Betänkande
ShUB
8
2019 rd
Social- och hälsovårdsutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar (RP 39/2019 rd): Ärendet har remitterats till social- och hälsovårdsutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
konsultativ tjänsteman
Eva
Ojala
social- och hälsovårdsministeriet
jurist
Kauko
Kivimäki
Folkpensionsanstalten
utredningschef
Jussi
Tervola
Institutet för hälsa och välfärd (THL)
sakkunnig
Ellen
Vogt
​Finlands Kommunförbund
expert
Mikko
Räsänen
Finlands näringsliv rf
specialsakkunnig
Anna
Järvinen
SOSTE Finlands social och hälsa rf
chef för sociala frågor
Pirjo
Väänänen
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
Akava ry
Företagarna i Finland rf.
Inget yttrande av 
Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf
Sysselsättningsfonden.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår att sjukförsäkringslagen, lagen om utkomstskydd för arbetslösa, barnbidragslagen, lagen om underhållsstöd och lagen om utkomststöd ändras. Syftet är att genomföra de förbättringar i de transfereringar som ingår i regeringen Rinnes regeringsprogram och som nämns nedan. 
De dagpenningar enligt sjukförsäkringslagen som betalas ut till minimibelopp höjs, det vill säga minimibeloppet för sjuk- och föräldradagpenning och specialvårdspenning stiger. Enligt hänvisningsbestämmelsen i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner gäller höjningen också minimibeloppet för rehabiliteringspenningen. 
Också grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa höjs. Vidare höjs arbetsmarknadsstödet till ett lika stort belopp som grunddagpenningen. Dessutom påverkar ändringen den inkomstrelaterade dagpenningen samt alterneringsersättningen enligt lagen om alterneringsledighet. 
För att förbättra situationen för barnfamiljer föreslår regeringen att barnbidraget till flerbarnsfamiljer höjs från och med det fjärde barnet. Också ensamförsörjartillägget till barnbidraget höjs, likaså underhållsstödet. Lagen om utkomststöd ändras så att även familjer som får utkomststöd kan dra nytta av höjningen på 10 euro av ensamförsörjartillägget till barnbidraget. 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. 
Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Allmänt
Regeringen föreslår ändringar i flera olika förmånslagar. Syftet är att minska ojämlikheten, lyfta fram de primära förmånerna och förbättra försörjningen för barnfamiljer, i synnerhet enföräldersfamiljer och flerbarnsfamiljer. Åtgärderna ingår i regeringsprogrammet och regeringen Rinne avser att målmedvetet ta itu med risken för fattigdom och utslagning. Regeringens mål är att sörja för att alla finländares levnadsstandard utvecklas och att landet får en jämnare inkomstfördelning. Riskfaktorerna för fattigdom och generationsöverskridande utsatthet ska beaktas i större utsträckning än tidigare. 
Utskottet anser att de föreslagna förbättringarna i de primära förmånerna behövs för att förbättra låginkomsttagarnas försörjning och minska deras behov av utkomststöd. Med tanke på den sociala tryggheten över lag är det ändamålsenligt att flytta fokus från utkomststödet som är den sista utvägen till de primära förmånerna. 
Höjda dagpenningsförmåner
Regeringen föreslår att minimidagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen, det vill säga sjukdagpenningen, föräldrapenningen och specialvårdspenningen, höjs med 20 euro i månaden. Den lägsta dagpenningen höjs till 716,50 euro i månaden. Höjningen gäller också rehabiliteringspenningen till minimibelopp. Statens utgifter ökar med totalt 4,4 miljoner euro i och med höjningarna. 
