Propositionen gäller sådana ändringar i föreningslagen som särskilt syftar till att främja utnyttjandet av de möjligheter digitaliseringen erbjuder när det gäller att anta medlemmar och ta emot anmälningar om utträde. Dessutom syftar ändringarna till att underlätta medlems- och förbundsomröstning vid val av styrelseordförande och övriga medlemmar och att främja enklare bokföring vid småskalig samhällsaktivitet. 

Enligt propositionsmotiven (s. 13) är målet att förändringar i formerna för verksamhet i civilsamhället bättre beaktas i lagstiftningen om organisationsformer för denna verksamhet. Målet är att öka verksamhetsmöjligheterna på ett kontrollerat sätt så att föreningar själva kan besluta om att börja använda nya alternativ som motsvarar deras behov och efter eget övervägande också kunna anpassa sig till omvärldsförändringar. Enligt propositionen finns det behov av att tillåta nya alternativa metoder, men däremot inte av ny tvingande associationslagstiftning. 

Ett av de viktigaste förslagen i propositionen är delegering av beslutanderätt i medlemsfrågor (12 och 13 § i lagförslaget). För att underlätta förvaltningen av en förening utvidgas och förtydligas möjligheterna att delegera beslutanderätten i fråga om antagande av medlemmar och mottagande av anmälningar om utträde. Delegeringen förutsätter en bestämmelse i stadgarna enligt vilken styrelsen beslutar om förfarandet för godkännande av medlemmar och om villkoren för godkännande (inom ramen för föreningens stadgar). Dessutom förtydligas eventuella arrangemang i fråga om mottagandet av anmälan om utträde så att de motsvarar nuvarande praxis. 

En betydande ändring som föreslås i propositionen gäller också medlems- och förbundsomröstning. Enligt propositionen (17 och 19 § i lagförslaget) ska medlems- och förbundsomröstningar tillåtas också vid val av styrelseordförande och även vid val av andra styrelsemedlemmar, om detta står i föreningens stadgar. I stadgarna kan det också bestämmas att en del av styrelseledamöterna väljs vid ett traditionellt möte eller ett distansmöte och en del genom medlems- eller förbundsomröstning (se RP, s. 13). 

Det föreslås också bestämmelser som uttryckligen tillåter att föreningens styrelse fattar beslut utan att hålla möte (35 § i lagförslaget). Enligt propositionen (s. 13) behövs det inte någon mer omfattande reglering i föreningslagen av styrelsens beslutsfattande. Styrelsens beslut utan ett möte kan fattas per e-post eller annars utan ordinarie möte på det sätt som styrelsen bestämmer. 

Vidare föreslås föreningslagen få bestämmelser om en lättare bokföringsmodell än den som regleras i bokföringslagen (37 a § i lagförslaget). Små föreningar och aktionsgrupper ska kunna till-lämpa den modellen i stället för modellen enligt bokföringslagen. Enligt propositionsmotiven (s. 14) innehåller förslaget regler som är så lätta som möjligt och som samtidigt tillgodoser behoven hos de små aktörernas intressenter. I propositionen föreslås det att bokföringsmodellen ska kunna tillämpas av föreningar vars sammanlagda bidrag och övriga inkomster (omsättning) för en räkenskapsperiod är högst 30 000 euro för både den avslutade och den omedelbart föregående perioden. En förening som bedriver affärsverksamhet ska dock alltid tillämpa bokföringslagen. Lättare bokföring kan i praktiken i stor utsträckning basera sig på bankernas (elektroniska) uppgifter om kontoutdrag och kontotransaktioner. 

Det föreslås också att likvidationsförfarandet i samband med upplösning av en förening förenklas (40 § i lagförslaget). Förfarandet ska förenklas så att bestämmelsen i 40 § 3 mom. i föreningslagen om likvidatorns skyldighet att sammankalla ett föreningsmöte som godkänner slutredovisningen upphävs. Trots att bestämmelsen upphävs har en kvalificerad minoritet av föreningsmedlemmarna med stöd av bestämmelsen om sammankallande av ett allmänt möte (20 § 2 mom. i föreningslagen) rätt att kräva att slutredovisningen behandlas vid mötet. Eftersom en medlem i en förening som upplöses eller någon annan som berörs av upplösningen (t.ex. den som med stöd av en bestämmelse i stadgarna har rätt till de återstående medlen) kan ha behov av att få uppgifter om likvidationsåtgärderna och de tillgångar som återstår efter dem, föreslås det att det i lagen föreskrivs om likvidatorns skyldighet att utöver att bevara slutredovisningen också lämna dessa en kopia av utredningen. Registreringen av upplösningen av föreningen leder inte till uppkomsten av en oregistrerad förening. 

Sakkunniga har särskilt påpekat att det föreslagna slopandet av mötet kring slutredovisningen gör det lättare för små och mindre bemedlade föreningar att avsluta sin föreningsverksamhet. Samtidigt underlättas till exempel situationen för dem som arbetar i förbund, när resurserna kan styras till annat än förvaltning av den föreningsverksamhet som upphör. 

I propositionen föreslås också vissa andra preciseringar i föreningslagen. Den föreslagna lagen om ändring av föreningslagen avses träda i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna om enklare bokföring kan enligt propositionen tillämpas tidigast under den räkenskapsperiod som börjar den 1 juli 2023. Mot bakgrund av det som sägs ovan är det viktigt att lagförslaget godkänns så snart som möjligt. 

Lagutskottet anser att propositionens ändringar och mål är viktiga och motiverade. Det är viktigt att förändringarna i formerna för verksamhet i civilsamhället och förändringarna i omvärlden beaktas bättre i lagstiftningen om föreningar. Det är motiverat att föreningarna tillåts använda nya alternativa metoder i sin verksamhet för att organisera och underlätta föreningens verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med anmärkningarna nedan.