2.1.1  Besvärsnämnden för social trygghet

Besvärsnämnden för social trygghet är första besvärsinstans i fråga om största delen av de beslut som meddelas av Folkpensionsanstalten samt i ärenden som gäller utkomstskydd för arbetslösa. Dessutom behandlar besvärsnämnden för social trygghet ansökningar om undanröjande av lagakraftvunna beslut i ärenden som hör till nämnden. Undanröjande av lagakraftvunna beslut hör till de extraordinära metoderna för ändringssökande. Besvärsnämnden för social trygghet har tre ordförande med uppdraget som huvudsyssla och högst fyra ordförande med uppdraget som bisyssla. Dessutom har besvärsnämnden som medlemmar med uppdraget som bisyssla minst sex läkarmedlemmar, minst nio juristmedlemmar samt aderton medlemmar som representerar kännedom antingen om ändringssökandenas förhållanden eller om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Därutöver finns ett tillräckligt antal suppleanter i besvärsnämnden. 

Statsrådet utnämner på framställning av social- och hälsovårdsministeriet besvärsnämndens ordförande med uppdraget som huvudsyssla tills vidare och de övriga medlemmarna för högst fem år i sänder. Alla medlemmar ska när de tillträder sitt uppdrag avge domarförsäkran och sköta sina uppgifter i besvärsnämnden under domaransvar. I fråga om rätten för besvärsnämndens medlemmar att kvarstå i sitt uppdrag gäller vad som föreskrivs om innehavare av domartjänst. En medlem är skyldig att lämna sitt uppdrag vid utgången av den månad inom vilken han eller hon fyller 70 år. Om ett uppdrag som medlem i besvärsnämnden blir ledigt under mandatperioden, förordnas en efterträdare för nämndens återstående mandatperiod. Utöver de medlemmar som hör till besvärsnämndernas lagstadgade sammansättning tjänstgör föredragande och övrig personal vid nämnden. 

Vid besvärsnämnden finns en överdirektör och två direktörer som utnämns av statsrådet. Överdirektören leder besvärsnämnden och svarar för verksamheten, övervakar att lagtolkningen är enhetlig i nämndens avgöranden och svarar för besvärsnämndens förvaltningsärenden. Närmare föreskrifter om överdirektörens uppgifter finns i besvärsnämndens arbetsordning. De uppgifter som hör till direktörerna anges i besvärsnämndens arbetsordning. Överdirektören och direktörerna ska ha avlagt examen som medför behörighet för domartjänst samt vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor och med de förmånssystem som behandlas vid besvärsnämnden. Vidare ska de ha i praktiken visad ledarförmåga. Överdirektören ska dessutom ha erfarenhet av tjänstgöring som chef. Besvärsnämndens ordförande med uppdraget som bisyssla ska ha avlagt examen som ger behörighet för domartjänst samt vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor och med de förmånssystem som behandlas i besvärsnämnden. De övriga medlemmarna ska vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor och juristmedlemmarna ska dessutom ha avlagt examen som ger behörighet för domartjänst. 

Till besvärsnämndens andra sektioner än de som behandlar utkomstskydd för arbetslösa och därmed jämförliga ärenden ska det utnämnas tolv medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden. Av dem ska tre medlemmar utnämnas på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer, fyra medlemmar på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens mest representativa centralorganisationer, en medlem på förslag av de mest representativa företagarorganisationerna och lantbruksföretagarorganisationerna och fyra medlemmar på förslag av de mest representativa organisationerna som representerar förmånstagarna. 

Besvärsnämndens läkarmedlemmar och deras suppleanter ska vara legitimerade läkare. 

Till besvärsnämndens sektioner som behandlar utkomstskydd för arbetslösa ska det utnämnas sex medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Av dem ska hälften utnämnas på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och hälften på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens mest representativa centralorganisationer. 

