Motivering
Regeringen föreslår att utlänningslagen
och lagen om mottagande av personer som söker internationellt
skydd ska ändras. Propositionen syftar till att uppmuntra
personer som återtagit sin ansökan om internationellt
skydd eller som fått avslag på en sådan
ansökan att återvända frivilligt genom
att ta in ett system för frivillig återresa i
lagstiftningen som ett första alternativ för att lämna
landet. Enligt propositionen kan en ökad användning
av frivillig återresa också sänka kostnaderna
för mottagande och avlägsnande. Samtidigt korrigeras
genom en ändring av 51 § i utlänningslagen
missförhållanden i samband med beviljande av tillfälligt
uppehållstillstånd i ett läge där
det inte är möjligt att återsända
en person med tvång. I fortsättningen beviljas
inte ett tillfälligt uppehållstillstånd
om det faktiskt är möjligt att återvända
frivilligt.
Utskottet välkomnar propositionens syfte att främja
och stöda frivillig återresa och anser att det är
positivt att frivillig återresa, som för närvarande
fungerar på projektbasis, blir en permanent del av Finlands
rättsordning. Utskottet bedömer att ett lagstadgat
system och ekonomiska stödformer i anslutning till återresan
och uppföljning av användningen av dem är ägnade
att effektivisera det frivilliga återvändandet,
som på projektbasis gett mycket goda erfarenheter.
Utöver de ekonomiska incitamenten försöker man
stärka lagens styreffekt genom en ändring av utlänningars
rättsliga status enligt utlänningslagstiftningen
genom att begränsa tillgången till mottagartjänster
och förutsättningarna för ett tillfälligt
upperhållstillstånd. Dessa styråtgärder syftar
till att säkerställa att en person enbart i yttersta
nödfall ska välja att efter upphörande
av mottagningstjänsterna stanna i landet och vistas här
olagligt utanför samhällets skyddsnät.
Utskottet noterar att det likväl är svårt
att förutsäga hur många som stannar olagligt
i landet och bedömer att om möjligheten till frivillig återresa inte
blir så populär som bedömts i propositionen kan
antalet pappers- och rättslösa personer öka till
följd av lagändringen.
För att främja frivillig återresa är
det viktigt att effektivt informera de som kan utnyttja denna möjlighet,
menar utskottet. Det är också viktigt att faktiskt
bistå dem som återvänder frivilligt vid
organiseringen av återresa. Också anvisningarna
för och utbildningen av behöriga myndigheter ska
uppmärksammas. Enligt utredningen till utskottet kan frivillig återresa
stödas också genom att Migrationsverkets enhet
för mottagande och mottagningscentralerna klart prioriterar
främjandet av frivillig återresa i sin verksamhet.
Trots ovan nämnda åtgärder uttrycker
utskottet sin oro för att lagändringen i strid
med propositionens syfte kan leda till det uppstår en grupp papperslösa
personer i Finland och att fenomenet blir mera framträdande.
Detta kan också locka folk att resa till och stanna i Finland
för att vistas olagligt, vilket bör följas
upp aktivt. Med hänvisning till statsrådets uttalande
i samband med att regeringspropositionen lämnades finner utskottet
det nödvändigt att inrikesministeriet noga följer
vilka effekter propositionen har på antalet personer som
vistas olagligt i landet och rapporterar sina iakttagelser till
riksdagen. Utskottet förutsätter också att
statsrådet vid behov vidtar lagstiftningsmässiga
eller övriga korrigerande åtgärder om
antalet personer som vistas olagligt i landet ökar betydligt
i och med lagändringarna.
I likhet med regeringen anser utskottet att särskild
uppmärksamhet ska fästas vid propositionens konsekvenser
för risken att de som vistas olagligt i landet blir utnyttjade
t.ex. inom människohandeln eller den svarta ekonomin eller tvingar
försörja sig genom tiggeri eller brottslighet.
Det är viktigt att i det här sammanhanget utreda
vilka effekter ett eventuellt ökat antal papperslösa
kan ha på olika former av svart ekonomi, tillsynsresurserna
och arbetsmarknadens funktion, inklusive arbetarskyddet och kvaliteten
i anställningsförhållanden. Propositionens eventuella
effekter på kommunekonomin och det kommunala servicesystemet
ska också uppmärksammas, menar utskottet. Utskottet
instämmer i den bedömning som framfördes
under sakkunnigutfrågningen om att papperslösa
personer som inte omfattas av mottagande och stannar olagligt i
landet i större utsträckning än för
närvarande kan
vända sig till kommunala social- och hälsovårdsmyndigheter
med hänvisning till bestämmelserna om rätt
till oundgänglig försörjning och omsorg
i 19 § i grundlagen. Man bedömer också att
behovet av kommunala barnskyddsåtgärder ökar
om antalet barnfamiljer som stannar olagligt i landet ökar.
Slutligen understryker utskottet behovet att säkerställa
en individuell bedömning och beakta barnets bästa
och att barnets bästa faktiskt tillgodoses i all verksamhet
inom propositionens tillämpningsområde både
i fråga om barnfamiljer och barn som saknar vårdnadshavare.
Det är positivt att enligt propositionen ska mottagningslagens
14 § om upphörande av mottagningstjänster
inte tillämpas på barn som saknar vårdnadshavare.
Enligt motiven till propositionen ska frivillig återresa
inte heller tillämpas i en situation där föräldrarna
vill sända barnet ensamt hem. Utskottet understryker att
barnets utsatthet för utnyttjande och risken för
att bli offer ska också beaktas i en situation där
barnet tillsammans med föräldrarna återvänder
till sitt ursprungsland inom ramen för frivillig återresa.
Också då gäller det att försäkra
sig om att återresan faktiskt sker frivilligt och ingen
utomstående har påverkat beslutet om återresan.