Också grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreslås bli höjda med 20 euro, det vill säga till 716,60 euro i månaden. Grunddagpenningen utgör grunddelen av den inkomstrelaterade dagpenningen. Följaktligen stiger också den inkomstrelaterade dagpenningen och alterneringsersättningen när grunddagpenningen höjs. Enligt propositionen stiger förmånen med 11 euro i månaden för uppskattningsvis 80 procent av de som får inkomstrelaterad dagpenning och för ungefär 20 procent med 33,10 euro i månaden. Den inkomstrelaterade dagpenningen stiger mest för de som har en månadsinkomst som ligger över den så kallade brytpunkten (3 078 euro 2019). Med höjningen av utkomstskyddet för arbetslösa ökar statens utgifter för förmåner inom grundskyddet med uppskattningsvis 48 miljoner euro och för inkomstskyddet med 15 miljoner euro. Kommunernas utgifter stiger med uppskattningsvis 9,6 miljoner euro. Vidare beräknas Sysselsättningsfondens utgifter stiga med 3,6 miljoner euro. 
Enligt propositionen kan höjningen av grunddagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa och därmed höjningen av den inkomstrelaterade dagpenningen ha negativa sysselsättningseffekter. Utskottet betonar att propositionens huvudsakliga syfte är att minska fattigdomen och ojämlikheten genom att det primära förmånssystemet får större betydelse för förmånstagarnas försörjning. Ändringarna i förmånerna kan ha såväl negativa som positiva sysselsättningseffekter. Det bör göras en noggrannare analys av sysselsättningseffekterna än vad regeringen föreslår, även om höjningarna sannolikt har obetydliga konsekvenser för sysselsättningen, menar utskottet. 
När dagpenningsförmånerna stiger, minskar behovet av utkomststöd i sista hand. Utgifterna för utkomststöd väntas nämligen minska med 6,4 miljoner euro på årsbasis. Det minskade beroendet av utkomststöd kan i sin tur motivera till att tacka ja till anställning. Utskottet påpekar dock samtidigt att förmånshöjningar kan leda till att det allmänna bostadsbidraget minskar. Enligt propositionen minskar det allmänna bostadsbidraget med 6,72 euro per person som får höjd förmån i hushåll med inkomster som är högre inkomstgränsen för fullt bostadsbidrag. Utskottet välkomnar att höjningen inte inverkar på bostadsbidraget för personer med inkomster som är lägre än inkomstgränsen, bland annat ensamboende som får fullt arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning. 
Dagpenningarna till minimibelopp enligt sjukförsäkringslagen höjdes senast den 1 januari 2018 och då till 616 euro i månaden och den 1 januari 2019 till samma belopp som arbetsmarknadsstödet, det vill säga till 696,50 euro i månaden. Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet inom utkomstskyddet för arbetslösa höjdes senast med 100 euro den 1 januari 2012. Mellan 2015 och 2019 har inga indexhöjningar gjorts i grundskyddet, vilket betyder att i synnerhet grundskyddet för arbetslösa har minskat. De höjningar som nu föreslås kompenserar delvis effekterna av indexfrysningarna och nedskärningarna. Enligt uppgifter till utskottet är emellertid minimidagpenningen enligt sjukförsäkringslagen och grundskyddet inom utkomstskyddet för arbetslösa inte ens efter höjningarna nödvändigtvis någon garanti för en skälig minimikonsumtion. 
Utskottet anser det vara nödvändigt att regeringen inom ramen för reformen av den sociala tryggheten fortsätter att utveckla grundtrygghetsförmånerna och de anknytande tjänsterna och att minska människors beroende av utkomststöd. Avsikten med grundtryggheten är att ge alla tillräcklig försörjning och adekvat levnadsstandard. 
Ändringar för barnfamiljer
För att förbättra barnfamiljernas situation föreslår regeringen att barnbidragen för flerbarnsfamiljer höjs med 10 euro i månaden från och med det fjärde barnet, att ensamförsörjartillägget till barnbidraget också höjs med 10 euro i månaden och att underhållsstödet höjs med 7 euro i månaden. Samtidigt höjs utkomststödets grunddel för ensamförsörjare så att också familjer som är beroende av utkomststöd ska dra nytta av ensamförsörjartillägget till barnbidraget. För andra än ensamföräldrar minskar utkomststödet när barnbidragen och underhållsstödet stiger. Statens utgifter beräknas stiga med 26,5 miljoner euro och utgifterna för utkomststödets grunddel med 1,5 miljoner euro när barnbidragen höjs. Med höjningen av underhållsstödet ökar statens utgifter med 9 miljoner euro och minskar utgifterna för utkomststödet med 0,7 miljoner euro. 