I besvärsnämnden avgörs besvärsärendena i sektioner. Rättskipningsärenden avgörs på föredragning i en sektion med fem eller tre medlemmar, i en förstärkt sektion eller i plenum. Rättskipningsärenden får avgöras också av ordföranden ensam. I en medicinsk sammansättning med fem medlemmar ingår enligt 9 § i lagen om besvärsnämnden för social trygghet sektionens ordförande och som övriga medlemmar en juristmedlem, en läkarmedlem och två medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden. Vid behandlingen av ett ärende som gäller utkomstskydd för arbetslösa eller ett därmed jämförligt ärende ingår dock i sammansättningen sektionens ordförande och som övriga medlemmar en juristmedlem, en läkarmedlem och två medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Ett ärende behandlas i en medicinsk sammansättning vid avgörande med fem medlemmar, när det är fråga om 

1) rätt till sjukpension enligt folkpensionslagen (568/2007), 

2) rätt till en förmån enligt lagen om handikappförmåner (570/2007), 

3) rätt till garantipension som beviljats enligt 7 § 2 mom. 2 punkten i lagen om garantipension (703/2010), 

4) rätt till sjukdagpenning enligt 8 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller till partiell sjukdagpenning enligt 8 kap. 11 § i den lagen, 

5) rätt till rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) eller till yrkesinriktad rehabilitering eller medicinsk rehabilitering enligt den lagen, 

6) ersättning för företagshälsovård eller ersättning för semesterkostnader enligt sjukförsäkringslagen, 

7) ett ärende som gäller utkomstskydd för arbetslösa och där avgörandet av ärendet i väsentlig grad baserar sig på en medicinsk bedömning. 

I en juridisk sammansättning med fem medlemmar ingår enligt 9 a § i lagen sektionens ordförande och som övriga medlemmar två juristmedlemmar och två medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden. Vid behandlingen av ett ärende som gäller utkomstskydd för arbetslösa eller ett därmed jämförligt ärende ingår dock i sammansättningen sektionens ordförande och som övriga medlemmar två juristmedlemmar och två medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Ett ärende behandlas i en juridisk sammansättning vid avgörande med fem medlemmar, när det är fråga om 

1) ett ärende som gäller utkomstskydd för arbetslösa, där avgörandet av ärendet inte i väsentlig grad baserar sig på en medicinsk bedömning, 

2) huruvida någon omfattas av bosättningsbaserad social trygghet enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993). 

Också andra ärenden än de som nämns ovan ska avgöras i en sammansättning med fem medlemmar, om ärendet är av särskilt stor betydelse för sökandens försörjning eller tillämpningen av lag. 

Vid behandlingen av övriga ärenden hör utöver sektionens ordförande även två juristmedlemmar eller en juristmedlem och en läkarmedlem till sammansättningen vid avgörande. I lagen anges det närmare vilka besvärsärenden som avgörs av en ordförande ensam. Överdirektören eller en direktör för besvärsnämnden eller en av besvärsnämndens sektioner kan förordna att ett ärende som behandlas i sektionen eller av en ordförande ska avgöras i en förstärkt sektion för att säkerställa en enhetlig tolkning. Detsamma gäller en fråga som hör till ärendet. Om ett ärende som ska avgöras av besvärsnämnden är av principiell betydelse för tillämpningen av lag i andra liknande fall eller om avgörandet i en sektion eller av en ordförande skulle komma att avvika från tidigare praxis, kan överdirektören eller en direktör för besvärsnämnden förordna att ärendet ska behandlas i besvärsnämndens plenum. 

I 10 § i lagen om besvärsnämnden för social trygghet bestäms det att utöver sektionens ordförande även två juristmedlemmar eller en juristmedlem och en läkarmedlem hör till sammansättningen vid avgörande när andra ärenden än de som nämns i 9 och 9 a § behandlas. I paragrafen föreskrivs det också närmare om sektionens beslutförhet. 

Närmare föreskrifter om besvärsnämndens organisation, delegationer och personal och om arbetet i besvärsnämnden finns i besvärsnämndens arbetsordning. Liksom vid andra statliga ämbetsverk utfärdas arbetsordningen av överdirektören. 

Kostnaderna för besvärsnämnden för social trygghet betalas av statens medel. Besvärsnämnden för social trygghet är ett självständigt resultatstyrt statligt ämbetsverk. Nämnden verkar som en självständig bokföringsenhet. 

