bör konventionsstaterna se till att det rör sig om informerat samtycke som ges fritt. Samtycke ska erhållas innan uppgifterna bearbetas. Om föräldrasamtycke krävs bör det verifieras att samtycket är informerat, meningsfullt och verkligen ges av barnets förälder eller omvårdare.
I 4 mom. föreslås en bestämmelse enligt vilken det samtycke som avses i paragrafen kan ges och när som helst återtas via tjänsten. Samtycket ska vara frivilligt, uttryckligt och informerat med avseende på vilket ändamål uppgifterna kan komma att användas eller lämnas ut för. Grundlagsutskottet (GrUU 20/2020 rd, s. 8 och GrUU 1/2018 rd, s. 10) har ansett att kundtjänsten inom hälso- och sjukvården är en sådan obalanserad situation att ett samtycke som kunden ger där inte nödvändigtvis är genuint frivilligt. Inte heller har kunden nödvändigtvis faktiska möjligheter att tänka igenom vad samtycket innebär. Ett samtycke som givits i en sådan situation får enligt utskottet inte användas som grund för att lämna ut exempelvis personuppgifter inom social- och hälsovården för utvecklings- och innovationsverksamhet. Däremot anser utskottet (GrUU 42/2016 rd, s. 4 och GrUU 20/2020 rd, s. 5) att det uppsökande ungdomsarbetet präglas av ett sådant frivillighetsbaserat samarbete mellan serviceanordnaren och den unga som behöver stöd att den aktuella regleringskontexten kan stödja sig på behandling av personuppgifter baserad på samtycke, även om det var fråga om myndighetsverksamhet. Avsikten är att de uppgifter som personen fört in i informationsresursen för kompetenser ska kunna utnyttjas till exempel i handledningssituationer för att ge personen handledning. I sådana fall avses det typiska vara att samtycket till att uppgifterna ska få användas inhämtas i styrningssituationen. Handledaren ska dock inhämta samtycket på ett sådant sätt att personen förstår att det är frivilligt att ge samtycke och handledaren försäkrar sig om att samtycket ges genuint frivilligt.
I 4 mom. föreslås också en bestämmelse om bevaringstiden för uppgifterna. Samtycket och ett eventuellt meddelande om återtaget samtycke ska enligt bestämmelsen bevaras lika länge som de uppgifter som kan kopplas till personen.
Vad som i 1 mom. föreskrivs om avvikelse från lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och annan lag gäller enligt föreslagna 5 mom. inte utlämnande av uppgifter för sådana ändamål inom arkivering, vetenskaplig och historisk forskning eller statistik som är förenliga med allmänintresset. Enligt principen om ändamålsbegränsning i artikel 5.1 i den allmänna dataskyddsförordningen ska ytterligare behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål inte anses vara oförenlig i enlighet med artikel 89.1 med de ursprungliga ändamålen. Artikel 89 ger nationellt handlingsutrymme att begränsa de registrerades rättigheter, men däremot ingen möjlighet, åtminstone ingen uttrycklig sådan, att föreskriva mer omfattande rättigheter för registrerade i fråga om de ändamål som nämns i artikeln. Vid sådan behandling ska det enligt artikeln dock säkerställas att särskilt principen om uppgiftsminimering iakttas. Enligt artikeln kan uppgifter minimeras till exempel genom pseudonymisering eller anonymisering, om ändamålen med behandlingen kan uppnås på detta sätt. Också när uppgifter lämnas ut för de ändamål som nämns i 5 mom. ska uppgifterna alltså i regel anonymiseras, om det räcker till för de ändamål som nämns i momentet. Eftersom grunden för behandling här avses vara allmänintresset, har den berörda personen också en i artikel 21 avsedd rätt att göra invändningar mot behandling av sina uppgifter för dessa ändamål.
Genom föreslagna 5 mom. skapas ingen ny rätt till information och den nuvarande regleringen i fråga om utlämnande av uppgifter för de ändamål som nämns i momentet ändras inte heller på något annat sätt. Till exempel i 15 § 1 mom. i statistiklagen (280/2004) föreskrivs en rätt för Statistikcentralen att av statliga myndigheter trots sekretessbestämmelserna få de personuppgifter som är nödvändiga för statistikframställningen. Sådana uppgifter är enligt 5 punkten bland annat personuppgifter som beskriver en persons utbildning samt sysselsättning och arbetsförhållanden. Frågan om utlämnande av uppgifter om en persons studier för till exempel statistikföring har behandlats i en proposition där det föreslogs att uppgifter om prestationer i utbildning med fri inriktning inom fritt bildningsarbete förs in i den informationsresurs som avses i lagen om nationella studie- och examensregister (RP 19/2021 rd). Då bedömdes det att de uppgifter som förs in frivilligt inte kommer att bilda någon heltäckande databas som det vore ändamålsenligt att utnyttja för statistikföring. Å andra sidan var det i den propositionen fråga om uppgifter som på ett mer heltäckande sätt fanns tillgängliga hos huvudmännen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete på samma sätt som dittills. Trots att uppgifter enligt den propositonen inte fick lämnas ut på någon annan grund än samtycke givet i tjänsten av den studerande själv, konstaterades det att till exempel Statistikcentralen med stöd av sin egen lagstiftning har möjlighet att inhämta samma uppgifter ur informationsresursen som centralen hade rätt att få av huvudmän för läroanstalter. I sitt betänkande om RP 19/2021 rd konstaterade Kulturutskottet (KuUB 2/2021 rd) att eftersom det enligt propositionen är frivilligt att föra in uppgifter, kommer uppgifterna inte att vara heltäckande, vilket försvårar användningen av uppgifterna för forskning, statistik och samhälleligt beslutsfattande. Sådana uppgifter om prestationer kan enligt utskottet jämställas med egna data, eftersom de i regel endast är tillgängliga för personen själv, huvudmannen för den läroanstalt som fört in uppgifterna och Utbildningsstyrelsen. Eftersom det avses vara helt frivilligt att föra in uppgifter i informationsresursen för kompetenser omfattas resursen av samma slags iakttagelser om uppgifternas representativitet och möjligheterna att utnyttja dem.
10 §.Ikraftträdande.
Paragrafen innehåller en bestämmelse om lagens ikraftträdande. Enligt propositionen avses lagen träda i kraft den 1 januari 2026.
7.2
Lag om ändring av lagen om nationella studie- och examensregister
Lagens rubrik.
