Motivering
Regeringen föreslår ändringar i lagen
om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012). Ändringarna
gäller bestämmelserna om att inleda jobbsökning,
ordna arbetsprövning och bevilja lönesubvention
och om jobbsökningens giltighet och sakkunnigbedömningar.
Avsikten är att bringa klarhet i förhållandet
mellan skyldigheterna enligt arbetsavtalslagen och åtgärderna
för arbetsprövning och lönesubventionerat
arbete enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice
samt att ge möjlighet till deltidsarbete i anställningsförhållanden
med lönesubvention. Dessutom ska arbets- och näringsbyråernas
insatser riktas in på kundservice i stället för rent
mekaniska kontakter, och det ska bli möjligt att genomföra
den integrationsfrämjande inledande kartläggningen
för invandrare som en del av de offentliga arbetskrafts-
och företagstjänsterna.
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs
och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget,
men med följande kommentarer.
Kundbesök vid arbets- och näringsbyrån
Enligt regeringens förslag ska bestämmelsen
om inledande av jobbsökning och jobbsökningens giltighet ändras
på det sättet att den arbetssökande inte
längre behöver besöka arbets- och näringsbyrån
personligen eller vara i kontakt med byrån vid en viss
tidpunkt på något annat sätt bara för
att förnya sin jobbsökning. För att jobbsökningen
ska fortsätta att gälla krävs det i stället
för en rent mekanisk förnyelse av jobbsökningen
att den arbetssökande anlitar arbets- och näringsbyrån
inom den tid och på det sätt som byrån
förutsätter. Byrån och kunden kommer sinsemellan överens
om när och hur kontakten sker utifrån kundens
situation och behov av service. Ansvaret för kontakterna
kan ligga antingen på kunden eller på arbets-
och näringsbyrån beroende på vilken fas
kundförhållandet befinner sig i. Utskottet understryker
att byrån ska se till att kunden är medveten om
och förstår sina rättigheter och skyldigheter
när det gäller att anlita byråns tjänster.
Syftet med ändringen är att avsikten med kontakten
mellan kunden och arbets- och näringsbyrån alltid är
att se över kundens situation och avtala om åtgärder
utifrån servicebehovet, i stället för
att rent mekaniskt förnya jobbsökningen. Meningen är
att de rena anmälningsärendena vid byråerna
och arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter
ska minska, vilket gör att den kvalificerade personalens
insatser kan inriktas på service som ger de arbetssökande
bättre möjligheter till sysselsättning.
Det är bra att rent mekanisk förnyelse av jobbsökningen
slopas, menar utskottet, eftersom detta minskar onödiga
och frustrerande kundbesök på arbets- och näringsbyråerna
och bidrar till att servicen står i fokus i stället
för övervakning av arbetslösa arbetssökande.
Utskottet vill understryka arbets- och näringsbyråernas
ansvar för kundkontakterna och poängterar att
kontakterna inte får minska till följd av att
jobbsökningarna inte längre behöver förnyas.
Det är synnerligen viktigt att kunden vid behov också har
möjlighet att besöka byrån personligen.
Regelbundna kontakter garanterar arbetslösa arbetssökandes
rätt till service, samtidigt som arbets- och näringsbyrån
då vet vilken service kunde behöver vid olika
tillfällen och kunden kan hjälpas att byta servicelinje
när situationen så kräver.
Arbetsprövning och arbete med lönesubvention
Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om
arbetsprövning och lönesubvention. De innebär
att bestämmelserna kommer att ligga i linje med arbetsgivarens
skyldigheter enligt arbetsavtalslagen att erbjuda arbete och återanställa.
Enligt bestämmelsen om begränsningar i fråga
om arbetsprövning ( 7 §) ska enskilda kunder inte
anvisas arbetsprövning, om arbetsprövningen gäller
uppgifter där den som ordnar arbetsprövningen
under de senaste nio månaderna före prövningens
början har sagt upp eller permitterat arbetstagare av produktionsorsaker
eller ekonomiska orsaker eller där den som ordnar arbetsprövningen
har ombildat anställningsförhållandet
till deltidsarbete.
Arbetsgivarens skyldighet är framför allt
att erbjuda de anställda jobb och betala dem arbets- eller
kollektivavtalsenlig lön. Arbetsgivaren har fullgjort sina
skyldigheter enligt arbetsavtalslagen, när den har erbjudit
sina uppsagda, permitterade eller deltidsanställda arbetstagare
arbete. Bestämmelsen om begränsningar i fråga
om arbetsprövning är emellertid så formulerad
att det inte går att ordna arbetsprövning i de
situationer som bestämmelsen avser även om arbetsgivaren skulle
ha fullgjort sin skyldighet att erbjuda sina anställda
arbete eller om exempelvis permitteringen redan är slut.