År 2024 inleddes sammanlagt 48 884 ärenden vid besvärsnämnden för social trygghet. År 2024 avgjordes sammanlagt 38 386 ärenden. Ärendenas genomsnittliga behandlingstid var 237 dagar. Vid utgången av år 2024 fanns det sammanlagt 34 544 oavgjorda ärenden vid besvärsnämnden. Antalet nya ärenden ökade med 14 procent i förhållande till år 2023. Besvärsnämnden förutspår att ökningen av antalet inledda ärenden kommer att fortgå under år 2025. I januari 2025 inleddes ca 5 400 ärenden, vilket motsvarar en ökning på 33 procent i förhållande till januari 2024. Vid besvärsnämnden inleddes 26 876 ärenden under perioden 1.1.2025–30.6.2025, medan antalet inledda ärenden under perioden januari-juni 2024 var 23 538. Till de faktorer som påverkar saken hör enligt besvärsnämndens bedömning åtminstone ändringarna i lagstiftningen om social trygghet och det allmänna ekonomiska läget i samhället. Den genomsnittliga behandlingstiden för avgjorda ärenden var 7,8 månader år 2024. Det inkommer årligen ca 8 000 ansökningar om undanröjande av lagakraftvunna beslut, som hör till det extraordinära ändringssökandet, varav ca 5 000 är ansökningar om undanröjande som behandlas vid avdelningen för utkomstskydd för arbetslösa. 

Förutsättningarna för undanröjande av beslut har reglerats i den speciallagstiftning som berör Folkpensionsanstaltens förmåner. Besvärsnämnden för social trygghet kan på ansökan av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja ett lagakraftvunnet beslut och förordna att ärendet ska behandlas på nytt hos Folkpensionsanstalten. Undanröjande kan ske om ett lagakraftvunnet förmånsbeslut som meddelats av Folkpensionsanstalten grundar sig på felaktig eller bristfällig utredning eller om det uppenbart står i strid med lag. Besvärsnämnden för social trygghet ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I besvärsnämndens beslut får ändring inte sökas genom besvär. 

Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut ska undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut den i enlighet med sitt yrkande till dess att ärendet har avgjorts på nytt. Ansökan om att ett beslut ska undanröjas ska göras inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även med anledning av en ansökan som har gjorts efter den föreskrivna tiden. 

Hur effektiv besvärsnämndens verksamhet är mäts med hjälp av priset för behandlingen av ett beslut. År 2024 kostade ett avgörande 241 euro (230 euro år 2023). Besvärsnämndens verksamhet finansieras av statens medel, under budgetmomentet för verksamhetsutgifter för besvärsnämnden för social trygghet, 33.01.07 (reservationsanslag 3 år). 

År 2024 beviljades besvärsnämnden för social trygghet 9 237 000 euro i budgetmedel. Från året innan överfördes 1 983 000 euro, och nettoutgifterna uppgick sammanlagt till 9 450 000 euro. Till år 2025 överfördes anslag på 1 530 000 euro. Antalet årsverken var sammanlagt 103. 

2.1.2  Besvärsnämnden för studiestöd

Besvärsnämnden för studiestöd är första besvärsinstans i ärenden som berör Folkpensionsanstaltens beslut om studiestödsförmåner enligt lagen om studiestöd samt beslut om stöd för skolresor enligt lagen om stöd för skolresor. Bestämmelser om besvärsnämnden för studiestöd finns i lagen om besvärsnämnden för studiestöd. Dessutom avgör besvärsnämnden ansökningar om undanröjande av ovan angivna beslut. Besvärsnämnden för studiestöd har en ordförande med uppdraget som huvudsyssla, en vice ordförande med uppdraget som bisyssla samt fyra andra medlemmar med uppdraget som bisyssla. Vice ordföranden och medlemmarna har personliga suppleanter. 

Statsrådet utnämner ordföranden med uppdraget som huvudsyssla tills vidare på framställning av undervisnings- och kulturministeriet. Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla leder besvärsnämnden och svarar för dess verksamhet, övervakar att lagtolkningen är enhetlig i nämndens avgöranden och svarar för besvärsnämndens administrativa ärenden i enlighet med vad som närmare anges i arbetsordningen. Statsrådet utnämner vice ordföranden och de övriga medlemmarna med uppdraget som bisyssla för tre år i sänder på framställning av undervisnings- och kulturministeriet. 

Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla och vice ordföranden ska ha avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt. Av de övriga medlemmarna ska två vara förtrogna med högskolestudier och två med allmänbildande studier eller yrkesinriktade studier efter den grundläggande utbildningen. Besvärsnämnden ska ha ett tillräckligt antal föredragande. Föredragandena ska ha avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt. 