Den nuvarande studie- och examensregisterlagen innehåller bestämmelser om studier, utbildning, examina och kompetensmärken inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Eftersom lagens tillämpningsområde enligt propositionen utvidgas till att omfatta utbildning inom även andra förvaltningsområden så som beskrivs nedan, föreslås lagens rubrik bli utökad med förledet
utbildnings-
. Lagens föreslagna nya rubrik är
lagen om nationella studie-, utbildnings- och examensregister
. Det föreslagna förledet
utbildnings-
preciserar dessutom lagens nuvarande tillämpningsområde, eftersom tillämpningsområdet sedan ikraftträdandet av den ursprungliga lagen har utvidgats till att omfatta bland annat utbildning inom fritt bildningsarbete och utbildning enligt lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning.
2 §.Tillämpningsområde.
Lagens 2 § 1 mom. är en informativ bestämmelse om i vilka lagar avsedda utbildningar och examina som ska omfattas av lagens tillämpningsområde (RP 72/2017 rd, s. 36). Enligt paragrafen ska lagen tillämpas på utbildning, examina och kompetensmärken om vilka det föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (714/2018), lagen om studentexamen (502/2019), lagen om yrkesutbildning (531/2017), yrkeshögskolelagen (932/2014), universitetslagen (558/2009), lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020), lagen om Europeiska skolan i Helsingfors (1463/2007), lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (682/2021). Längre ner i lagen preciseras vilka uppgifter om de utbildningar som regleras i dessa lagar som ska föras in i de nuvarande studie- och examensregister som avses i lagen. På motsvarande sätt föreslås nya 4 a kap. innehålla bestämmelser om i vilken omfattning utbildning som regleras i dessa lagar ska föras in i den informationsresurs som avses i 4 a kap.
I 2 § föreslås dessutom ett nytt 2 mom. enligt vilket bestämmelserna i 4 a kap. utöver på de utbildningar, examina och kompetensmärken som avses i 1 mom. ska tillämpas på utbildning och träning som det föreskrivs om i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Eftersom endast 4 a kap. i studie- och examensregisterlagen avses gälla utbildning och träning enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice föreslås det av tydlighetsskäl att den lagen tas med i tillämpningsområdet för lagen om studie- och examensregister i ett separat moment.
I nya 2 mom. föreslås dessutom ett informativt omnämnande av att 4 a kap. dessutom ska tillämpas på annan utbildning enligt vad som anges i det kapitlet. På basis av detta ska föreslagna 4 a kap. tillämpas bland annat på offentligt finansierad utbildning inom andra förvaltningsområden än utbildningsförvaltningen och arbetsförvaltningen. Till exempel Försvarshögskolan som hör till försvarsministeriets förvaltningsområde samt Polisyrkeshögskolan och Räddningsinstitutet som hör till inrikesministeriets förvaltningsområde har sådana utbildningar.
Enligt propositionen blir paragrafens nuvarande 2 mom. nya 3 mom. I momentet uppräknas de informationsresurser som lagen innehåller bestämmelser om. Momentet föreslås bli utökat med ett omnämnande av att lagen också innehåller bestämmelser om informationsresursen för utbildningsutbud. I lagens finska språkdräkt föreslås samtidigt en teknisk korrigering genom att ordet
tässä
fogas till början av den sista meningen, så att hänvisningen till lagen lyder på samma sätt som i den första meningen i momentet.
4 a kap. Informationsresursen för utbildningsutbud.
Lagen föreslås bli utökad med ett nytt 4 a kap. med bestämmelser om informationsresursen för utbildningsutbud. Den nya informationsresursen för utbildningsutbud skiljer sig från de nuvarande informationsresurser som avses i studie- och examensregisterlagen genom att de uppgifter som förs in i dessa i regel gäller enskilda personer, till exempel enskildas studieprestationer, fullgörande av läroplikten eller sökande av studieplatser. I den nya informationsresursen är det däremot inte fråga om studier som enskilda personer genomfört, utan om framtida utbildningsmöjligheter som står till buds. Informationen kan länkas till uppgifterna om enskilda personer i den informationsresurs för kompetenser som avses i den föreslagna lagen om den nationella informationsresursen för kompetenser, men avsikten är att sammanlänkningen ska göras i den informationsresursen. Uppgifterna i den föreslagna informationsresursen för utbildningsutbud är i huvudsak inte personuppgifter. Vid behov kan det dock finnas till exempel namn och kontaktuppgifter för utbildningars kontaktpersoner eller lärares namn och bakgrundsinformation.
22 a §.Ändamålet med informationsresursen för utbildningsutbud.
I paragrafen föreslås bestämmelser om användningsändamålet med informationsresursen för utbildningsutbud. Enligt föreslagna 1 mom. utgör informationsresursen för utbildningsutbud det informationsunderlag på basis av vilket utbildningsmöjligheter visas som en del av den tjänst som avses i 1 § 1 mom. i lagen om den nationella informationsresursen för kompetenser. De utbildningsmöjligheter som förs in i informationsresursen kan visas för en person som förslag på lämpliga utbildningar utgående från vilka uppgifter personen har gett om sig själv och vilka val personen har gjort i tjänsten. Allt utbildningsutbud i informationsresursen avses dock inte tjäna som underlag för den information som visas i tjänsten om en enskild persons möjligheter att utveckla sin kompetens. Till exempel arbetskraftsutbildning med en viss målgrupp eller för ett visst företag föreslås inte i tjänsten.
Vid beredningen av propositionen har man bedömt att den synlighet som utbildning får i tjänsten uppfyller definitionen för statligt stöd i artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om stödet kanaliseras vidare till sådan näringsverksamhet som avses i artikeln. Stöd som ges i form av synlighet för i artikel 107 avsedd näringsverksamhet är förbjudet i enlighet med artikeln, om det inte finns godtagbara grunder för det enligt Europeiska unionens regler om statligt stöd. Villkoren i bestämmelserna om statligt stöd bör alltid beaktas i fråga om vilka utbildningsmöjligheter som lyfts fram via tjänsten.
