Förslaget

Europeiska gemenskapen arbetar sedan 2000 med att genomföra Lissabonstrategin. Europeiska rådet tillsatte i mars 2004 en arbetsgrupp under ledning av Wim Kok för att förbereda en halvtidsöversyn av Lissabonstrategin. Gruppens rapport publicerades den 4 november 2004.

Europeiska rådet i mars, som kommissionen lämnade sin rapport till den 2 februari 2005, kommer att koncentrera sig på en halvtidsöversyn av Lissabonstrategin. Syftet är att få fart på genomförandet och att konkretisera de viktigaste målen.

I sin rapport till vårmötet föreslår kommissionen att den förnyade Lissabonstrategin ska koncentreras på tillväxt och sysselsättning. Den motiverar en översyn av strategin med att vi står långt från målen och med att vi måste ta itu med utmaningarna från en åldrande befolkning och globaliseringen. Att inrikta strategin på tillväxt och sysselsättning är helt i linje med målen för en hållbar utveckling. De föreslagna åtgärderna förväntas underlätta för EU att främja målen på det sociala området och miljöområdet. Det är ändå en alldeles särskild utmaning att lägga upp en strategi för att ta itu med de områden som EU varit svagt på, exempelvis stagnerad tillväxt och oförmåga att skapa nya arbetstillfällen. Det kräver att Lissabonstrategin genomförs effektivt och att det sker radikala förändringar i förvaltningen av den.

Kommissionen understryker att stabila makroekonomiska förhållanden är ytterst viktiga för att göra det möjligt att höja den potentiella tillväxten och skapa arbetstillfällen. Att uppnå och bibehålla sunda offentliga finanser spelar en nyckelroll för att den ekonomiska politiken ska kunna stödja tillväxt och stabilitet.

Kommissionen rekommenderar att Europeiska rådet i vår beslutar inrätta ett nytt partnerskap, anta ett Lissabonhandlingsprogram för gemenskapen och uppmana medlemsstaterna att lägga upp sina nationella Lissabonprogram och att godkänna de föreslagna reformerna av Lissabonstrategin.

Regeringens ståndpunkt

Statsrådets första kompletterande skrivelse presenterar regeringens syn på rapporten från arbetsgruppen Wim Kok och den andra skrivelsen regeringens synpunkter på kommissionens rapport till vårmötet och förslagen i den. Dessutom har tidigare synpunkter kompletterats.

Regeringen välkomnar kommissionens budskap och omfattar kommissionens syn att en koncentrering på tillväxt och stabilitet på det här stadiet är i linje med ambitionen att främja målen inom det sociala området och miljöområdet.

Regeringen anser att EU bör ha beredskap att ta itu med utmaningarna från en öppen internationell konkurrens och att unionen samtidigt bör satsa på öppenhet också på den inre marknaden, där de återstående hindren för den fria rörligheten för varor, tjänster, arbetskraft och kapital måste undanröjas. För att förstärka konkurrenskraften gäller det att beakta utmaningarna på längre sikt, som finansieringen av välfärdssystemen och en hållbar offentlig ekonomi.

Kommissionens särskilda Lissabonhandlingsprogram är för brett och innehåller åtgärdsrekommendationer som delvis lappar över varandra och som inte är sinsemellan jämförbara. Europeiska rådet bör inte anta handlingsprogrammet som sådant utan analysera och behandla det efter sitt möte för att försäkra sig om ett framtida engagemang.

Finland ser positivt på att institutionerna förpliktas att skapa lagstiftning inom de viktigaste områdena av den inre marknaden. Kommissionens iakttagelser om den fortsatta behandlingen av tjänstedirektivet (bl.a. farhågorna kring principen om ursprungsland) och REACH-förordningen är helt riktiga. När REACH-förordningen behandlas är det viktigt att ett balanserat slutresultat med tanke på konkurrenskraften och hälso- och miljöskyddet nås så fort som möjligt.

Finland omfattar kommissionens syn att en bättre lagstiftning har positiva effekter för den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och produktiviteten. Lagstiftningen bör förenklas men samtidigt gäller det att utreda om marknadsbaserade lösningar kan bli ett alternativ till lagstiftning. De projekt kommissionen föreslår kan stödjas. I konsekvensbedömningarna ska ekonomiska, sociala och miljöpolitiska aspekter vägas in i lika delar.

Finland understryker att en adekvat nivå på sociala bidrag och en möjlighet att förena arbete och familjeliv är ett grundläggande villkor för en fungerande arbetsmarknad som bygger på social delaktighet.

I ställningstagandet erinras vidare att fler friska levnadsår är en avgörande fråga för ökad sysselsättning och att det inte bara handlar om hälsovårdstjänster. Hälsoaspekter bör vägas in i alla politikområden. Det är det mest kostnadseffektiva sättet att garantera fler friska levnadsår. Det gäller framför allt att beakta att arbetsförhållandena och arbetshälsan spelar en central roll för friska levnadsår.

Regeringen anser att det viktigaste är att alla nationella parter kopplas in på beslutsfattandet kring Lissabonprocessen. Men den noterar att kommissionens förslag inte är klart på alla punkter och att det återstår att bestämma hur reformen ska omsättas i praktiken. Särskilt stor är ovissheten om hur den öppna samordningsmetoden ska reformeras. Det är viktigt att bedöma vilken roll vissa relevanta delar av den öppna samordningsprocessen i förlängningen ska ha i Lissabonstrategin.