Rättskipningsärenden avgörs på föredragning i en sektion, i en sammansättning med en domare eller i plenum. Övriga ärenden avgörs i plenum, om det inte bestäms något annat i arbetsordningen. En sektion består av tre medlemmar. Ordföranden med uppdraget som huvudsyssla eller vice ordföranden är ordförande i sektionen och övriga medlemmar är två av de medlemmar som är förtrogna med studier. Besvärsnämndens ordförande med uppdraget som huvudsyssla förordnar sektionernas ordförande och övriga medlemmar. Om ett ärende som ska avgöras av besvärsnämnden är av principiell betydelse för tillämpningen av lag i andra liknande fall eller om avgörandet i en sektion skulle komma att avvika från tidigare praxis, kan ordföranden med uppdraget som huvudsyssla eller vice ordföranden eller sektionen bestämma att ärendet ska behandlas i plenum. 

Närmare föreskrifter om organiseringen av arbetet i besvärsnämnden finns i arbetsordningen, som fastställs i besvärsnämndens plenum. 

År 2024 ökade antalet ärenden som inkom till besvärsnämnden för studiestöd. Till besvärsnämnden inkom sammanlagt 4156 ärenden, vilket var ca 8 procent fler än år 2023 (3 831). Den ökning av ärendemängden som fortgått kontinuerligt i flera års tid påverkade behandlingstiden så att den genomsnittliga behandlingstiden år 2024 var 327 dagar, dvs. 10 månader och 27 dagar. Till förlängningen av behandlingstiden bidrog också de ändringar som tidigare skett mellan nämnden och Folkpensionsanstalten beträffande praxisen för hörande av ändringssökandena samt de ändringar som detta föranlett i fråga om befattningsbeskrivningarna för nämndens föredragande och beredare. År 2024 hade både praxisen vid hörandet och befattningsbeskrivningarna för föredragandena och beredarna redan blivit etablerade, men de dröjsmål som föranleddes av ändringsfasen återspeglade sig i förlängda behandlingstider som normaliseras över tid. Av de sammanlagt 2 992 beslut som besvärsnämnden meddelade år 2024 meddelades 2 284 med anledning av besvär och 708 med anledning av ansökningar om undanröjande av beslut. Vid besvärsnämnden inleddes 2 450 ärenden under perioden 1.1–30.6.2025, medan antalet inledda ärenden under perioden januari-juni 2024 var 2 452. 

År 2024 beviljades anslag på 681 000 euro för besvärsnämndens verksamhetsutgifter. Därutöver beviljades besvärsnämnden i den tredje tilläggsbudgeten år 2024 ett tilläggsanslag på 90 000 euro för avvecklande av anhopningen av ärenden. Med hjälp av tilläggsanslaget kunde besvärsnämnden i oktober 2024 anställa ytterligare en föredragande för viss tid, så att anhopningen av ärenden skulle kunna avvecklas och behandlingstiderna förkortas. Från det föregående årets anslag överfördes dessutom ett belopp på 40 004 euro. Under verksamhetsåret använde besvärsnämnden sammanlagt 699 446 euro. Till år 2025 överfördes ett anslag på 111 557 euro, vilket omfattar största delen av det beviljade tilläggsanslaget. Antalet årsverken var 9. 

Av verksamhetsutgifterna användes 551 232 euro för personalutgifter, 76 049 euro för lokalhyror, 69 171 euro för köp av tjänster och 2 994 euro för övriga utgifter. Priset för besvärsnämndens beslut (då samtliga verksamhetsutgifter divideras med antalet beslut) var 271 euro per beslut (249 euro år 2023). 

Besvärsnämnden för studiestöd har inte haft tillgång till ett adekvat och modernt ärendehanteringssystem, vilket har försvagat besvärsnämndens verksamhetsförutsättningar. I informationshanteringslagen förutsätts det att en informationshanteringsenhet ska följa upp informationssäkerhetens tillstånd i sin verksamhetsmiljö och säkerställa informationsmaterialens och informationssystemens informationssäkerhet under hela deras livscykel. 

2.1.3  Anmälan om bindningar som medlemmar i besvärsnämnderna har

I lagen om besvärsnämnden för social trygghet finns bestämmelser om anmälan om medlemmarnas bindningar, liksom även i de övriga lagar som berör besvärsnämnderna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Motsvarande bestämmelser finns inte i lagen om besvärsnämnden för studiestöd. 

Enligt 3 § 6 mom. i lagen om besvärsnämnden för social trygghet ska besvärsnämndens medlemmar anmäla sina bindningar på det sätt som i 17 kap. 17 § i domstolslagen (673/2016) föreskrivs om sakkunnigledamöters skyldighet att anmäla sina bindningar. En liknande bestämmelse finns 5 § 5 mom. i lagen om besvärsnämnden för olycksfallsärenden och i 3 § 4 mom. i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. 

