Ändringarna i bestämmelserna om kyrkböcker och kyrkans gemensamma medlemsdatasystem

Syftet med de ändringar som föreslås i kyrkolagens 16 kap. är att förbättra datasäkerheten för kyrkans gemensamma medlemsregister och de uppgifter som lagrats i registret och därmed också integritetsskyddet för de personer som finns i registret. Strävan är också att skapa klarhet i kyrkomyndigheternas ansvar och rättigheterna i anknytning till användningen av medlemsregistret. Det är också meningen att åtgärda de brister i bestämmelserna i kyrkolagen som blev kvar efter den ändring 2010 som gällde kyrkans gemensamma medlemsdatasystem. De bristerna uppdagades först efter att datasystemet togs i bruk.  

I 16 kap. 5 § i lagförslaget preciseras den gällande regleringen. Enligt den föreslagna 5 § 1 mom. är församlingarna och centralregistren registeransvariga. Vid sakkunnigutfrågningen påpekades det för utskottet att formuleringen i 5 § 2 mom. 3 punkten, dvs. att i en församling är det kyrkoherden och vid ett centralregister direktören som svarar för att uppgifterna i registret är felfria, kan leda till den felaktiga uppfattningen att det är dessa personer ensamma och inte den registeransvarige som personligen ansvarar för att uppgifterna är felfria. Som motivering hänvisas det till 47 § i personuppgiftslagen (523/1999), enligt vilken den registeransvarige är skadeståndsskyldig när personuppgifter har behandlats i strid med den lagen. De sakkunniga föreslog därför att 5 § 2 mom. ses över så att man använder uttrycket "ser till" i stället för "svarar för".  

Enligt personuppgiftslagen hör de allmänna skyldigheterna som hänför sig till behandlingen av personuppgifter till den registeransvarige. Den registeransvarige ska till exempel enligt 9 § i den lagen se till att oriktiga, ofullständiga eller föråldrade personuppgifter inte behandlas (felfrihetskravet). Den registeransvarige är också skadeståndsskyldig för en skada som uppstått på grund av att personuppgifter har behandlats i strid med personuppgiftslagen. Enligt 16 kap. 14 § i kyrkolagen (787/2010) tillämpas också personuppgiftslagen på den behandling av personuppgifter som avses i kyrkolagen.  

Utskottet konstaterar att den uppgift som nämns i 5 § 2 mom. 3 punkten i den föreslagna lagen utifrån paragrafens 1 mom. har ålagts kyrkoherden i fråga om en församling och direktören i fråga om ett centralregister. Trots det är det församlingen och centralregistret i fråga som är registeransvariga och ansvarar för att behandlingen av personuppgifter följer lagen. Utskottet vill också fästa uppmärksamhet vid den aspekten att pastorskanslierna och centralregistren är chefsstyrda ämbetsverk och kyrkoherden och direktören för centralregistret för sin del har ett övergripande ansvar för myndighetens verksamhet. Utskottet anser inte att det är nödvändigt att ändra formuleringen på det sätt som de sakkunniga föreslår.  

Enligt 16 kap. 6 a § 2 mom. i lagförslaget beslutar kyrkostyrelsen om sådant utlämnande av uppgifter som sker via en teknisk anslutning och om annat utlämnande än utlämnande av enstaka uppgifter om kyrkans medlemmar. Utskottet anser utifrån erhållen utredning att det är exceptionellt att någon som inte är registeransvarig ska besluta om utlämnandet av uppgifter. Förslaget kan dock betraktas som förståeligt i denna situation när man beaktar kyrkostyrelsens centrala sammanhållande funktion i kyrkans organisation. Genom bestämmelserna kan man till exempel främja en enhetlig praxis när personuppgifter utlämnas via en teknisk anslutning. Bestämmelsen i 6 a § 2 mom. motsvarar det gällande 16 kap. 7 § 2 mom. 

I 16 kap 7 § i lagförslaget föreskrivs det om uppföljning och övervakning av behandlingen av uppgifter i medlemsregistret. Det framgår av 1 mom. att ur medlemsregister utlämnade uppgifter som avses i 6 a § 2 mom. får användas enbart för det ändamål för vilket de lämnades ut. Uppgifter får lämnas vidare eller annars lämnas ut till utomstående endast om det föreskrivs om detta i lag eller om kyrkostyrelsen har gett tillstånd till det. Utskottet konstaterar att det framgår av 16 kap. 14 § i kyrkolagen att på behandlingen av personuppgifter tillämpas förutom kyrkolagen och personuppgiftslagen också lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (521/1999) och lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009). När uppgifter lämnas vidare med tillstånd av kyrkostyrelsen enligt den nu aktuella 7 § 1 mom. kan det enligt utskottets åsikt främst handla om utlämnande för de ändamål som avses i 4 kap. i personuppgiftslagen. Utskottet betonar ändå att kyrkostyrelsens befogenheter att bevilja tillstånd till utlämnande av uppgifter inte kan vara större än vad som anges i lagen. 

Vid sakkunnigutfrågningen behandlades också förslaget i 7 § 3 mom. om att en inspektör som har förordnats av kyrkostyrelsen ska ha rätt att utföra inspektioner för att övervaka användningen och skyddet av uppgifter som lämnats ut ur medlemsregistret. Inspektionerna ska kunna göras trots sekretessbestämmelserna på det sätt som framgår närmare av 3 mom. De sakkunniga var bekymrade över inspektionsrättens omfattning och ansåg att den är exceptionell. Utskottet konstaterar att det sägs i motiven att övervaknings- och inspektionsrätten för en inspektör som har förordnats av kyrkostyrelsen ska gälla de klientdatasystem som används av församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna samt uppgifterna i dem och avse tillträde i detta sammanhang till sådana lokaler som den församling eller kyrkliga samfällighet som använder uppgifterna förfogar över. Enligt utredning är det inte meningen att få tillträde till lokaler som omfattas av hemfriden för att göra inspektioner. Enligt motiven är syftet med propositionen att förbättra skyddet för privatlivet och datasäkerheten.  

Beredningen av förslaget till kyrkolag

Den särskilda lagstiftningsordningen för kyrkolagen grundar sig på kyrkolagens 2 kap. 1 §. Kyrkomötet har ensamrätt att föreslå kyrkolag och ändring och upphävande av kyrkolag. Riksdagen får inte ändra kyrkomötets förslag utan endast anta eller förkasta det. Ett sådant lagstiftningstekniskt fel i förslaget som inte påverkar innehållet kan dock rättas efter att kyrkostyrelsen har gett ett utlåtande i ärendet. 

På grund av det avvikande beredningssättet och den särskilda lagstiftningsordningen framhåller utskottet vikten av en omsorgsfull lagberedning för kyrkolagens del. Det innebär bland annat att den sakkunskap som ärendets natur förutsätter bör utnyttjas. Vid beredningen av lagförslaget har exempelvis dataombudsmannen inte hörts. 

Sammanfattning

Sammantaget sett anser utskottet att propositionen är behövlig och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.