I artikel 107 fastställs att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. I kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (publicerat den 19 juli 2016 i Europeiska unionens officiella tidning, 2016/C 262/01) preciseras termen ”företag” i artikeln genom att hänvisa till domstolens rättspraxis, där den har definierats som enheter som bedriver ekonomisk verksamhet, oberoende av deras rättsliga ställning och hur de finansieras. Därmed omfattar termen bland annat föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet och enheter som formellt utgör en del av den offentliga förvaltningen. Reglerna om statligt stöd gäller dessutom oberoende av om verksamheten drivs i vinstsyfte. En enhet som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet betraktas som ett företag endast i fråga om den ekonomiska verksamheten. Ekonomisk verksamhet är all verksamhet där exempelvis tjänster erbjuds på en marknad. I tillkännagivandet konstaterar kommissionen att en offentlig myndighets beslut att inte tillåta tredje man att tillhandahålla en viss tjänst inte utesluter förekomsten av en ekonomisk verksamhet. Trots en sådan avskärmning av marknaden kan det vara fråga om en ekonomisk verksamhet om andra aktörer skulle ha vilja och kapacitet att tillhandahålla tjänsten på den berörda marknaden.
I tillkännagivandet bedöms utbildning i förhållande till reglerna om statligt stöd enligt följande: Allmän utbildning som anordnas inom ett nationellt utbildningssystem som finansieras och står under tillsyn av staten kan betraktas som en icke-ekonomisk verksamhet. Domstolen har slagit fast att staten, ”genom att upprätta och upprätthålla ett sådant system för offentlig undervisning som i regel finansieras med medel ur den offentliga budgeten och inte av eleverna eller deras föräldrar, inte avser att bedriva verksamhet i vinstsyfte utan endast att uppfylla sina sociala, kulturella och utbildningspolitiska uppgifter gentemot sina medborgare”. Den offentliga utbildningens icke-ekonomiska art påverkas i princip inte av att elever eller deras föräldrar ibland måste betala undervisnings- eller inskrivningsavgifter som bidrar till att finansiera kostnaderna för att driva systemet. Sådana avgifter täcker ofta endast en bråkdel av de verkliga kostnaderna för tjänsten och kan således inte betraktas som betalning för den tjänst som tillhandahålls. Därför ändrar de inte det faktum att en offentlig utbildningstjänst som främst finansieras med offentliga medel är av icke-ekonomisk art. Dessa principer kan gälla för offentliga undervisningstjänster såsom yrkesutbildning, privata och offentliga grundskolor och förskolor, sekundär undervisning vid universitet samt universitetsutbildning. Sådana offentliga utbildningstjänster måste särskiljas från tjänster som finansieras främst av föräldrar och elever eller genom kommersiella intäkter. Till exempel omfattas högre utbildning som finansieras helt och hållet av studenter helt klart av den senare kategorin. I vissa medlemsstater kan offentliga institutioner även erbjuda utbildningstjänster som, på grund av sin art, finansieringsstruktur och förekomsten av konkurrerande privata organisationer, ska betraktas som ekonomiska. Längre ner i tillkännagivandet konstaterar kommissionen att bland annat konstskolor som huvudsakligen finansieras genom terminsavgifter bör anses vara av ekonomisk art.
När det gäller urvalet i informationsresursen för utbildningsutbud är det meningen att Kompetensstigen i det inledande skedet ska föreslå utbildning som är offentlig så som avses i kommissionens tillkännagivande och som anordnas inom ramen för ett nationellt utbildningssystem som finansieras och övervakas av staten. Avsikten är dock att det utbildningsutbud som visas i Kompetensstigen senare ska kunna utvidgas i takt med att frågor som gäller vad som utgör stöd och de tillämpliga förfarandena i unionens regler om statligt stöd utreds för varje utbildning. Europeiska unionens lagstiftning omfattar betydande undantag med stöd av vilka också ekonomisk verksamhet kan stödjas på vissa villkor och enligt vissa förfaranden. Sådana bestämmelser finns till exempel i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, kallad den allmänna gruppundantagsförordningen. I kommissionens förordning (EU) 2023/2831 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, kallad de minimis-förordningen, föreskrivs dessutom en gräns i euro för stöd som anses vara av mindre betydelse. Gränsen är företagsspecifik och ska bestämmas med beaktande av alla stöd som olika myndigheter beviljar företaget. När utbildningsförslag visas i Kompetensstigen är det inte fråga om stöd i form av ett konkret penningbelopp, utan stöd i form av synlighet vars värde är kalkylerat. Det kalkylerade värdet av stödet kan beräknas med större precision efter att Kompetensstigen har införts, när mer ingående uppgifter om tjänstens funktion och genomslag fås. Vidare har kommissionens konkurrensavdelning publicerat
vägledande mallar för statligt stöd med avseende på RRF-projekt
. Innan sådana i informationsresursen införda utbildningsmöjligheter som tillhandahålls som ekonomisk verksamhet kan visas som möjligheter till kompetensutveckling, bör det utredas om stödet är godtagbart enligt unionens regler om statligt stöd, stödet vid behov anmälas till kommissionen och utlåtande begäras av företagsstödsdelegationen, som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet. Ur statsstödssynvinkel är det eventuellt problematiskt om delar av till exempel det utbildningsutbud som högskolorna tillhandahåller på affärsmässiga grunder får synlighet i Kompetensstigen, medan utbildning som andra aktörer anordnar inte godtas till informationsresursen. Att visa andra aktörers utbildningar i tjänsten vore emellertid vanskligt, med tanke på att visning av utbildningar i tjänsten kan av tjänstens användare tolkas som tecken på kvalitet och tillförlitlighet, när myndigheterna i själva verket inte kan övervaka utbildningens kvalitet. Först bör det finnas en process genom vilken andra utbildningsanordnare utbildningar godkänns i informationsresursen.
Enligt föreslagna 22 a § 2 mom. är informationsresursen dessutom avsedd att vara till stöd för bedömning, forskning, utveckling, statistikföring, övrig uppföljning, styrning och planering inom undervisning och utbildning. I sin helhet avses informationen i utbildningsutbudet bli använd för att producera sammanställningar av olika slag, till exempel statistik. Avsikten är också att den offentligt finansierade utbildningen ska föras i en enda informationsresurs, för att få ett nationellt bedömningsunderlag för sådan utbildning.
Föreslagna 3 mom. innehåller en bestämmelse om att Utbildningsstyrelsen får använda uppgifterna i informationsresursen för de ändamål som antagningsregistret används för enligt 17 §. I antagningsregistret finns redan i nuläget information om utbudet av utbildning. Utbudet förs in i registret på grundval av ändamålen med delregistren enligt 17 § 3 mom. Av antagningsregistrets delregister används enligt 17 § 3 mom. 1 punkten registret för ansökan till högskolorna vid antagning av studerande till studier som leder till sådana lägre och högre högskoleexamina som avses i universitetslagen och sådan yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen som avses i yrkeshögskolelagen samt, enligt universitetens och yrkeshögskolornas bedömning, även vid antagning av studerande till annan utbildning som erbjuds av högskolan i fråga, samt för övervakning av begränsningarna vid mottagandet av studieplats. För närvarande måste i praktiken högskolors examensutbildning föras in i registret för ansökan till högskolorna, eftersom upplysningar om mottagna examensplatser behövs i tillsynen avseende regeln om en plats per studerande. Som i punkten avsedd annan utbildning som erbjuds av högskolan är det för närvarande möjligt att i föra in till exempel examensdelar, och sådana har de facto förts in i detta delregister till antagningsregistret.