I 17 kap. 17 § i domstolslagen hänvisas det till den anmälan om bindningar som avses i 11 kap. 12 § i samma lag. I 11 kap. 12 § i domstolslagen föreskrivs det å sin sida om förfarandena och där hänvisas det vidare till den utredning om bindningar som avses i 8 a § 1 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994). 

Eftersom lagen om besvärsnämnden för studiestöd inte innehåller några bestämmelser om anmälan om bindningar som finns hos nämndens medlemmar, har behovet av sådan reglering inte till denna del bedömts i anslutning till regeringens proposition gällande bindningar hos medlemmar av besvärsnämnder som hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ett register över bindningar och bisysslor samt till lagar som har samband med den, RP 301/2022). I propositionen ansågs det motiverat att saken bedöms som en helhet för sig, och propositionen innefattade inte några förslag rörande besvärsnämnden för studiestöd. 

2.1.4  Bedömning av nuläget

Enligt propositionsutkastet rörande ämbetsverksstrukturen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde utgörs bakgrundsfaktorerna till reformen av förändringarna i verksamhetsmiljön på såväl global som europeisk nivå samt av det strukturella hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna. I enlighet med produktivitetsprogrammet i statsminister Petteri Orpos regeringsprogram och tilläggsåtgärderna i planen för de offentliga finanserna 2025–2028 riktas omkostnadsbesparingar på sammanlagt 29,8 miljoner euro till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde från och med år 2026. Av detta riktas cirka 9 miljoner euro till de grundläggande omkostnaderna som bestående besparingar. 

Eftersom de ärenden som avgörs vid besvärsnämnden för social trygghet och vid besvärsnämnden för studiestöd är likartade, är det ändamålsenligt att slå samman besvärsnämnden för studiestöd med besvärsnämnden för social trygghet. Besvärsnämnden för studiestöd har inte tillgång till ett adekvat och modernt ärendehanteringssystem. Det ärendehanteringssystem som används vid besvärsnämnden för social trygghet lämpar sig väl att användas också vid avgörandet av studiestödsärenden. Besvärsnämnden för social trygghet är första besvärsinstans i ärenden som gäller utkomstskydd för arbetslösa och därmed jämförliga ärenden samt i ärenden som gäller utkomstskydd och som handläggs av Folkpensionsanstalten. Besvärsnämnden för studiestöd är första besvärsinstans i ärenden enligt lagen om studiestöd och lagen om stöd för skolresor. Det är ändamålsenligt att slå samman besvärsnämnden för studiestöd med besvärsnämnden för social trygghet, eftersom besvärsnämnden för social trygghet behandlar många ärenden som berör Folkpensionsanstaltens förmåner. Behandlingen av ärenden som berör utkomstskydd för arbetslösa sker vid andra sektioner i besvärsnämnden för social trygghet och i andra sammansättningar än övriga ärenden. Ärenden som berör utkomstskydd för arbetslösa har alltså skilts åt från besvärsnämndens övriga verksamhet som gäller avgörande av ärenden, vilket har motiverats bland annat med finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa. Eftersom studiestödsförmånerna hör till Folkpensionsanstaltens förmåner, är det naturligt att ärenden som berör dem avgörs vid besvärsnämnden för social trygghet, som en del av de ärenden som berör annat än utkomstskydd för arbetslösa och därmed jämförliga ärenden. 

Vid besvärsnämnden för studiestöd avgörs ärendena i huvudsak i en sektion som består av tre medlemmar. Vid besvärsnämnden för social trygghet avgörs juridiska ärenden som berör Folkpensionsanstaltens förmåner i en sammansättning med tre medlemmar. Det är ändamålsenligt att avgörandet av ärenden som berör studiestödsförmåner inte separeras från avgörandet av övriga ärenden som berör Folkpensionsanstaltens förmåner i besvärsnämnden för social trygghet. Studiestödsärendena är till sin karaktär ärenden som kräver särskilt juridiskt kunnande, varvid det är lämpligt att de avgörs i en juridisk sammansättning med tre medlemmar vid besvärsnämnden för social trygghet. Enligt 10 § i lagen om besvärsnämnden för social trygghet är det möjligt att avgöra ärenden i en sammansättning som omfattar utöver ordföranden även två juristmedlemmar eller en juristmedlem och en läkarmedlem. 

