BUDGETMOTION 583/2009 rd

BM 583/2009 rd - Elisabeth Nauclér /sv m.fl.

Granskad version 2.0

Anslag för civil krishantering

Till riksdagen

Dagens konflikter, till exempel i Afghanistan och i olika delar av Afrika, är till sin karaktär sådana att det civila kunnandet (främjandet av god förvaltning, övervakning av mänskliga rättigheter etc.) och den civila expertisen (polis, gränspolis, rättsväsendet) spelar en viktig roll i krishanteringen. Den civila krishanteringen gör det möjligt att utnyttja civil expertis på många olika sätt för att stöda återuppbyggnaden av strukturerna i länder som håller på att återhämta sig efter konflikter. Civil krishantering innebär en helhetssyn på krishanteringen där många olika medel utnyttjas för att möta de utvecklingsbehov som respektive konfliktområde har. Den civila krishanteringen är nära kopplad till det biståndssamarbete som anknyter till utvecklandet av säkerhets- och rättssektorn. Ett bra exempel på detta är krishanteringscentrets samarbetsutbildning för poliser och åklagare i Afghanistan som har inletts i år och som finansieras med utrikesministeriets medel för utvecklingssamarbete.

Både i den nationella strategin för civil krishantering (2008) och den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen (2009) har Finland förbundit sig att förstärka sitt deltagande i civil krishantering. Enligt redogörelsen bör antalet experter ökas så att det klart överskrider 150. Nu är den finländska närvaron starkast i Kosovo (EULEX Kosovo), Afghanistan (EUPOL AFG) och Georgien (EUMM Georgien).

Utrikesministeriet fattar det politiska beslutet om Finlands deltagande i civila krishanteringsoperationer medan inrikesministeriet har till uppgift att möjliggöra deltagandet. För det här ändamålet inrättades krishanteringscentret i Kuopio, som lyder under inrikesministeriet, och som ansvarar för alla de operativa uppgifterna i samband med att experter på civil krishantering sänds ut (utbildning och rekrytering, materiel- och logistikansvar, arbetsgivaransvar samt forsknings- och utvecklingsverksamhet).

Krishanteringscentrets nuvarande anslagsram gör det inte möjligt att nå den nationella beredskap som den politiska viljan att höja antalet experter till över 150 personer kräver. Både strategin för civil krishantering och redogörelsen understryker att en ökning av resurserna för ökat deltagande och för att förstärka och utveckla den nationella beredskapen måste ske samtidigt. Kostnaderna för de civila krishanteringsexperterna finansieras med anslag under utrikesministeriets moment medan krishanteringscentrets verksamhet, som möjliggör deltagandet, finansieras med anslag under inrikesministeriets moment 26.01.01.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att riksdagen ökar moment  26.01.01 i budgeten för 2010 med 600 000 euro för att trygga Finlands deltagande i civil krishantering och för att utveckla beredskapen i hemlandet.