Det andra av antagningsregistrets delregister, registret för ansökan till yrkesutbildning, gymnasieutbildning och övrig utbildning efter den grundläggande utbildningen, används enligt 2 punkten vid antagning av studerande till sådana utbildningar och examina som avses i lagen om yrkesutbildning och gymnasielagen samt till utbildning som avses i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning och sådan utbildning för läropliktiga som avses i lagen om fritt bildningsarbete. I detta register måste i praktiken sådan utbildning föras in som ingår i en gemensam ansökan på det sätt som avses i statsrådets förordning om det riksomfattande ansökningsförfarandet till utbildning efter den grundläggande utbildningen (834/2021), kallad förordningen om gemensam ansökan. Läroanstalter har för närvarande även möjlighet att föra in utbildning som inte ingår i en gemensam ansökan i registret.
Avsikten är att utbildningsanordnare inte ska behöva föra in uppgifterna om sitt utbildningsutbud två gånger, i den föreslagna informationsresursen för utbildningsutbud och i antagningsregistret. I stället ska de uppgifter om utbildningsutbudet som förts in en gång kunna utnyttjas för bådas syften, och i bådas fall med beaktande av villkoren i artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Eftersom bestämmelserna om antagningsregistret inte omfattar någon direkt reglering om vilket utbildningsutbud som ska föras in i registret, föreslås tydligare bestämmelser om detta i kapitlet om informationsresursen för utbildningsutbud.
Det kan hända att det blir möjligt eller obligatoriskt att föra in någon utbildning i informationsresursen med stöd av flera föreslagna bestämmelser. I en sådan situation är det viktigt att administören av informationsresursen, det vill säga Utbildningsstyrelsen, och den som överför uppgifterna, det vill säga utvecklings- och förvaltningscentret, ser till att överlappande utbildningsutbud inte förekommer i informationsresursen, åtminstone inte i så stor omfattning att det till exempel snedvrider algoritmens funktion eller statistiken.
22 b §. Utbildningsutbud som ska föras in i informationsresursen.
I paragrafen föreslås bestämmelser om vilket utbildningsutbud som ska ingå i informationsresursen i heltäckande syfte. Föreslagna 1 mom. innehåller en förteckning över utbildningsutbud som utbildningsanordnare ska föra in information om i informationsresursen. En stor del av informationen om det utbildningsutbud som anges i momentet ingår i praktiken i det nuvarande antagningsregistret.
Eftersom Kompetensstigen är avsedd till stöd för karriärplanering särskilt från och med steget till andra stadiet, föreslås det inte att tjänsten ska omfatta information om utbudet av småbarnspedagogik, förskoleundervisning eller grundläggande utbildning för barn. Enligt föreslagna 1 mom. ska dock information om utbudet av grundläggande utbildning för vuxna enligt lagen om grundläggande utbildning (1 punkten) föras in i informationsresursen. Vid beredningen av propositionen har man konstaterat att den grundläggande utbildningen för vuxna inte är införd i det nuvarande antagningsregistret i sin helhet, vilket innebär att de som ordnar grundläggande utbildning för vuxna till denna del åläggs en ny skyldighet att föra in information om utbildningsutbud.
Enligt föreslagna 1 mom. ska även information om utbudet av utbildning enligt gymnasielagen och av studentexamina enligt lagen om studentexamen (2 punkten) föras in i informationsresursen. Däremot avses inte registreringsskyldigheten omfatta bland annat möjligheten att avlägga en i 36 § 2 mom. i gymnasielagen avsedd särskild examen, eftersom det är fråga om självständiga studier enligt överenskommelse mellan studerande och utbildningsanordnare. Föreslagna 22 c § avses däremot omfatta vissa examina som till nivån motsvarar studentexamen enligt 25 § i lagen om studentexamen, det vill säga det avses vara frivilligt för utbildningsanordnare att föra in dem i informationsresursen.
Vidare ska information om utbudet av examina, examensdelar, kompetensområden och övrig utbildning enligt lagen om yrkesutbildning (3 punkten) föras in i informationsresursen. Enligt 13 § i lagen om yrkesutbildning består yrkesinriktade examina av yrkesinriktade examensdelar och gemensamma examensdelar. Det vore motiverat att tjänsten i kompetensutvecklingssyfte också kan föreslå examensdelar för användaren. Förslag som skräddarsys utifrån utbudet av examensdelar kan vara ett stöd i planeringen av studier för till exempel personer som blivit utan studieplats. Dessutom kan sådana skräddarsydda förslag vara till hjälp för personer som vill utveckla sin kompetens men som redan har avlagt en examen. Fenomenet med överlappande examensutbildning kunde avhjälpas av att användare också får information om möjligheterna att komplettera sitt kompetens med enbart examensdelar. Yrkesinriktade examina omfattar olika kompetensområden inom vilka examen kan avläggas, men alla dessa består av examensdelar. I den föreslagna punkten nämns dock kompetensområden separat, eftersom det är fråga om väsentlig information för den som överväger utbildningsalternativ. Det utbildningsutbud inom yrkesinriktad utbildning som det i paragrafen föreslås vara obligatoriskt att föra in följer examensstrukturen. Personlig tillämpning inom yrkesinriktade examina möjliggör ett bredare innehåll än så, som omfattar till exempel mindre delar än en examensdel vilka plockas ur olika examina. Vid personlig tillämpning går utbildningsanordnare och studerande tillsammans igenom det kunnande som den studerande redan har och avtalar om kunnande som den studerande ska förvärva. Även om möjligheterna med personlig tillämpning svårligen kan inkluderas i informationsresursen för utbildningsutbud, kan upplysningar om möjligheten till personlig tillämpning ges i tjänsten i samband med den information som följer examensstrukturen. Till den utbildning som avses i punkten hör också till exempel i 8 § i lagen om yrkesutbildning avsedd utbildning som förbereder för yrkesuppgifter samt mindre delar än en examensdel. Mindre delar än en examensdel ordnas med statsandelsfinansiering, finansiering från Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning samt privat finansiering. När de visas som möjligheter för kompetensutveckling bör därför villkoren för unionens regler om statligt stöd beaktas vid behov.