Ärenden som berör studiestödsförmåner avgörs för närvarande i besvärsnämnden för studiestöd i sektioner med tre medlemmar, där det även finns så kallade lekmannamedlemmar. Det är inte möjligt att flytta över den nuvarande sektionssammansättningen som sådan till besvärsnämnden för social trygghet. De problem med intressebaserade sammansättningar vid avgörande som har uppmärksammats i grundlagsutskottets utlåtanden behandlas i kapitel 11.1 i regeringspropositionen. 

Det är emellertid möjligt att föreslå att de medicinska sammansättningarna med fem medlemmar i besvärsnämnden för social trygghet (9 § i lagen om besvärsnämnden för social trygghet) och dess juridiska sammansättningar med fem medlemmar (9 a §) i fortsättningen ska innefatta också en sådan medlem med kännedom om ändringssökandenas förhållanden som har sakkännedom särskilt om studerandes förhållanden. I 3 § 3 mom. i lagen om besvärsnämnden för social trygghet finns bestämmelser om utnämningen av medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden. Till besvärsnämndens andra sektioner än de som behandlar utkomstskydd för arbetslösa och därmed jämförliga ärenden ska det enligt momentet utnämnas tolv sådana medlemmar som har kännedom om ändringssökandenas förhållanden. Av dem ska tre medlemmar utnämnas på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer, fyra medlemmar på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens mest representativa centralorganisationer, en medlem på förslag av de mest representativa företagarorganisationerna och lantbruksföretagarorganisationerna och fyra medlemmar på förslag av de mest representativa organisationerna som representerar förmånstagarna. I en medicinsk sammansättning med fem medlemmar ingår två medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden (9 § i lagen om besvärsnämnden för social trygghet). I en juridisk sammansättning med fem medlemmar ingår två medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden då andra ärenden än sådana som gäller utkomstskydd för arbetslösa eller därmed jämförliga ärenden behandlas (9 a § i lagen om besvärsnämnden för social trygghet). 

Eftersom det inte finns skäl att utvidga den nuvarande sammansättningen vid avgörande av ärenden som gäller studiestödsförmåner, och det vid avgörandet i praktiken krävs närmast juridisk sakkännedom, samtidigt som det är ändamålsenligt att ärenden som berör studiestödsförmåner inkluderas i verksamheten för avgörande av andra ärenden än sådana som berör utkomstskydd för arbetslösa vid besvärsnämnden för social trygghet, är det motiverat att ärenden som berör studiestödsförmåner efter sammanslagningen avgörs i en sammansättning med tre medlemmar (10 § i lagen om besvärsnämnden för social trygghet). Därmed kommer inte så kallade lekmanna- eller intressemedlemmar efter sammanslagningen att såsom för närvarande delta i avgörandet av studiestödsärenden. Det föreslås dock att man vid utnämningen av medlemmar med kännedom om ändringssökandenas förhållanden, på förslag av de mest representativa organisationerna som representerar förmånstagarna enligt 3 § 3 mom. i lagen, även ska beakta eventuella organisationer som representerar studerande. Dessa medlemmar ska uppfylla de krav på förtrogenhet med socialförsäkringsfrågor som anges i 3 § 2 mom. i lagen. När medlemmar utses för en ny mandatperiod eller då medlemmar byts ut under mandatperioden ska man därmed även till denna del ta hänsyn till att ärenden som berör studiestödsförmåner överförs till besvärsnämnden för social trygghet. Medlemmarna i fråga kommer att höra till de sammansättningar vid avgörande som avses i 9 § och 9 a § i lagen. 

Sammanslagningen av besvärsnämnden för studiestöd med besvärsnämnden för social trygghet kan medföra fördelar med tanke på förenhetligandet av avgörandepraxisen och förfarandena samt effektiviseringen av verksamheten för avgörande av ärenden. Sammanslagningen skapar också större klarhet i systemet för ändringssökande. Utkomstskyddet är en helhet som omfattar flera förmåner. Den föreslagna ändringen innebär att antalet ärenden som behandlas vid besvärsnämnden för social trygghet kommer att öka, samtidigt som besvärsnämnden för studiestöd avvecklas och dess ärenden överförs från den. Genom en korrekt organisering av verksamheten vid besvärsnämnden för social trygghet och dess sammansättningar vid avgörande är det möjligt att effektivisera verksamheten då ärendena koncentreras till en och samma besvärsnämnd. Det föreslås att personalen och verksamheten vid den nuvarande besvärsnämnden för studiestöd ska flytta till samma lokaler som besvärsnämnden för social trygghet. Genom sammanslagningen säkerställs det att de villkor som föreskrivs i informationshanteringslagen uppfylls tillräckligt väl vid sökandet av ändring i ärenden som berör studiestöd. Därmed finns det inte behov av att skaffa ett dyrt ärendehanteringssystem särskilt för besvärsnämnden för studiestöd. I och med sammanslagningen krävs inte några betydande ändringar i det ärendehanteringssystem som används vid besvärsnämnden för social trygghet, eftersom många av Folkpensionsanstaltens förmånsärenden redan för närvarande behandlas vid besvärsnämnden för social trygghet. Föredragandena vid besvärsnämnden för studiestöd kan efter att ha gjort sig förtrogna med socialförsäkringsärenden börja avgöra också andra ärenden än sådana som berör studiestödsförmåner, och de föredragande som för närvarande arbetar vid besvärsnämnden för social trygghet kommer på motsvarande sätt i fortsättningen att arbeta också med ärenden som berör studiestödsförmåner. 

