ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 18/2012 rd

AjUU 18/2012 rd - RP 111/2012 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 4 och 6 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn samt av 11 a § i lagen om barndagvård

Till social- och hälsovårdsutskottet

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 21 september 2012 regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 4 och 6 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn samt av 11 a § i lagen om barndagvård (RP 111/2012 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för behandling och bestämde samtidigt att arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ska lämna ett utlåtande om saken till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

konsultativ tjänsteman Pekka Humalto, social- och hälsovårdsministeriet

ordförande för TANEs manssektion Kari Uotila, delegationen för jämställdhetsärenden

ordförande för föräldraledighetsarbetsgruppen Maria Kaisa Aula

ekonomisk expert Ilkka Kaukoranta, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf

jurist Anja Lahermaa, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf

expert, JK Johan Åström, Finlands Näringsliv rf

ombudsman Anu Uhtio, Adoptivfamiljer rf

ordförande Huttunen Jouko, Suomen Monikkoperheet ry

utbildningsplanerare Anna Moring, Sateenkaariperheet - Regnbågsfamiljer ry

Dessutom har skriftliga utlåtanden lämnats av

  • jämställdhetsombudsman Pirkko Mäkinen
  • professor i socialrätt Pentti Arajärvi
  • Akava rf
  • Företagarna i Finland rf.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Allmänt

I propositionen föreslås att pappor ska ha rätt till faderskapsledighet på 54 vardagar som inte kan överföras på den andra föräldern. Samtidigt görs ledigheten för pappor enklare och smidigare så att den tidigare faderskapsledigheten och pappamånaden slås samman till en faderskapspenningsperiod och faderskapsledigheten kan utnyttjas innan barnet fyller 2 år. Rätten till faderskapspenning är inte längre bunden till föräldrapenningen och den minskar inte det antal dagar som berättigar till föräldrapenning. I fortsättningen består föräldradagpenningsperioderna av en moderskapspenningsperiod på 105 vardagar, en föräldrapenningsperiod på 158 vardagar, som föräldrarna sinsemellan kan avtala om, och pappans egen faderskapspenningsperiod på högst 54 vardagar.

Propositionen syftar till att uppmuntra papporna att utnyttja familjeledigheterna. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att propositionen är motiverad och behövlig. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande kommentarer.

Hur familjeledigheter fördelas

Pappamånaden infördes genom en reform 2002. I och med att systemet senare utvecklats har det blivit vanligare att pappor utnyttjar familjeledigheter, men kvinnorna utnyttjar ändå ännu merparten i synnerhet av de långa ledigheterna. Mest tar papporna ut ledigheten samtidigt som mamman. År 2011 betalades faderskapspenning under moderskaps- och föräldrapenningsperioden till 73 procent av papporna. Däremot fick endast 3,3 procent av papporna föräldrapenning, som bara kan betalas ut antingen till pappan eller till mamman, när pappamånaden inte räknas med. Utnyttjandet av pappamånaden har ökat avsevärt sedan 2004, men 2011 utnyttjade fortfarande bara 26,9 procent av papporna denna möjlighet. Familjeledigheterna koncentreras till mammorna och leder till långvarig frånvaro från arbetslivet. Det försvårar i sin tur för kvinnor att få permanenta anställningar och försämrar deras löneutveckling och chanser att avancera i karriären.

Man eftersträvar en jämnare fördelning av familjeledigheter mellan föräldrarna genom att införa ledigheter som är avsedda för papporna. Pappaledigheten stöder ett aktivt faderskap och delat föräldraskap och skapar ett närmare förhållande mellan pappan och barnet. Under pappamånaden vänjer sig föräldrarna vid att också pappan ensam kan ta ansvar för vården av barnet medan mamman förvärvsarbetar. Utredningar visar att mammors och pappors attityder spelar en betydande roll för hur föräldrarna delar familjeledigheterna mellan sig. Pappaledigheten har en positiv effekt inte bara för föräldrarnas attityder till vårdansvaret utan också för attityderna i samhället över lag.

Undersökningar och erfarenheter i Norden antyder att pappor säkrast tar ut sådana ledigheter som finns till uttryckligen för dem och som familjen går miste om om pappan inte tar ut dem. I de länder där ledigheter som är riktade enbart till pappor har ökats utnyttjar pappor familjeledigheter i ökad grad. Därför anser arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att det är nödvändigt och ett steg i rätt riktning att propositionen uttryckligen stärker pappors rätt till självständig ledighet. Utskottet anser det viktigt att pappors rätt att ta ut familjeledigheter fortsatt utvecklas.

