Det allmänna syftet med de ändringar som nu föreslås i olika pensionslagar är att utveckla och precisera arbetspensionslagstiftningen. Ändringar föreslås dessutom i lagen om Pensionsskyddscentralen (397/2006) och lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015). 

Social- och hälsovårdsutskottet anser att de föreslagna ändringarna behövs och tillstyrker lagförslagen med de ändringsförslag om Pensionsskyddscentralens rätt att få uppgifter som framförs nedan. 

Utskottet välkomnar att användningen av elektroniska arbetspensionsutdrag främjas i situationer där arbetspensionsanstaltens kunder använder arbetspensionssystemets webbtjänster. Enligt propositionen ska ett skriftligt arbetspensionsutdrag inte längre utfärdas, om arbetstagaren har valt ett elektroniskt arbetspensionsutdrag. Ett skriftligt arbetspensionsutdrag sänds i fortsättningen till den som omfattas av den skriftliga arbetspensionsutdragsutdelningen inom tre år från det att ett skriftligt arbetspensionsutdrag senast har sänts till honom eller henne eller från det att han eller hon senast har öppnat det elektroniska arbetspensionsutdraget i webbtjänsten. 

Det föreslås också att tidsfristen för det årliga utfärdandet av förordningarna om pensionsåldersgränser per födelseår från och med hösten 2026 skjuts upp med en månad för att säkerställa att social- och hälsovårdsministeriet har förutsättningar att följa den lagstadgade tidsfristen. Utskottet anser att ändringen är motiverad, eftersom den nuvarande tidsfristen för utfärdande av förordningen har visat sig vara alltför snäv med beaktande av tidpunkten för det årliga färdigställandet av den nödvändiga dödlighetsstatistiken. 

För att underlätta verkställigheten av finansieringen föreslår regeringen att den inkomstgräns i anslutning till pensionsanstalternas ansvar för den fonderade delen av invalidpensionen som anges i 175 § 2 mom. i lagen om arbetspension för arbetstagare och i 156 § 2 mom. i lagen om sjömanspensioner höjs från nuvarande 2 094,45 till 6 662,23 euro. Den föreslagna ändringen innebär att fonderingen i fortsättningen inte omfattar de allra kortaste anställningsförhållandena på i genomsnitt högst några månader, eftersom arbetsgivaren i korta anställningsförhållanden har begränsade möjligheter att påverka arbetstagarnas risk för arbetsoförmåga. 

I propositionen föreslås det att de bestämmelser i lagen om pension för lantbruksföretagare och lagen om lantbruksföretagares olycksfall som gäller pensionsförsäkring för stipendiater som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet ändras så att den arbetsinkomst som fastställts för stipendiaten under vissa förutsättningar och på ansökan av stipendiaten kan justeras mitt under försäkringsperioden om det sker förändringar i stipendiatens arbete. Ändringen ökar flexibiliteten i användningen av lantbruksföretagarnas stipendier i situationer där stipendiatens arbetsinsats förändras under den tid som stipendiet beviljas. 

För att förstärka tillsynen över försäkringsskyldigheten för aktieägare i aktiebolag enligt lagen om pension för företagare föreslås det att 151 § 2 mom. i lagen om pension för företagare kompletteras med en ny 4 punkt. Med stöd av den punkten får Pensionsskyddscentralen, för tillsynen över försäkringen enligt lagen om pension för företagare, i form av massdata från Skatteförvaltningen uppgifter om aktiebolagsföretagare. Utskottet betonar att behandlingen av personuppgifter som gäller aktieägare i aktiebolag för tillsynsändamål begränsas endast till de aktieägare som omfattas av eller har samband med försäkringen enligt lagen om pension för företagare och tillsynen över den. 

Enligt propositionen leder en mer omfattande tillsyn över aktiebolagsföretagare till att premieinkomsten ökar något. År 2023 ökar premieinkomsten med ungefär 0,3 miljoner euro, vilket leder till att statens andel minskar i ungefär motsvarande grad. Enligt propositionen kommer statens andel att minska med cirka 1—2 miljoner euro 2024—2028. 

Utskottet ser det också som motiverat att 4 § i lagen om Pensionsskyddscentralen, som gäller Pensionsskyddscentralens rätt att få uppgifter, förtydligas och kompletteras för att trygga centralens statistiska verksamhet, forskning och utveckling. Regeringen föreslår mer exakta bestämmelser om de uppgifter som lämnas ut och det föreslås också att Skatteförvaltningen, Finansinspektionen, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Patientförsäkringscentralen fogas till de aktörer som lämnar ut uppgifter. 

Utskottet föreslår dock att bestämmelsen preciseras på det sätt som närmare beskrivs nedan i detaljmotiveringen så att det tydligare än vad som föreslås i propositionen framgår till vilka uppgifter inom den statistiska verksamheten, forskningen och utvecklingen enligt 2 § 1 mom. i lagen om Pensionsskyddscentralen som rätten av få uppgifter begränsas. 

Enligt den allmänna dataskyddsförordningen ska uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter behandlas endast när det är nödvändigt. Utskottet betonar att det med tanke på integritetsskyddet är viktigt att tröskeln för behandling av uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter ska vara att behandlingen av dessa uppgifter är nödvändig på det sätt som den allmänna dataskyddsförordningen förutsätter. I det aktuella ärendet framhävs detta vid behandlingen av de exakta innehållen i läkarutlåtanden och patienthandlingar i Pensionsskyddscentralens statistiska verksamhet, forskning och utveckling. Utskottet föreslår således ändringar i Pensionsskyddscentralens rätt att för skötseln av uppgifterna inom den statistiska verksamheten, forskningen och utvecklingen få uppgifter om de uppgifter om en person som avses i 198 § 1 mom. 2 punkten underpunkterna a—c i lagen om pension för arbetstagare och som lämnats till arbetspensionsanstalten för behandlingen av ett pensions- eller förmånsärende. (Utskottets förslag till uttalande)