Enligt föreslagna 1 mom. ska information om utbudet av examensutbildning, utbildning ordnad som öppen yrkeshögskoleundervisning, yrkespedagogisk lärarutbildning, förstavårdarutbildning, hälsovårdarutbildning, barnmorskeutbildning och utbildning som handleder för högskolestudier enligt yrkeshögskolelagen (4 punkten) föras in i informationsresursen för utbildningsutbud. I fråga om examensdelar begränsas den föreslagna punkten till utbildning ordnad som öppen yrkeshögskoleundervisning därför att avsikten inte är att högskolor ska vara tvungna att föra in information om alla sina kurser i informationsresursen. Examensdelar ordnade som öppen yrkeshögskoleundervisning finansieras delvis offentligt, även om det också betalas elevavgifter för dem. Enligt en proposition om förstavårdarutbildning, hälsovårdarutbildning och barnmorskeutbildning som är under beredning avses det bli möjligt att inleda sådan utbildning från och med 2027 eller 2028. Dessa utbildningar ska föras in i informationsresursen i det skede när de planeras och anordnas. Propositionen avses bli lämnad till riksdagen hösten 2025. Närmare information om projektet finns i avsnitt 11 Samband med andra propositioner. Enligt 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen kan yrkeshögskolans tillstånd ge rätt att ordna yrkesinriktad lärarutbildning. Enligt föreslagna 4 punkten ska yrkeshögskolor också föra in information om utbudet av sådan handledande utbildning för invandrare som avses i 10 § 3 mom. i yrkeshögskolelagen, vars syfte är att ge färdigheter för yrkeshögskolestudier. Enligt paragrafförslaget ska också information om utbudet av examensutbildning, utbildning som ordnas som öppen universitetsundervisning och lärarutbildning som avläggs som fristående studier enligt universitetslagen (5 punkten) föras in i informationsresursen.
Enligt förslaget ska även information om utbudet av utbildning som riktar sig till läropliktiga enligt 7 a kap. i lagen om fritt bildningsarbete (6 punkten) samt om utbudet av utbildning enligt lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (7 punkten) föras in i informationsresursen, eftersom skräddarsydda förslag om sådan utbildning kan vara ett stöd för personer som är på väg att slutföra eller har slutfört den grundläggande utbildningen som hjälper dem stanna kvar på studievägen och söka till andra stadiet. Utbildning som handleder för examensutbildning utgör orienterande och förberedande utbildning för examensinriktad utbildning efter den grundläggande utbildningen, som ger den studerande färdigheter att söka till gymnasieutbildning eller yrkesinriktad examensutbildning, orienterar den studerande i utarbetandet av en plan för fortsatta studier och arbetsliv och stärker den studerandes förutsättningar att slutföra gymnasieutbildningens lärokurs och avlägga studentexamen efter den eller att avlägga yrkesinriktad examen.
Enligt föreslagna 2 mom. ska sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret från den nationella informationsresurs för arbetskraftsservice som avses i 121 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice överföra information om utbudet av i den lagen avsedd utbildning och träning till informationsresursen för utbildningsutbud. De utbildningar som avses i den lagen är arbetskraftsutbildning och utbildning inom omställningsskyddet. Liksom i lagförslag 1 används i lagförslag 2 namnet Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, vilket är det nya namn som utvecklings- och förvaltningscentret namn får vid ingången av 2026. Namnändringen behandlas närmare i beskrivningen av nuläget i avsnitt 2.1.2 ”Närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret)”.
Den arbetskraftsutbildning som avses i föreslagna 2 mom. ska också omfatta sådan gemensamt anskaffad utbildning som avses i 62 § 1 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Enligt det momentet kan en arbetskraftsmyndighet ordna arbetskraftsutbildning tillsammans med en arbetsgivare, en uppdragsgivare till en person som ämnar bli företagare eller ett företag som överlåter företagarrättigheter så att den aktören deltar i finansieringen av utbildningen. Gemensamt anskaffad utbildning kan ordnas 1) för personer som anställs av eller redan arbetar som anställda eller hyrda arbetstagare hos den arbetsgivare som deltar i finansieringen av utbildningen, eller 2) för personer som ämnar bli företagare och som skulle ha få uppdragsgivare eller som är i färd att skaffa sig företagarrättigheter från ett annat företag.
Enligt föreslagna 2 mom. ska också information om sådan integrationsutbildningar som avses i lagen om främjande av integration (681/2023) och som ordnas som arbetskraftsutbildning föras in i informationsresursen. Enligt 27 § 2 mom. i den lagen ordnas integrationsutbildningen för en integrationskund som är registrerad som arbetssökande i regel som arbetskraftsutbildning i enlighet med lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Enligt momentet kan integrationsutbildning också ordnas i form av frivilliga studier, men sådan utbildning ingår inte i den utbildning enligt föreslagna 2 mom. som utvecklings- och förvaltningscentret ska överföra information om till informationsresursen. Frivillig integrationsutbildning kan dock ordnas i form av utbildning som förs in i informationsresursen för utbildningsutbud på grundval av andra föreslagna bestämmelser. Enligt 26 § 5 mom. i lagen om främjande av integration kan utbildning i läs- och skrivkunnighet som ges i enlighet med Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete genomföras som integrationsutbildning. Utbildning i läs- och skrivkunnighet genomförs av läroanstalter inom fritt bildningsarbete. Även grundläggande utbildning för vuxna som ges i enlighet med Utbildningsstyrelsens grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen för vuxna kan genomföras som integrationsutbildning. För närvarande genomförs dessa två integrationsutbildningar endast i form av frivillig utbildning. Utbudet av grundläggande utbildning för vuxna enligt lagen om grundläggande utbildning ska föras in i informationsresursen för utbildningsutbud med stöd av föreslagna 22 b § 1 mom. 1 punkten. Bestämmelser om införande av utbildning inom fritt bildningsarbete finns i föreslagna 22 b § 1 mom. 6 punkten och 22 c § 1 mom. 2 punkten.
Enligt föreslagna 2 mom. ska dessutom information om träning som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice överföras till informationsresursen. Den nationella informationsresursen för arbetskraftsservicens innehåller information om olika slag av träning, bland vilka det även finns ett utbildningsutbud som är relevant för Kompetensstigens målgrupper. Utbildningar och träning ligger dessutom innehållsmässigt nära varandra.