I lagen om besvärsnämnden för studiestöd finns inte några bestämmelser om anmälan om bindningar. Sammanslagningen av besvärsnämnden för studiestöd och besvärsnämnden för social trygghet kommer till denna del att förtydliga lagstiftningen om besvärsnämnderna och vara ägnad att stärka medborgarnas förtroende för nämnderna. 

4.1.1  Sammanslagning av besvärsnämnden för studiestöd med besvärsnämnden för social trygghet

Det föreslås att besvärsnämnden för studiestöd ska slås samman med och bli en del av besvärsnämnden för social trygghet. Besvärsnämnden för studiestöd överförs därmed från undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Därigenom genomförs regeringsprogrammets föresats om att förtydliga ämbetsverksstrukturen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och lätta på överlappande förvaltning, i linje med slutrapporten för projektet Bildningsförvaltningen 2030. 

I praktiken kommer sammanslagningen att ske så att besvärsnämnden för studiestöd uppgår i besvärsnämnden för social trygghet. I lagen om besvärsnämnden för social trygghet krävs inga betydande ändringar. Namnet på besvärsnämnden för social trygghet bibehålls oförändrat. De anställda vid besvärsnämnden för studiestöd överförs till den sammanslagna nämnden, till motsvarande uppgifter som de haft hittills, och de anställda vid besvärsnämnden för social trygghet fortsätter i uppgifter som motsvarar dem som de haft hittills. I och med sammanslagningen kommer den personal som överförs från besvärsnämnden för studiestöd att inom ramen för en lämplig övergångsperiod börja arbeta förutom med ärenden som berör studiestödsförmåner även med andra ärenden som behandlas vid besvärsnämnden för social trygghet. På motsvarande sätt kommer den nuvarande personalen vid besvärsnämnden för social trygghet att börja arbeta också med ärenden som berör studiestödsförmåner. Ordföranden för besvärsnämnden för studiestöd ska med stöd av en övergångsbestämmelse överföras till besvärsnämnden för social trygghet och därmed arbeta som en av de ordförande som har uppdraget som huvudsyssla vid besvärsnämnden för social trygghet. Närmare föreskrifter om vilka uppgifter ordföranden för besvärsnämnden för studiestöd ska ha utfärdas i arbetsordningen för besvärsnämnden för social trygghet. Enligt lagen om besvärsnämnden för social trygghet har överdirektören och direktörerna varit ordförande med uppdraget som huvudsyssla vid besvärsnämnden. Eftersom det föreslås att tjänsten för den ordförande för besvärsnämnden för studiestöd som har uppdraget som huvudsyssla ska överföras till besvärsnämnden för social trygghet, föreslås det att lagen ska ändras så att det anges att besvärsnämnden kan ha även övriga ordförande med uppdraget som huvudsyssla. För övriga ordförande med uppdraget som huvudsyssla föreslås samma behörighetsvillkor gälla som för ordförande med uppdraget som bisyssla. 

I och med sammanslagningen kommer det ändringssökande som berör studiestöd inte längre att omfattas av undervisnings- och kulturministeriets resultatstyrning, utan av resultatstyrning från social- och hälsovårdsministeriets sida som en del av resultatstyrningen av besvärsnämnden för social trygghet. 