Ensamförälderfamiljer, flerbarnsfamiljer och familjer med barn under tre år har oftare än andra svårigheter med försörjningen, enligt propositionen. Utskottet välkomnar att höjningarna av barnbidraget går till ensamförälderfamiljer och flerbarnsfamiljer som löper störst risk att drabbas av fattigdom. Även höjningen av underhållsstödet medverkar en aning till att minska ojämlikheten och inkomstskillnaderna, särskilt för ensamförälderfamiljer och deras barn. När dagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen höjs med 20 euro stiger också föräldradagpenningarna och specialvårdspenningen till minimibelopp. Det underlättar för barnfamiljer med de allra minsta inkomsterna och minskar behovet av utkomststöd. 
Utskottet påpekar trots det reella värdet av alla transfereringar till barnfamiljer har sjunkit ända sedan 1990-talet och att den reella nivån på barnbidragen i dag är cirka 30 procent lägre än på 1990-talet. I och med att barnbidragen inte är indexskyddade håller beloppen inte jämna steg med utvecklingen kostnadsnivån. Det behövs fortfarande åtgärder för att barnfamiljer med låga inkomster ska få bättre försörjningsmöjligheter och fattigdomen i barnfamiljerna minska, framhåller utskottet. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Social- och hälsovårdsutskottets förslag till beslut:
godkänner lagförslag 1–5 i proposition RP 39/2019 rd utan ändringar. 
Helsingfors 7.11.2019 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Anu
Vehviläinen
cent
vice ordförande
Mia
Laiho
saml
medlem
Kim
Berg
sd
medlem
Anna-Kaisa
Ikonen
saml
medlem
Kaisa
Juuso
saf
medlem
Arja
Juvonen
saf
medlem
Noora
Koponen
gröna
medlem
Merja
Kyllönen
vänst
medlem
Aki
Lindén
sd
medlem
Hanna-Leena
Mattila
cent
medlem
Ilmari
Nurminen
sd
medlem
Veronica
Rehn-Kivi
sv
medlem
Juhana
Vartiainen
saml
medlem
Heidi
Viljanen
sd.
Sekreterare var
utskottsråd
Sanna
Pekkarinen.
RESERVATION
Motivering
Vi i sannfinländska riksdagsgruppen oroar oss för nedgången i födelsetalen och fattigdomen i barnfamiljerna i vårt land. Barnfamiljerna har det betydligt sämre ställt än på 1990-talet. En studie från Institutet för hälsa och välfärd visar att fattigdomen tredubblades mellan 1995 och 2007. Sedan dess har den hållit sig på cirka tio procent under 2010-talet. År 2014 fanns det 63 400 fattiga barnfamiljer och de hade sammanlagt 126 000 barn. Enligt Institutet för hälsa och välfärd är fattigdomen i småbarnsfamiljerna farligast, eftersom fattigdom oftast också ger återverkningar i vuxen ålder. Därför är det oroväckande att fattigdomen nu har ökat explicit i familjer med små barn. Samhällets ökade inte sitt stöd till barnfamiljer under tillväxtåren men under krisåren i början av 1990-talet och på 2010-talet fick barnfamiljerna sina förmåner nedskurna. 
Det barnavdrag i beskattningen av förvärvsinkomster som gällde skatteåren 2015–2017 förlängdes inte längre från skatteåret 2018 och framåt, och någon höjning infördes inte heller i barnbidragen. Vi sannfinländare anser att barnavdraget måste återinföras i beskattningen av förvärvsinkomster. Vad gäller barnbidragen är det motiverat och rättvist att det anslag på 6 miljoner euro som reserverats för höjt barnbidrag används till högre barnbidrag för det första barnet och således går till alla barnfamiljer. Men nu vill regeringen bara höja barnbidragen för flerbarnsfamiljer med minst fyra barn. 