Bestämmelser om uppgifter som ska föras in i den nationella informationsresursen för arbetskraftsservice finns i 121 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Enligt 1 mom. 1 punkten är arbetskraftsmyndigheter och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret skyldiga att i den nationella informationsresursen föra in bland annat de uppgifter som behövs för att ordna och producera arbetskraftsservice. I 2 mom. preciseras det att de uppgifter som avses i 1 mom. omfattar åtminstone de uppgifter som avses i 114 § och att närmare bestämmelser om uppgifter som inte är personuppgifter och som ska föras in i den nationella informationsresursenfår utfärdas genom förordning av statsrådet. I lagens 114 § anges vilka uppgifter om enskilda kunder, arbetsgivare som ansöker om eller får arbetskraftsservice samt producenter av arbetskraftsservice som får behandlas. Avsikten med bestämmelserna om den nationella informationsresursen för arbetskraftsservice har varit att också privata aktörer ska kunna föra in sina tjänster i informationsresursen.
I lagen om ordnande av arbetskraftsservice har det ansetts att en del av utbildningen eller träningen omfattas av definitionen av statligt stöd i artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Enligt till exempel 53 § 2 mom. kan arbetskraftsmyndigheter för företag ordna träning i anställning av arbetstagare och i arbetsgivarfärdigheter. Priset på servicen betraktas som de minimis-stöd till företaget. Enligt föreslagna 22 b § 2 mom. i studie- och examensregisterlagen ska utvecklings- och förvaltningscentret till informationsresursen för utbildningsutbud överföra också sådan utbildning som omfattas av artikel 107, i de syften som anges i föreslagna 22 a § 2 mom. När uppgifter om utbildningsutbud utnyttjas, i synnerhet för att visa utbildningsmöjligheter enligt föreslagna 22 a § 1 mom., bör dock villkoren i artikel 107 avseende stöd som är oförenligt med den inre marknaden beaktas.
22 c §.Utbildningsutbud som det är frivilligt att föra in.
Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om vilket utbildningsutbud som får föras in i informationsresursen utöver den information som avses i 22 b §. I föreslagna 22 c § är det fråga om utbildningsutbud som utbildningsanordnare och Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning får föra in i informationsresursen om de så önskar. Det avses alltså inte vara förpliktande att föra in utbildningsutbudet i paragrafen.
Enligt 1 mom. får utbildningsanordnare i informationsresursen föra in information om utbudet av specialiseringsutbildning, utbildning som innehåller examensdelar och som ordnas i form av fortbildning eller i form av andra fristående studier samt annan fortbildning enligt yrkeshögskolelagen och universitetslagen (1 punkten). En examensdel kan vara till exempel en enskild kurs eller en större helhet som består av flera kurser. Till exempel examensdelar som avses i yrkeshögskolelagen och universitetslagen kan ordnas som öppen utbildning (enligt avgiftsförordning) eller fortbildning. Fortbildning kan dock också bestå av annat än examensdelar. Viss fortbildning består av skräddarsydd utbildning på marknadsvillkor, det vill säga utbildning som täcker kostnaderna, och studiepoäng har inte definierats för all fortbildning. Dessutom ordnar sådana högskoleägda aktiebolag som avses i yrkeshögskolelagen och universitetslagen fortbildning på affärsmässiga grunder. Den föreslagna punkten omfattar utbildningsutbud som tillhandahålls av både högskolor och högskoleägda aktiebolag. Med tanke på att fortbildning anordnad av högskoleägda aktiebolag jämställs med i 1 punkten avsedd fortbildning som anordnas av högskolor är det motiverat att högskoleägda aktiebolags fortbildning kan föras in i informationsresursen så att tjänsten får tillgång till den. När dessa visas som möjligheter för kompetensutveckling bör man dock beakta villkoren för unionens regler om statligt stöd.
Enligt förslaget får även information om utbudet av utbildning och kompetensmärken enligt lagen om fritt bildningsarbete, med undantag av i 22 b § 1 mom. 6 punkten avsedd utbildning, föras in i informationsresursen (2 punkten). Fritt bildningsarbete är i enlighet med sin benämning fritt och kan omfatta utbildning av många olika slag, från kortkurser till utbildning som pågår ett helt läsår. Allt fritt bildningsarbete förs inte in i den nuvarande tjänsten Studieinfo, utan utbudet där omfattar främst längre studier. Det kan ligga i läroanstalternas intresse att föra in sitt utbildningsutbud i Kompetensstigen men utan tillskottsfinansiering är det inte motiverat att ålägga dem att göra det, eftersom läroanstalter har mycket varierande resurser att fullgöra en sådan skyldighet. Studieinnehållet inom det fria bildningsarbetet leds i allmänhet inte enligt de riksomfattande läroplansgrunderna eller motsvarande föreskrifter av utbildningsförvaltningen. Det vore därför sannolikt arbetsdrygt att föra in hela utbildningsutbudet inom fritt bildningsarbete. Eftersom det dessutom vore svårt att övervaka efterlevnaden av en sådan skyldighet att föra in informationen, föreslås det inte att huvudmännen för läroanstalterna för fritt bildningsarbete ska ha någon skyldighet utan endast en möjlighet att föra in information om utbildningsmöjligheterna vid deras anstalter. Detta gäller annan utbildning än sådan som ordnas av folkhögskolor och som riktar sig till läropliktiga. Enligt föreslagna 22 b § 1 mom. ska det vara obligatoriskt att föra in utbudet av sådan utbildning i informationsresursen. Huvudmän för läroanstalter för fritt bildningsarbete ska enligt förslaget ha möjlighet att föra in information om utbildningsmöjligheter i informationsresursen för utbildningsutbud också i det fall att de inte utnyttjar möjligheten i den nuvarande lagen om studie- och examensregister att föra in uppgifter om studieprestationer i nuvarande datalager och informationsresurser.