Permitteringar, uppsägningar och arbetstidsförkortningar
hindrar arbetsprövning eller beviljande av lönesubvention
endast om arbetsprövningen gäller samma eller
liknande uppgifter. Men arbetsgivarens skyldighet enligt arbetsavtalslagen
att erbjuda arbete till sina permitterade eller deltidsanställda
arbetstagare eller uppsagda arbetstagare vars anställningsförhållande ännu
inte upphört är mer omfattande, och den gäller
också andra uppgifter enligt arbetsavtalet och dessutom
uppgifter som arbetstagaren klarar av på basis av sina
kvalifikationer och sin erfarenhet. Enligt propositionen ska bestämmelserna
om arbetsprövning och lönesubvention ändras
så, att de bättre beaktar arbetsgivaren skyldighet
enligt arbetsavtalslagen att erbjuda uppsagda, permitterade och
deltidsanställda arbetstagare arbete.
Lönesubvention kan beviljas bara om permitteringarna
och arbetstidsförkortningarna har avslutats eller de uppsagda
har erbjudits möjlighet att återgå till
sitt tidigare arbete. Denna begränsning gäller
arbetsplatser där arbetsgivaren har sagt upp eller permitterat
arbetstagare i samma eller liknande uppgifter eller förkortat
deras arbetstid. Detta ska i så fall ha skett under de
tolv månaderna närmast innan ansökan
om lönesubvention lämnades in och av produktionsorsaker eller
ekonomiska orsaker. Ändringsförslaget i fråga
om lönesubvention går ut på att bestämmelsen
huvudsakligen ska ligga i linje med den föreslagna ändringen
i fråga om arbetsprövning.De föreslagna ändringarna
av villkoren för arbetsprövning och lönesubvention
behövs, menar utskottet. De utgör en bättre
garanti för de redan anställda och förhindrar
för sin del att de ersätts med personer som deltar
i arbetsprövning eller anställs med lönesubvention.
Utskottet understryker att det avtal om arbetsprövning
som arbets- och näringsbyrån och den som deltar
i arbetsprövning ingår inte befriar arbetsgivaren
från sitt normala ansvar i förhållande
till sina anställda. Med andra ord kan arbetsgivare som
permitterat folk eller som har en skyldighet att erbjuda sina deltidsanställda
arbete inte befrias från sina skyldigheter och sitt ansvar
enligt arbetsavtalslagen, när han eller hon ingår
ett avtal med arbets- och näringsbyrån om att
erbjuda en person arbetsprövning i uppgifter som normalt
utförs av arbetsgivarens egna anställda. En arbetsgivare
som bryter mot skyldigheten att erbjuda arbete kan åläggas
att ersätta orsakad skada med stöd av skadeståndsbestämmelserna
i arbetsavtalslagen. Arbetsgivarens skyldighet bör klart
framgå av de anvisningar som arbets- och näringsbyråerna
får för tillämpning av lagen, och dessutom
bör den tydligt understrykas när en arbetsgivare
och arbets- och näringsbyrå förhandlar
om arbetsprövning.
Enligt propositionen (s. 8/I) medför de föreslagna ändringarna
att förutsättningarna att bevilja lönesubvention
och ordna arbetsprövning blir något striktare
på arbetsplatser som genomfört uppsägningar,
permitteringar eller övergångar till deltid eller
där det annars finns deltidsanställda. Detta beror
på att arbetsavtalslagens bestämmelser om skyldigheten
att erbjuda mer eller annat arbete har beaktats i den föreslagna
bestämmelsen, dvs. bestämmelsen har inte avgränsats
så att den bara gäller samma eller liknande arbete
som den anställde utfört.
Det är med tanke på förhållandet
mellan skyldigheten att erbjuda arbete och arbetsprövningen
väsentligt vilken typ av arbete arbetsprövningen
gäller. Sagt med andra ord är det avgörande
huruvida den arbetsinsats en person i arbetsprövning gör
används till att ersätta de uppsagdas, permitterades
och deltidsanställdas uteblivna insats. Om ett avtal om
avtalsprövning gäller uppgifter som arbetsgivaren
inte i annat fall skulle låta utföras av någon
i anställningsförhållande finns det enligt
uppgift inget hinder för arbetsprövning med avseende
på skyldigheten att erbjuda arbete.
Arbetsprövning på verkstäder
I det rådande ekonomiska läget har många
kommuner blivit tvungna att permittera på grund av nedsatt
lönebetalningsförmåga. Enligt inkommen
utredning kan permitteringarna försämra kommunernas
möjligheter att erbjuda arbetsprövning och arbete
med lönesubvention också i verkstäder
där deltagarna är bl.a. partiellt arbetsföra,
långtidsarbetslösa och arbetslösa ungdomar
och vuxna som saknar yrkesutbildning eller arbetslivserfarenhet.
