I och med Rysslands angrepp mot Ukraina har inflationstakten stigit kraftigt i Finland. Den årsförändring i konsumentpriserna som Statistikcentralen räknat ut var ännu i februari 4,5%, men accelererade efter krigets början till 5,8% i mars och 5,7% i april. Statistikcentralen menar att en betydande orsak till inflationen är höjningen av bränslepriserna (https://www.stat.fi/julkaisu/cktvbulxk1ur80b553z1vekl8). 

Institutet för hälsa och välfärd påpekar i sitt sakkunnigutlåtande till utskottet att den föreslagna förhöjningen görs på basis av den genomsnittliga prisnivån under det första kvartalet 2022, vilket innebär att förmånerna höjs med cirka 3,5 procent. Levnadskostnadsindex hade dock redan i april 2022 stigit med över 5,0 procent från poängtalet för det föregående folkpensionsindexet. Den föreslagna höjningen underlättar situationen för låginkomsttagare, men höjningen i augusti sker rätt sent och understiger, när den väl träder i kraft, klart den faktiska prisstegringen. Det framgår inte av propositionen varför det inte användes ett aktuellare poängtal för höjningen, till exempel enbart poängtalet för mars. 

Sannfinländarnas utskottsgrupp instämmer i den kritik som Institutet för hälsa och välfärd framfört och anser att det är ohållbart att medborgarnas köpkraft och därmed välfärd försvagas betydligt när inflationen accelererar. Sannfinländarnas utskottsgrupp betonar Institutet för hälsa och välfärds iakttagelse att inflationsökningen särskilt gäller bränslepriserna och livsmedelspriserna. Det höga bränslepriset beror dock inte till väsentliga delar på kriget, utan på punktbeskattningen. Enligt Statistikcentralen var dieselpriset 1,16 euro per liter i maj 2020 och 1,28 euro per liter för 95-oktanig bensin och i slutet av maj 2022 var medelpriset 2,28 euro per liter enligt webbplatsen polttoaine.net och 2,49 euro per liter för 95-oktanig bensin. Regeringen höjde bränsleskatten under valperioden och motiverade den skattehöjning som trädde i kraft den 1 augusti 2020 med en indexhöjning som upprätthåller den reella nivån på bränslebeskattningen i förhållande till konsumentprisutvecklingen. 

Sannfinländarnas utskottsgrupp anser att när bränslepriserna nu stigit till rekordhöga nivåer är det lämpligt att enligt regeringens egen logik sänka bränslebeskattningen så att den reella nivån på bränslebeskattningen i förhållande till konsumentprisutvecklingen bibehålls. Detta vore viktigt både med tanke på den regionala jämlikheten dels eftersom användningen av bil för arbetsresor och ärenden utanför stora städer ganska ofta är nödvändigt, dels med tanke på bevarandet av Finlands nationella konkurrenskraft för att verksamhetsförutsättningarna också för företag utanför tillväxtcentrumen ska tryggas. Det höga priset för mobilitet orsakar i sig flitfällor när det på grund av kostnader för arbetsresor blir mindre lönsamt att arbeta och direkt olönsamt att ta emot arbete långt hemifrån. 

Sannfinländarnas utskottsgrupp anser det vara viktigt särskilt med tanke på bevarandet av pensionärernas köpkraft att folkpensionsindex höjs så att det motsvarar de faktiska och senaste tillgängliga inflationsuppgifterna. I propositionen görs indexjusteringen dock på basis av första kvartalet 2022, trots att kriget började först den sista veckan i februari och således i praktiken endast hann påverka inflationssiffrorna i mars. I propositionen föreslår regeringen därför att poängtalet för folkpensionsindex ska läggas vid 1733. 

Folkpensionsindexet beräknas genom att det medeltal som avrundats till närmaste heltal för levnadskostnadsindexet för tre månader divideras med talet 1,16. För att man vid justeringen ska beakta prishöjningar efter krigets början är det motiverat att beräkna indexet på basis av de senaste tillgängliga siffrorna, dvs. levnadskostnadsindexet för februari, mars och april. I februari var poängtalet för levnadskostnadsindex 2084, i mars 2115 och i april 2121. Därmed blir poängtalet för folkpensionsindex 1816 beräknat för februari, mars och april. 

Sannfinländarnas utskottsgrupp betonar att bekämpningen av inflationen bör stå högst upp på regeringens prioritetslista, eftersom inflationen försvagar alla finländares köpkraft och den föreslagna indexhöjningen inte på något sätt kompenserar prisstegringen för de medborgare som inte får förmåner bundna till folkpensionsindex, såsom för låg- och medelinkomsttagare eller, som Institutet för hälsa och välfärd påpekar, exempelvis för mottagare av inkomstrelaterad föräldra- och sjukdagpenning, . I många andra EU-medlemsstater har punktskatten på bränslen sänkts till den miniminivå som fastställts av EU, men i Finland har regeringen inte vidtagit denna åtgärd trots att sänkningen av punktskatten skulle minska företagens transportkostnader och kostnaderna för mobilitet jämlikt för alla de som måste röra sig med bil. Höjningen av maximibeloppet för avdraget för arbetsresor har inte samma effekt, eftersom skattemyndigheten inte i fråga om långt ifrån alla beaktar kostnaderna för arbetsresor med egen bil, även om det de facto är nödvändigt att använda egen bil.