Vidare får enligt förslaget information om utbudet av utbildning enligt lagen om grundläggande konstundervisning föras in i informationsresursen (3 punkten). Grundläggande konstundervisning erbjuds i Finland i över 85 procent av kommunerna, vid sammanlagt cirka 400 läroanstalter. Fältet av aktörer som erbjuder grundläggande konstundervisning är brett och omfattar kommunala och privata läroanstalter, undervisning inom nio olika konstområden och två lärokurser av olika omfattning. År 2024 erbjöd 138 läroanstalter grundläggande konstundervisning finansierad med statsandel per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning. Dessutom erbjuder läroanstalter för fritt bildningsarbete undervisning enligt lagen om grundläggande konstundervisning finansierad med statsandel för fritt bildningsarbete. Omkring 120 medborgarinstitut har grundläggande konstundervisning i form av fritt bildningsarbete i en omfattning som motsvarar cirka en tiondel av antalet undervisningstimmar vid läroanstalterna för grundläggande konstundervisning. Grundläggande konstundervisning ges dessutom vid läroanstalter som inte omfattas av systemet med statsandel per undervisningstimme. I dessa fall är utbildningsanordnaren en kommun, i enlighet med lagen om grundläggande konstundervisning. För att till exempel kommunala läroanstalter för fritt bildningsarbete ska kunna följa samma tillvägagångssätt oberoende av om det är fråga om grundläggande konstundervisning eller fritt bildningsarbete är det motiverat att i föreslagna 4 a kap. utfärda en bestämmelse avseende grundläggande konstundervisning som motsvarar bestämmelsen avseende fritt bildningsarbete. Information i Kompetensstigen om möjligheten att avlägga studier inom grundläggande konstundervisning kan vara genuint värdefull för elever som är intresserade av fortsatta studier inom olika konstområden. Till exempel en ung person som studerat bildkonst inom den grundläggande konstundervisningen kan i tjänsten bli visad alternativet att söka till bildkonstgymnasium eller Konstuniversitetet. Via tjänsten kan eleven få neutral information om sina studie- och karriärmöjligheter oberoende av hur elevens omgivning förhåller sig till olika karriäralternativ.
I 1 mom. föreslås också att information om utbudet av gymnasieundervisning och europeisk studentexamen enligt lagen om Europeiska skolan i Helsingfors ska få föras in i informationsresursen (4 punkten). Enligt 5 § 1 mom. i lagen om Europeiska skolan i Helsingfors är undervisningen indelad i en tvåårig förskola, en femårig primärnivå med inledande grundskoleundervisning och en sjuårig sekundärnivå med fortsatt grundskoleundervisning och gymnasieundervisning enligt vad som närmare anges i undervisnings- och kulturministeriets beslut. Eftersom 22 b § föreslås innehålla en bestämmelse om att information om utbildning enligt gymnasielagen ska föras in i informationsresursen, är det motiverat att Europeiska skolan i Helsingfors, som omfattas av lagen om studie- och examensregister, får föra in information om sin gymnasieutbildning i informationsresursen.
Enligt det föreslagna momentet får också information om utbudet av examina enligt 25 § i lagen om studentexamen och av utbildning som leder till dessa examina föras in i informationsresursen (5 punkten). Förutom europeisk studentexamen som avläggs vid Europaskolorna avser paragrafen International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen eller Deutsche Internationale Abitur-examen som avläggs efter sådan utbildning som avses i gymnasielagen.
I momentet föreslås också att information om utbudet av undervisning i samiska och samisk kultur enligt lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010) får föras in i informationsresursen för utbildningsutbud (6 punkten). Sameområdets utbildningscentral ordnar också yrkesutbildning och examina enligt lagen om yrkesutbildning. Information om dem förs in i tjänsten på grundval av de bestämmelser i föreslagna 22 b § som gäller införande av utbudet av examina, examensdelar, kompetensområden och övrig utbildning enligt den lagen.
Enligt föreslagna 2 mom. får det servicecenter som avses i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning föra in i informationsresursen information om utbudet av utbildning och andra kompetenstjänster enligt 2 kap. i den lagen som centret finansierar eller anskaffar. Information om utbudet av sådan utbildning och sådana kompetenstjänster får också föras in av den som anordnar utbildningen eller kompetenstjänsten i fråga. Enligt 8 § kan Servicecentret bevilja statsunderstöd för 1) anordnande av sådana examina och examensdelar som avses i 5 § i lagen om yrkesutbildning, 2) utbildning som ordnas av huvudmannen för en läroanstalt som avses i lagen om fritt bildningsarbete, 3) anordnande av i 7 § i universitetslagen avsedda examina, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller examensdelar, 4) anordnande av i 10 § i yrkeshögskolelagen avsedda examina, yrkespedagogisk lärarutbildning, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller delar av examina samt utbildning som är avsedd för invandrare, 5) anordnande av sådan undervisning i samiska och samisk kultur som avses i lagen om Sameområdets utbildningscentral, 6) verksamhet som stöder ansökan till utbildning och deltagande i utbildning samt 7) utveckling av och försök med verksamhet som hör till ansvarsområdet. En stor del av den utbildning som avses i momentet ska eller får alltså föras in i informationsresursen för utbildningsutbud, med stöd av både detta moment och andra ovannämnda laghänvisningar. Lagen omfattar offentligt reglerad och finansierad utbildning samt utbildning som ordnas som sådan ekonomisk verksamhet som avses i artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (se RP 76/2021 rd, s. 50–52). Således ska villkoren för unionens regler om statligt stöd beaktas i valet av vilken utbildning som föreslås i tjänsten som en möjlighet till kompetensutveckling.
Enligt föreslagna 3 mom. får utöver de utbildningsanordnare som nämns i 22 b och c § även anordnare av annan offentligt finansierad utbildning föra in information om utbudet av sådan utbildning i informationsresursen, med undantag för småbarnspedagogik, förskoleundervisning och sådan undervisning i årskurserna 1–9 som avses i 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Med stöd av momentet kan till exempel Försvarshögskolan, som hör till försvarsministeriets förvaltningsområde, föra in information om sitt utbud av offentligt finansierad utbildning i informationsresursen. Försvarshögskolan tillhandahåller bland annat kandidatexamen i militärvetenskaper enligt 6 § 1 mom. 1 punkten i lagen om Försvarshögskolan (1121/2008) och magisterexamen i militärvetenskaper enligt 6 § 1 mom. 2 punkten i den lagen. Också till exempel Polisyrkeshögskolan, Räddningsinstitutet och Gräns- och sjöbevakningsskolan, vilka hör till inrikesministeriets ansvarsområde, får föra in information om sitt utbud av offentligt finansierad utbildning så att tjänsten får tillgång till den. Vid Polisyrkeshögskolan ges enligt 13 § i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) sådan undervisning inom området för inre säkerhet som leder till högskoleexamen och ordnas yrkesinriktade specialiseringsstudier och annan utbildning. Enligt 14 § kan yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina inom området för inre säkerhet avläggas vid högskolan. Enligt 2 § i lagen om Räddningsinstitutet (607/2006) ordnar institutet yrkesinriktad grundutbildning inom räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen för räddningsväsendets befäl samt utbildning som ger beredskap för störningar under normala förhållanden och för undantagsförhållanden. Enligt 25 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005) kan Gräns- och sjöbevakningsskolan ge utbildning som är behörighetsvillkor för gränsbevakningsväsendets tjänster samt kompletterande utbildning och specialutbildning för gränsbevakningsväsendets personal och andra personer. Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde ordnas specialistläkar- och specialisttandläkarutbildning, inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde specialveterinärutbildning.