Utskottet betonar att verkstäderna till sin natur skiljer
sig från vanliga arbetsplatser. Den arbetsprövning
och de uppgifter som verkstäderna kan erbjuda är
i regel sådana att de inte kan ersätta kommunanställdas
arbetsinsats. Det är fråga om arbetslivsträning
och uppgifter som inga kommunanställda utför och
i fråga om vilka arbetsgivaren i regel inte har någon
skyldighet att erbjuda arbete enligt arbetsavtalslagen. Däremot är
det i de flesta fall fråga om uppgifter som kommunanställda
utför och därmed omfattas av den skyldigheten
när arbetsprövningen ordnas på kommunala
verksamhetsställen inom ramen för de s.k. vägglösa
verkstäderna eller annars på olika verksamhetsställen.
Fortsatta åtgärder och uppföljning
Arbets- och näringsministeriet har för kännedom
lämnat utskottet ett utkast till tillämpningsanvisningar
för lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.
Där beskrivs effekterna av permitteringar, uppsägningar
och deltidsanställningar på arbetsprövningen
i verkstäderna. Utskottet ser det viktigt att anvisningar
utfärdas. Tillämpningen av bestämmelserna
om arbetsprövning måste vara enhetlig i hela landet,
poängterar utskottet.
I framtiden bör man ytterligare klargöra förhållandet
mellan bestämmelserna om arbetsmarknadspolitiska åtgärder, å ena
sidan, och arbetsavtalslagens bestämmelser om skyldigheten att
erbjuda arbete, å andra sidan, och då särskilt mellan
de ovan avhandlade bestämmelserna. En eventuell utredning
bör granska hur väl bestämmelserna är
samordnade och om de är tillämpliga med tanke
på dem som är i behov av arbetsprövning,
särskilt i ekonomiskt hårda tider då arbetsgivarna
kan bli tvungna att göra personalnedskärningar.
Det är enligt utskottets mening viktigt att regeringen
följer hur de aktuella ändringarna påverkar
arbetsprövningen, i synnerhet på kommunnivå och
i verkstäderna. Utskottet förutsätter
att regeringen lämnar utskottet en utredning om frågan
ett år efter det att de nu föreslagna ändringarna
trätt i kraft. (Utskottets förslag till uttalande)
Lönekostnader som täcks med lönesubvention
Utbetalningen av lönesubvention förutsätter
att lönen följer kollektivavtalet, eller, om
det inte finns något tillämpligt kollektivavtal,
att lönen är sedvanlig och skälig för
arbetet i fråga. Om arbetstiden understiger 85 procent
av heltidsarbete, beviljas lönesubvention till ett minskat
belopp och relaterad till arbetstiden. Lönesubvention betalas
inte om lönekostnaderna per månad är
mindre än beloppet av grunddelen per månad.
Bestämmelserna om lönesubvention föreslås bli ändrade
så att lönesubvention i fortsättningen
kan betalas även om lönekostnaderna understiger
det belopp som per månad skulle betalas som lönesubventionens
grunddel. Genom ändringen blir det möjligt att
betala lönesubvention också för anställningar
där antalet arbetstimmar är litet. Utskottet
anser att förändringen i synnerhet förbättrar
sysselsättningsmöjligheterna för de partiellt
arbetsföra, som inte kan jobba heltid. Det är
viktigt att arbets- och näringsbyråerna noga överväger
om lönesubvention för deltidsarbete kan bidra
till att den arbetssökande får permanent anställning.
Inledande kartläggning
Arbets- och näringsbyråerna gör inledande
kartläggningar enligt lagen om främjande av integration
(1386/2010) för invandrare som är arbetslösa
arbetssökande eller som har inlett sin jobbsökning.
Syftet är att bedöma invandrarens förutsättningar
för sysselsättning, studier och annan integration.
Typiskt sett motsvarar en sådan kartläggning
en sakkunnigbedömning enligt lagen om offentlig arbetskrafts-
och företagsservice, i synnerhet när kartläggningen
inbegriper kontroll av exempelvis språkfärdigheter
eller läs- och skrivfärdigheter eller båda.
Normalt köper byråerna dessa utredningar av externa
tjänsteproducenter.
Regeringen föreslår att 2 § i lagen
om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras
så, att arbets- och näringsbyråerna får
skaffa de inledande kartläggningarna som sakkunnigbedömningar
enligt den lagen. Detta innebär att invandrare som deltar
i en externt inköpt inledande kartläggning kan
få ersättning för rese- och logikostnaderna
för deltagandet. Utskottet anser att ändringen
fyller sitt syfte och att man på det sättet kan
främja likabehandlingen av invandrare.