Begränsning av faderskapspenningsperioden till följd av att barnet dör

Enligt gällande lag betalas moderskaps- och faderskapspenning till utgången av moderskaps- eller faderskapspenningsperioden om ett barn är dödfött eller dör under moderskaps- eller faderskapspenningsperioden. Bestämmelsen föreslås bli ändrad så att faderskapspenning i fortsättningen endast betalas för 12 vardagar efter dagen för barnets död, dock högst till utgången av faderskapspenningsperioden eller ett avsnitt av perioden. Moderskapspenning betalas som nu till utgången av moderskapspenningsperioden. Ändringen i betalning av faderskapspenning motiveras inte på något sätt i propositionen.

Mammans och pappans föräldrapenningsperioder är olika långa och tidpunkten för barnets död och faderskapsledigheten avgör om och i vilken utsträckning det uppstår skillnader i fråga om för hur lång tid efter barnets död dels moderskapspenning och dels faderskapspenning betalas. Utskottet framhåller att båda föräldrarna behöver tid för att komma över förlusten av barnet. Utskottet understryker vikten av jämlik behandling av mamman och pappan när ett barn dör och anser det viktigt att social- och hälsovårdsutskottet ännu utreder om man kunde avstå från den föreslagna begränsningen.

Likabehandling av olika typer av familjer

En pappa eller adoptivpappa som bor i samma hushåll som mamman har rätt till faderskapspenning. En partner i ett registrerat partnerskap, som har adopterat sin partners barn, har rätt till faderskapsledighet. Däremot betalas faderskapspenning inte till så kallade frånlevande pappor. Utskottet påpekar att också de pappor som inte bor med barnets mamma bör ha möjlighet till egen tid tillsammans med sitt barn. I regeringens proposition konstateras det att man i samband med beredningen av propositionen även har diskuterat behovet av att vid utvecklandet av familjeledigheterna beakta de särskilda behov som bl.a. frånlevande pappor, ensamföräldrar och flerlingsfamiljer har. Utskottet menar att det här är ytterst viktigt och påskyndar en totalrevidering av familjeledigheterna.

I flerlingsfamiljer har inte vart och ett av barnen möjlighet till egen tid med pappan eftersom pappan inte har rätt till faderskapsledighet för det andra barnet. Utskottet anser att varje barn som föds eller adopteras till en familj bör ha rätt till gemensam tid med pappan. Det här skulle också garantera jämställdhet och likabehandling för barnen i samma familj. Utskottet menar att faderskapsledigheten i flerlingsfamiljer och adoptivfamiljer kunde bestämmas så att faderskapsledigheten i tvillingfamiljer och vid adoption av två barn samtidigt är sammanlagt minst 54+18 vardagar, för trillingar på motsvarande sätt minst 54+18+18 osv. Utskottet anser det viktigt att social- och hälsovårdsutskottet utreder om lagförslaget kunde ändras i fråga om flerlings- och adoptivfamiljer.

I familjer med en vårdnadshavare förkortas familjeledigheten med en tid som motsvarar faderskapspenningsperioden för familjer med två vårdnadshavare. Rätten till faderskapsledighet och motsvarande förlängning av ledigheten förverkligas inte heller i registrerat partnerskap om den partner som är berättigad till faderskapsledighet blir mammaledig.

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att alla barn oberoende av familjetyp ska ha rätt till vård av sina föräldrar som garanteras i lagstiftningen om familjeledigheter. Utskottet menar att det är viktigt att lagstiftningen om familjeledigheter förnyas så att den bättre beaktar behovet i olika typer av familjer.

Ställningstagande

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet föreslår

att social- och hälsovårdsutskottet beaktar det som sagts ovan.

Helsingfors den 6 november 2012

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Tarja Filatov /sd
  • vordf. Anne-Mari Virolainen /saml
  • medl. Markku Eestilä /saml
  • Sanni Grahn-Laasonen /saml
  • Anna Kontula /vänst
  • Jari Lindström /saf
  • Lea Mäkipää /saf
  • Elisabeth Nauclér /sv
  • Annika Saarikko /cent
  • Mikko Savola /cent
  • Eero Suutari /saml
  • Katja Taimela /sd
  • Jani Toivola /gröna
  • ers. Anu Vehviläinen /cent

Sekreterare var

konsultativ tjänsteman Marjaana  Kinnunen

AVVIKANDE MENING

Motivering

I fråga om familjer med en vårdnadshavare och flerlingsfamiljer förhåller vi oss positivt till utskottets utlåtande. Med hänvisning till vår syn på familjen kan vi emellertid inte godkänna att villkoren för faderskapsledigheter då det gäller så kallade regnbågsfamiljer ändras på det sätt som föreslås i utskottets utlåtande.

Avvikande mening

Vi föreslår

att social- och hälsovårdsutskottet beaktar det som sagts ovan.

Helsingfors den 6 november 2012

  • Jari Lindström /saf
  • Lea Mäkipää /saf
  • Mikko Savola /cent