22 d §.Ansvar för att uppgifter är korrekta.
I paragrafen föreskrivs en skyldighet för dem som för in sådan i 22 b § 1 mom. och 22 c § avsedd information som inte omfattas av tillämpningsområdet för den allmänna dataskyddsförordningen att se till att uppgifterna är korrekta innan de förs in i informationsresursen. Största delen av informationen i informationsresursen för utbildningsutbud är av denna typ, det vill säga uppgifter som inte är personuppgifter. Det är motiverat att de som för in information svarar för uppgifternas exakthet och till exempel för att felaktiga uppgifter rättas, eftersom de har bättre förutsättningar att utreda vad som är korrekt i fråga om utbildningar som de anordnar jämfört med Utbildningsstyrelsen som föreslås administrera informationsresursen. Om någon tar kontakt med Utbildningsstyrelsen om felaktiga uppgifter, kan den kontakta den aktör som fört in uppgifterna. Att personuppgifter är korrekta är en av de principer för behandling av personuppgifter som anges i artikel 5 i den allmänna dataskyddsförordningen och som varje personuppgiftsansvarig ansvarar för i fråga om det register som den personuppgiftsansvarige för.
Paragrafen innehåller dessutom en informativ hänvisning om att bestämmelser om ansvaret för att i 22 b § 2 mom. avsedda uppgifter som överförs från den nationella informationsresursen för arbetskraftsservicens är korrekta finns i 123 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Enligt 1 mom. i den paragrafen är utvecklings- och förvaltningscentret och arbetskraftsmyndigheterna gemensamt personuppgiftsansvariga för den nationella informationsresursen för arbetskraftsservice. Ansvaret för att uppgifterna är korrekta ingår i den personuppgiftsansvariges övriga skyldigheter enligt 2 mom., vilka arbetskraftsmyndigheterna ansvarar för.
22 e §. Administratörens och den personuppgiftsansvariges uppgifter.
Enligt den föreslagna paragrafen är Utbildningsstyrelsen administratör och personuppgiftsansvarig för informationsresursen för utbildningsutbud. Vad Utbildningsstyrelsens avsedda uppgifter som bland annat personuppgiftsansvarig och informationshanteringsenhet ska bestå av bestäms i allmän lagstiftning, såsom den allmänna dataskyddsförordningen, dataskyddslagen och informationshanteringslagen.
Enligt föreslagna 2 mom. meddelar Utbildningsstyrelsen närmare föreskrifter om datastrukturen i fråga om de uppgifter som avses i 22 b och 22 c § och om hur de som för in uppgifter ska hålla uppgifterna uppdaterade. Motsvarande bestämmelser ingår i den gällande lagen om studie- och examensregister.
I föreslagna nya 4 a kap. ingår ingen bestämmelse om hur länge informationen i informationsresursen för utbildningsutbud ska bevaras, utan Utbildningsstyrelsen som administratör och personuppgiftsansvarig avses vara den som bestämmer det med stöd av den allmänna bestämmelsen i 21 § i informationshanteringslagen. Till exempel 22 § i studie- och examensregisterlagen innehåller bestämmelser om bevaringstiden för uppgifterna i det nuvarande antagningsregistret. Enligt den paragrafen ska uppgifterna i antagningsregistret bevaras i fem år från det att ett beslut om antagning har fattats; dock ska de uppgifter om mottagandet av en studieplats som finns i registret för ansökan till högskolorna bevaras permanent. Enligt motiveringen till bestämmelsen (RP 72/2017 rd, s. 49–50) är skälet till permanent bevaring det att en del av studieplatserna enligt universitetslagen och yrkeshögskolelagen i den gemensamma ansökan ska reserveras för dem som inte tidigare har avlagt högskoleexamen inom utbildningssystemet i Finland eller mottagit en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen, eller som har tagit emot en studieplats i en utbildning som börjat vårterminen 2014 eller tidigare, men inte har avlagt högskoleexamen. Enligt 122 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice ska å sin sida utvecklings- och förvaltningscentret radera alla uppgifter om en kund eller serviceproducent ur den nationella informationsresursen när fyra år har förflutit från den dag då kundrelationen eller avtalsförhållandet upphörde. En uppgift behöver dock inte raderas om den behövs för att sköta ett uppdrag som baserar sig på bestämmelser eller ett ärende som fortfarande är anhängigt.
Eftersom Kompetensstigen inte avses bli använd exempelvis för att söka till studier eller anta studerande, behövs informationen i informationsresursen för utbildningsdata enligt det ursprungliga användningsändamål som avses i 21 § 1 mom. 1 punkten i informationshanteringslagen så länge utbildningen i fråga står till buds. Denna tid kan variera beroende på utbildning. Vissa utbildningar anordnas eventuellt endast några gånger, medan till exempel vissa examina erbjuds i tiotals år. Därför är det ändamålsenligt att Utbildningsstyrelsen kan fastställa bevaringstiderna med stöd av den allmänna bestämmelsen i 21 § i informationshanteringslagen, enligt de behov och särdrag som informationen om utbudet av utbildning har i varje fall.
Till exempel ur forskningens synvinkel kan uppgifterna i utbildningsdatalagret vara värdefullt informationsmaterial också efter flera år. Arkivverket kan med stöd av 8 § 3 mom. i arkivlagen (831/1994) bestämma om varaktig förvaring av uppgifter för sådana ändamål.
Ikraftträdandebestämmelse.
Bestämmelsen innehåller en ikraftträdande- och övergångsbestämmelse. Enligt propositionen avses lagen träda i kraft den 1 januari 2026. Enligt övergångsbestämmelsen ska det utbildningsutbud som avses i 22 b § föras in i informationsresursen för utbildningsutbud senast inom sju månader från ikraftträdandet av lagen. Enligt propositionen avses övergångsperioden upphöra den 31 juli 2026.