Motivering

Utskottet anser i likhet med regeringen att förslaget till förordning om Europeiska socialfonden på det hela taget kan stödjas. Det är, menar utskottet, utmärkt att förordningen tar fasta på att ESF:s verksamhet ska stå i samklang med den europeiska sysselsättningsstrategin och tillåter ESF-stöd för ett genomföra riktlinjerna och rekommendationerna i strategin.

Utskottet omfattar förordningens ambition om en bättre samordning av EU:s och medlemsstaternas åtgärder. Det gäller att skapa sig en klar uppfattning om vilket mervärde man vill att ESF-finansieringen ska tillföra.

Enligt artikel 3 ska ESF stödja insatser inom följande prioriteringar: 1) ökad anpassningsförmåga hos arbetstagare och företag, 2) ökad tillgång till arbete för arbetssökande och för personer som inte ingår i arbetskraften, förlängning av arbetslivet och ökat deltagande i arbetskraften för kvinnor och invandrare, 3) stärkt social integration för missgynnade grupper och bekämpning av diskriminering och 4) främjande av sysselsättning och social integration genom partnerskap och allianser. Prioriteringarna lämpar sig väl för våra förhållanden, menar utskottet.

Inom ramen för konvergensmålet kan ESF stödja bl.a. reformer i utbildningssystemen, utveckling av den mänskliga potentialen att delta i forskning och innovation samt kapacitetsstärkande verksamhet i offentlig förvaltning och offentliga tjänster. För att utvecklingsverksamhet av detta slag ska kunna fortgå överallt i landet också under den nya programperioden är det viktigt att den kan få finansiering även inom ramen för prioriteringsområdet regional konkurrenskraft och sysselsättning, påpekar utskottet.

ESF-insatserna bör kunna genomföras både som stora centraliserade block och som småskaliga projekt på gräsrotsnivå. Vanligen är det fristående organisationer eller andra inom den tredje sektorn som är aktörer i små projekt. Deras lokalkännedom och ingående insikter i vardagens realiteter gör det lättare att finna nya innovativa handlingsmodeller och generera effektiva resultat till små kostnader.

Utskottet understryker att ESF-projekten måste bli enklare att administrera och olika stödformer tillhandahållas för att i synnerhet aktörerna inom den tredje sektorn ska ha det lättare att genomföra sina projekt. Det är enligt utskottets åsikt nödvändigt att regeringen utreder vilka möjligheter det finns att bidra till inrättandet av regionala centrum för styrning, rådgivning och stödtjänster eller att finansiera upphandlingen av behövliga stödtjänster.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten vid att tredje sektorns aktörer oftast saknar de pengar som behövs för ett projekt och tvingas följaktligen ta lån för att stödpengarna betalas ut i efterskott. Bestämmelsen om att skuldräntor inte berättigar till ESF-stöd är av denna anledning problematisk, och utskottet menar att undantaget för skuldräntor bör strykas. Utfrågade experter har berättat att det i en del ESF-projekt varit svårt att få stöd för vissa andra nödvändiga kostnader, exempelvis för företagshälsovårds- och hyreskostnader. Möjligheterna att betala extra lön till personer som anställts med sammansatt stöd har varierat beroende på vilket ministerium som administrerat projektet.

I ett vidare perspektiv vill utskottet lyfta fram byråkratin kring ESF-finansieringen. Byråkratin beror inte bara på EU-bestämmelserna utan också på att våra nationella bestämmelser och anvisningar är så brokiga. Den gör det onödigt besvärligt att anhålla om finansiering och administrera projekten. Våra egna bestämmelser och förfaranden för projekten behöver inventeras med det snaraste och åtgärder vidtas för att samordna ministeriernas och förvaltningarnas bestämmelser och anvisningar och undanröja onödig administration innan den nya programperioden börjar.

Det är angeläget, menar utskottet, att i enlighet med förordningen utveckla den mänskliga potentialen genom forskarutbildning och vidareutbildning av forskare och nätverkssamarbete mellan universitet, forskningscentra och företag. Men utskottet vill också framhålla den framträdande roll yrkeshögskolorna och huvudmännen för yrkesutbildning och vuxenutbildning har när det gäller att ordna ESF-stödd utbildning.

Utskottet noterar med tillfredsställelse förordningens ambition att uppmuntra arbetsmarknadens parter att aktivare delta i genomförandet av sysselsättningsåtgärderna. Besluten om ESF-projekt bör fattas dels utifrån vilka direkta effekter projekten har på sysselsättningen, dels med hänsyn till om verksamheten aktiverar den allmänna atmosfären, vilket i det långa loppet i bästa fall kan generera en lång rad nya arbetstillfällen.