Motivering

Utskottet har behandlat berättelsen om regeringens åtgärder i de delar som hänför sig till utskottets behörighet och sysselsättningsberättelsen för 2000. Den senare har lämnats i enlighet med sysselsättningslagen och ingår som bilaga till berättelsen.

Utskottets uttalanden

Utskottet har bedömt de uttalanden som riksdagen har godkänt på förslag av utskottet. Utskottet anser att regeringens redogörelser och ställningstaganden är korrekta och menar att uttalandena fortfarande är aktuella. Uttalandet om temporärt stödsystem för hushållsarbete (RP 90/1997 rd) kan, såsom regeringen föreslagit, strykas i berättelsen, eftersom försöket lagts ned.

Löneintyg till anställda i kommunalt tjänsteförhållande.

Enligt berättelsen har ärendet skötts genom ett kommunalt tjänstekollektivavtal mellan de kommunala arbetsmarknadsparterna. Avtalet trädde i kraft den 1 september 1996. Regeringen anser att ärendet inte ger anledning till andra åtgärder.

Utskottet tog upp frågan i sitt utlåtande (ApUU 3/2000 rd) om berättelsen för 1999 och konstaterade att den främsta orsaken till att utbetalningen av dagpenning fördröjs är att sökanden inte har fått löneintyg av arbetsgivaren. Utskottet fann det viktigt att utredningarna för att utveckla utbetalningen av dagpenningen fortsätter och att systemet görs så smidigt som möjligt.

Enligt utredning till utskottet förekommer det fortfarande vissa dröjsmål med löneintygen, i synnerhet inom en del stora hälso- och sjukvårdsenheter. Av detta åter följer förseningar i utbetalningen av den inkomstrelaterade dagpenningen. Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en trepartsgrupp, som fram till den 1 oktober 2001 skall överväga hur dagpenningen och arbetsinkomsten kunde anpassas till varandra på ett nytt sätt.

Utskottet menar att uttalandet inte kan strykas i berättelsen innan problemet blivit löst på ett eller annat sätt.

Sysselsättningsberättelsen för 2000

I den sysselsättningsberättelse som enligt 6 § sysselsättningslagen (275/1987, ändr. 92/1997) årligen skall upprättas ingår dels en beskrivning, dels resultaten av de viktigaste åtgärderna inom statsförvaltningen med konsekvenser för sysselsättningen.

Enligt utskottets åsikt ger sysselsättningsberättelsen med sina statistiska uppgifter en rätt bra generell bild av regeringens sysselsättningspolitik och resultaten av den.

Något som särskilt bekymrar utskottet är långtidsarbetslösheten och den återkommande arbetslösheten och hur långsamt dessa avtar. Enligt utredning till utskottet är merparten av de arbetslösa sådana som blivit friställda efter den ekonomiska depressionen och som varit arbetslösa under en lång tid. Efter stödsysselsättning, utbildning eller andra åtgärdsperioder blir de flesta av dem mycket snabbt åter arbetslösa. För att långtidsarbetslösheten och den återkommande arbetslösheten skall kunna åtgärdas måste nya instrument tas fram, menar utskottet. Ett instrument av detta slag kunde enligt utskottets åsikt vara så kallade sociala företag. Utskottet skyndar på en lagstiftning om detta.