Det finns inte behov att ändra bestämmelserna om sammansättningarna vid avgörande. Bestämmelsernas ordalydelse innebär att ärenden som berör studiestödsförmåner behandlas vid en sektionssammansättning där det inte finns någon medlem med kännedom om ändringssökandenas förhållanden. Vid besvärsnämnden för studiestöd avgörs ärendena i en sektion som består av tre medlemmar, där det finns en ordförande eller vice ordförande och två medlemmar som är förtrogna med studier, så kallade intressemedlemmar. Det är inte möjligt att bevara den nuvarande sammansättningen vid avgörande på grund av att intressemedlemmarna är i majoritet, och av ekonomiska och organisatoriska skäl är det inte ändamålsenligt att utvidga sammansättningen vid avgörande. 

Behörighetsvillkoren för överdirektören, direktörerna, ordförandena med uppdraget som bisyssla och medlemmarna vid besvärsnämnden för social trygghet ska ändras så att kraven på kunnande omfattar förtrogenhet också med frågor som behandlas vid den nuvarande besvärsnämnden för studiestöd. Ärenden som berör studiestöd och stöd för skolresor omfattas för närvarande inte av det krav på förtrogenhet med socialförsäkringsfrågor som hör till behörighetsvillkoren för medlemmarna vid besvärsnämnden för social trygghet. Enligt behörighetsvillkoren för medlemmarna i besvärsnämnden för social trygghet ska samtliga medlemmar för närvarande vara förtrogna med socialförsäkringsfrågor. Vid besvärsnämnden för social trygghet behandlas också förmånsärenden som inte hör till socialförsäkringssektorn. I och med den föreslagna sammanslagningen kommer nämnden i större utsträckning än för närvarande att behandla frågor med anknytning till utkomstskydd. 

4.1.2  Reform av sammansättningen vid avgörande av ärenden som berör undanröjande av beslut

Det föreslås att lagen om besvärsnämnden för social trygghet ska ändras så att också sådana ärenden rörande undanröjande av lagakraftvunna beslut som behandlas vid avdelningen för utkomstskydd för arbetslösa ska avgöras i en sammansättning med tre personer i stället för fem personer, vilket är fallet för närvarande. 

4.1.3  Upphävande av bestämmelsen om teknisk anslutning

I propositionen föreslås det att bestämmelsen om teknisk anslutning i speciallagen ska upphävas såsom onödig, eftersom användningen av tekniska gränssnitt regleras i informationshanteringslagen, som är en allmän lag. Den föreslagna regleringen påverkar inte regleringen om rätten att få uppgifter. 

4.1.4  Förlängning av giltighetstiden för lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

Det föreslås att giltighetstiden för lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete ska förlängas med två år. 

4.2.1  Ekonomiska konsekvenser

4.2.2  Konsekvenser för myndigheterna

4.2.3  Konsekvenser för personalen

Undervisnings- och kulturministeriet inledde hösten 2024 i enlighet med 34 § i lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar ett utvecklingsprojekt som berör flera förvaltningsområden, för överföring av uppgifterna och personalen från besvärsnämnden för studiestöd till besvärsnämnden för social trygghet. Parterna avtalade skriftligen om hur samarbetet angående projektet i praktiken ordnas i anslutning till sammanslagningen av besvärsnämnderna. De anställda vid besvärsnämnden för social trygghet fortsätter med uppgifter som motsvarar dem som de haft hittills, och de anställda vid besvärsnämnden för studiestöd överförs till besvärsnämnden för social trygghet, till motsvarande uppgifter som de haft hittills. Bestämmelser om saken finns i 5 a och 5 b § i statstjänstemannalagen (750/1994). Då personalen vid besvärsnämnden för studiestöd överförs till besvärsnämnden för social trygghet är det möjligt att identifiera en mycket liten grupp människor som kan bli föremål för mer betydande förändringar. I praktiken är det fråga om ordföranden och byråsekreteraren vid besvärsnämnden för studiestöd, vars befattningsbeskrivning kan påverkas av övergången. Tjänsten som ordförande för besvärsnämnden för studiestöd ska med stöd av en övergångsbestämmelse överföras till besvärsnämnden för social trygghet. Ordföranden kommer att arbeta som ordförande med uppdraget som huvudsyssla vid besvärsnämnden. Föreskrifter om de övriga uppgifter som hör till tjänsten utfärdas i arbetsordningen för besvärsnämnden för social trygghet. 

4.2.4  Konsekvenser för ändringssökandena

4.2.5  Konsekvenser för hushållen

Genom att giltighetstiden för lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete förlängs är det även i fortsättningen möjligt för den som får sjuk- eller invalidpension att lämna sin pension vilande på grund av arbetsinkomster.