I propositionen föreslår regeringen att det stiftas en lag om påvisande av kompetensen hos personer som utför projekterings- eller arbetsledningsuppgifter inom byggande. Propositionen har samband med lagförslaget om bygglagen (RP 139/2022 rd), i vilket det föreslås grundläggande bestämmelser om kompetens och konstaterande av kompetens. I lagförslaget i propositionen föreslås å sin sida bestämmelser om bemyndigade organ och kompetensintyg. Det kan finnas flera sådana organ som avses i lagförslaget, och deras behörighet kan omfatta alla sektorer eller endast en del av de kompetensområden som föreslås i bygglagen. Kompetensintyget ska visas upp för byggnadstillsynen och ska innehålla en offentligt tillförlitlig redogörelse för projekterarens eller arbetsledarens kompetens att vara verksam inom byggprojekt. I lagförslaget föreslås bestämmelser om miljöministeriets skyldighet att utfärda intyg över erkännande av utländska examinas motsvarighet inom byggbranschen. Miljöministeriet får bemyndiga ett organ att utfärda ett intyg över utländska examinas motsvarighet som en del av ett intyg över kompetens inom byggande. Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringar. 

Enligt den gällande markanvändnings- och bygglagen konstaterar byggnadstillsynen i varje enskilt projekt projekterarnas och arbetsledningens kompetens utifrån examensbetyg och inlämnade utredningar om erfarenhet. Enligt propositionen grundar sig kompetensen på ett tidsbegränsat intyg som utfärdats av ett organ som miljöministeriet bemyndigat. Då kontrollerar byggnadstillsynen vid bedömningen av behörigheten endast om det uppvisade intyget uppfyller uppgiftens svårighetsgrad. Grunden för ändringen är den resurs som det nuvarande förfarandet kräver. I byggnadstillsynen granskas årligen i fråga om projekt som kräver bygglov cirka 60 000 projekterares eller arbetsledares kompetens utgående från enskilda utredningar. Enligt utredning till utskottet är den arbetsmängd som detta medför i kommunerna cirka 20–35 årsverken, men närmare information om ändringens konsekvenser för resursbehovet fås först när de föreslagna bestämmelserna tillämpas. För närvarande är den som påbörjar ett projekt inte på förhand säker på om byggnadstillsynen utifrån utredningarna anser att den projekterare eller arbetsledare som han eller hon föreslår är tillräckligt kompetent. I fortsättningen visas detta med ett intyg som organet utfärdar och med hjälp av vilket den som påbörjar ett projekt kan konstatera faktum på förhand. För beviljande av kompetensintyg uppbärs en avgift som bestäms enligt självkostnadsprincipen. Miljöministeriet övervakar avgiftsnivån. Dessutom är det möjligt att de som utför uppgifter yrkesmässigt eller deras arbetsgivare fakturerar kostnaderna för kompetensintyg i sina uppdrag. Utskottet anser att de ovan beskrivna ändringarna i nuläget behövs. 

I och med det krav på intyg som föreslås i förslaget till bygglag klassificeras projekterare och arbetsledare inom byggprojekt som reglerade yrken. På utländska examina i anslutning till påvisande av kompetens tillämpas Europaparlamentets och rådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer (2005/36/EG) och lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015). För närvarande svarar Utbildningsstyrelsen för utfärdandet av intyg över motsvarighet för utländska examina inom byggande. För utfärdande av intyg över motsvarighet för yrken svarar det ansvariga ministeriet. Det har årligen utfärdats cirka 100 sådana motsvarighetsintyg som avses i lagförslaget. I propositionen föreslås det att uppgiften enligt yrkeskvalifikationslagen att utfärda intyg över motsvarighet för utländska examina inom byggande ska skötas av miljöministeriet. Miljöministeriet får bemyndiga ett organ att utfärda ett intyg över utländska examinas motsvarighet som en del av ett intyg över kompetens inom byggande. 

I yttrandena till utskottet har det framförts att Utbildningsstyrelsen ska ha kvar ansvaret för erkännandet av utländska examina. Å andra sidan har det föreslagits att överföringen av behörigheten från Utbildningsstyrelsen till miljöministeriet ska omfatta alla kompetenser inom byggbranschen, också andra kompetenser för dem som utför projekterings- och arbetsledningsuppgifter än de som anges i bygglagen samt situationer som inte omfattas av yrkeskvalifikationslagen, såsom erkännande av examina som avlagts någon annanstans än inom EU eller EES. Enligt yttrandena framgår det inte av 5 § i lagförslaget hur man har för avsikt att avvika från bestämmelserna i yrkeskvalifikationslagen. I lagförslaget bör det föreskrivas särskilt om tillämpningen på andra verksamheter än de som avses i 83 och 87 § i bygglagen. Erkännandet av examina ska också gälla sökande till sådana uppgifter om vilka det inte föreskrivs i bestämmelserna i fråga. Sådana uppgifter är till exempel uppgifter för vilka behörighetsvillkoret är lämplig högskoleexamen eller för vilka kompetenskraven i övrigt har reglerats noggrant. Dessutom har det föreslagits att miljöministeriet utses till behörig myndighet i förfaranden enligt yrkeskvalifikationsdirektivet också i fråga om sådana yrken inom byggbranschen som inte regleras i Finland. 