För oss sannfinländare är alla barnfamiljer viktiga och därför anser vi att det är viktigt att stödja familjerna redan från och med det första barnet. I synnerhet när det gäller att skaffa det första barnet måste samhället öka sitt stöd. Vi måste signalera att samhället ser positivt på att bilda familj och vill tryggar försörjningen för alla barnfamiljer. Därför vill vi som incitament höja barnbidraget för det första barnet ordentligt, och de 6 miljoner euro som regeringen avsatt för att höja barnbidraget räcker inte på långt när till. Följaktligen föreslår vi att utskottet godkänner ett uttalande om att regeringen bör utreda en betydande höjning av barnbidraget redan från och med det första barnet. 
Förslag
Vi föreslår
att stycke 10 i formuleras på följande sätt: ”Ensamförälderfamiljer, flerbarnsfamiljer och familjer med barn under tre år har oftare än andra svårigheter med försörjningen, enligt propositionen. Utskottet välkomnar att höjningarna av barnbidraget går till ensamförälderfamiljer (utesl.) som löper störst risk att drabbas av fattigdom. Utskottet anser det motiverat att utreda hur barnbidragen ska kunna höjas för alla barnfamiljer.Även höjningen av underhållsstödet medverkar en aning till att minska ojämlikheten och inkomstskillnaderna, särskilt för ensamförälderfamiljer och deras barn. När dagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen höjs med 20 euro stiger också föräldradagpenningarna och specialvårdspenningen till minimibelopp. Det underlättar för barnfamiljer med de allra minsta inkomsterna och minskar behovet av utkomststöd.” 
att riksdagen godkänner lagförslag 1, 2, 4 och 5 enligt betänkandet, 
att riksdagen godkänner lagförslag 3 med ändringar(Reservationens ändringsförslag) och 
att riksdagen godkänner ett uttalande.(Reservationens förslag till uttalande)
Reservationens ändringsförslag
3. 
Lag 
om ändring av 7 § i barnbidragslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i barnbidragslagen (796/1992) 7 §, sådan den lyder i lagarna 1111/2014, 1086/2016 och 1142/2017, som följer: 
7 § 
Barnbidragets storlek 
Barnbidraget är 95,82 euro per barn och kalendermånad. 
Om en i 6 § avsedd person har rätt att lyfta barnbidrag för flera än ett barn, är barnbidragets belopp för det andra barnet 104,84 euro, för det tredje barnet 133,79 euro, för det fjärde barnet 153,24 euro och för varje påföljande barn 172,69 euro per kalendermånad. 
För en ensamförsörjares barn betalas barnbidraget höjt med 63,30 euro per kalendermånad. Med ensamförsörjare avses i denna lag en person som har rätt att lyfta barnbidrag och som i början av betalningsmånaden för barnbidraget inte lever i äktenskap eller som före betalningsmånadens början har flyttat ifrån sin make i syfte att upphöra med samlevnaden. Som ensamförsörjare anses dock inte en person som utan att ingå äktenskap fortgående lever tillsammans med en annan person i gemensamt hushåll under förhållanden av äktenskapsliknande natur. 
Om barnet så som avses i 11 § 1 mom. är i anstalts- eller familjevård och barnbidraget betalas till kommunen eller om bidraget med stöd av 12 § 1 mom. betalas till barnet självt, är barnbidraget 94,88 euro per kalendermånad. För barn till ensamförsörjare betalas dock barnbidraget höjt med 63,30 euro per kalendermånad. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Reservationens förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen utreder möjligheten att avsevärt höja barnbidraget för det första barnet och på så sätt motivera familjerna att skaffa barn. 
Helsingfors 7.11.2019
Arja
Juvonen
saf
Kaisa
Juuso
saf
Mia
Laiho
saml
Anna-Kaisa
Ikonen
saml
Senast publicerat 12.11.2019 13:03