Enligt utredning till utskottet har utgångspunkten för beredningen av propositionen varit att det intygsförfarande som avses i 83 och 87 § i förslaget till bygglag ska ordnas. När det gäller personer med examen som avlagts utomlands har man vid beredningen av propositionen strävat efter att finna en lösning som administrativt sett är så ändamålsenlig som möjligt. Utgångspunkten är att granskningen av de kompetenser som omfattas av intygsförfarandet också i fråga om utländska examensbetyg ska göras av det bemyndigade organet. Liksom för närvarande bedöms andra kompetenser som gäller byggande av Utbildningsstyrelsen. Den valda lösningen påverkas också av att miljöministeriet inte har resurser eller kompetens för bedömning av kompetensen inom byggande. Avsikten är att uppgiften i fråga om erkännande av utländska examina ska anförtros de bemyndigade organen. Det har påpekats för utskottet att utvidgningen av miljöministeriets behörighet till att erkänna motsvarigheten för alla byggexamina i alla länder förutsätter att miljöministeriet bygger upp sakkunskap och förvaltning. En sådan lösning förutsätter också gemensam beredning av undervisnings- och kulturministeriet, miljöministeriet och utbildningsstyrelsen. Utskottet anser därför att det är nödvändigt att föreslå preciseringar i 5 § på det sätt som anges nedan. 

I de yttranden som utskottet fått har det fästs uppmärksamhet vid hur informationsgången mellan byggnadstillsynsmyndigheten och kompetensregistret ordnas. Ett bemyndigat organ ska vara skyldigt att föra register över giltiga kompetensintyg som det har beviljat. I ett senare skede bildas ett riksomfattande register över dessa data som en del av datasystemet för den byggda miljön. Enligt utredning till utskottet införs i registret uppgifter om projekterings- eller arbetsledningsuppgifternas bransch, svårighetsklass och giltighetstid. Avsikten är inte att bygga upp ett tekniskt gränssnitt för systemet i varje kommun. Byggandet av ett gränssnitt till kommunens system sker i samband med lanseringen av det riksomfattande datasystemet för den byggda miljön. Avsikten är att man då ska skapa gränssnitt mellan de bemyndigade organen och datasystemet för den byggda miljön. Enligt utskottets uppfattning kräver lanseringen av datasystemet stora resurser av kommunerna. I fråga om byggnadsinformationsresursen tas systemet i bruk före utgången av 2028. Det krävs resurser för att bygga gränssnitt till kommunernas system och de i propositionen avsedda bemyndigade organens system. Utskottet anser det vara ändamålsenligt att det efter det att bygglagen och de krav på påvisande av kompetens som ingår i den trätt i kraft 2025 finns en fungerande mekanism för informationsutbyte mellan kommunernas byggnadstillsyn och de bemyndigade organen för att den föreslagna lagen ska kunna börja verkställas efter det att den har trätt i kraft. 

Av propositionen framgår dess nära samband med förslaget till bygglag. Enligt 85 och 89 § i förslaget till bygglag ska byggnadstillsynen kontrollera om projekteraren eller arbetsledaren har genom intyg visad behörighet för uppgiften i fråga. Enligt förslaget till bygglag bestäms området och svårighetsklasserna för den kompetens som krävs enligt hur krävande byggprojektet och dess olika uppgifter är. Det föreslås att närmare bestämmelser om svårighetsklasserna och kraven på dem tas in i 83 och 87 § i bygglagen. Utskottet har vid behandlingen av förslaget till bygglag kommit fram till att ikraftträdandet av förslaget till bygglag och de lagförslag som har samband med det behöver skjutas upp med ett år. Således är det också nödvändigt att skjuta upp ikraftträdandet av lagförslaget om kompetenskrav för byggande till den 1 januari 2025. 

Ett godkännande som byggnadstillsynsmyndigheten har beviljat för motsvarande synnerligen krävande uppgifter med stöd av den gällande markanvändnings- och bygglagen och den tidigare lagen förblir enligt övergångsbestämmelsen i 195 § i förslaget till bygglag i kraft i den kommun där det har beviljats, om personen kan anses ha de förutsättningar som uppgiften kräver. Övergångsbestämmelsen innehåller ingen tidsfrist, utan ska gälla permanent. Svårighetsklasserna enligt markanvändnings- och bygglagen är ringa, sedvanlig och krävande. I praktiken har klassen krävande indelats i klassen krävande och krävande +. Klassen mycket krävande enligt bygglagen motsvarar klassen krävande + enligt nuvarande praxis. Enligt övergångsbestämmelsen i bygglagen är projekterare och arbetsledare fortfarande behöriga i den kommun och i den svårighetsklass som byggnadstillsynen i kommunen har bedömt att de är behöriga för. Bedömningen enligt övergångsbestämmelsen i förslaget till bygglag gäller dock inte en annan kommun eller en högre svårighetsklass. Det föreslås att en övergångsbestämmelse om påvisande av projekterares och arbetsledares kompetens tas in i 14 § 2 mom. i lagförslaget, enligt vilket miljöministeriet kan godkänna kompetenser som en myndighet, ett företag eller en sammanslutning konstaterat innan den föreslagna lagen trädde i kraft som kompetenser enligt lagförslaget antingen helt eller delvis för högst fem år från ikraftträdandet av lagen. På så sätt kan miljöministeriet för viss tid godkänna de kompetenser som privata aktörer, såsom Byggnads-, VVS- och fastighetsbranschens personkompetenser FISE Ab, har beviljat som kompetenser enligt lagförslaget, om de uppfyller villkoren. Även kompetens som tidigare godkänts av byggnadstillsynen kan genom beslut av miljöministeriet godkännas för viss tid vid en annan kommunal byggnadstillsyn utan intyg. Så kan man förfara om det finns ett begränsat antal experter, exempelvis stålkonstruktörer eller arbetsledning i exceptionellt krävande objekt. Utskottet anser att den föreslagna övergångsbestämmelsen är behövlig.