Bakgrund och mål

Syftet med förslagen är att möjliggöra att sådana uppgifter om enskilda aktieägares kreditansvar i husbolag som är nödvändiga för bedömningen av fysiska personers kreditvärdighet överförs från bostadsdatasystemet till det positiva kreditupplysningsregistret. Avsikten är att motverka överskuldsättning bland fysiska personer genom att komplettera datainnehållet i det positiva kreditupplysningsregistret enligt den gällande lagen så att kreditgivare som beviljar bostadskrediter och konsumentkrediter med bostad som säkerhet har bättre möjligheter att beakta hushållens skuldsättning via husbolag när krediter beviljas. Syftet med förslaget är också att främja tillgången till tillförlitlig information om kreditmarknaden vid uppföljningen av och tillsynen över den finansiella stabiliteten och kreditmarknaden. 

Det positiva kreditupplysningsregistret, som förvaltas av Skatteförvaltningens Inkomstregisterenhet, inrättades genom lagen om ett positivt kreditupplysningsregister. Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022 och började tillämpas på konsumentkrediter den 1 april 2024. Men bostadsdatasystemet var då i en utvecklingsfas som inte gjorde det möjligt att beakta uppgifter om enskilda aktieägares kreditansvar för husbolagslån i lagförslaget om inrättande av ett positivt kreditupplysningsregister. Ekonomiutskottet har i sitt betänkande om det positiva kreditupplysningsregistret (EkUB 17/2022 rd — RP 22/2022 rd) påskyndat åtgärderna för att inkludera uppgifter om enskilda aktieägares husbolagslån i det positiva kreditupplysningsregistret.  

Det föreslås också i propositionen att lagen om ett positivt kreditupplysningsregister får bestämmelser om en skyldighet för kreditgivarna att identifiera fysiska personer innan uppgifter hämtas ur registret. Syftet med förslaget är att minska risken för att uppgifterna missbrukas. I lagen föreslås också preciseringar som beaktar EU-domstolens senaste tolkningspraxis i fråga om skydd av personuppgifter.  

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande om propositionen (GrUU 24/2025 rd) ansett att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Grundlagsutskottet konstaterar att lagen om ett positivt kreditupplysningsregister har kommit till med grundlagsutskottets medverkan (GrUU 28/2022 rd). Med beaktande av de omständigheter som beskrivs i propositionsmotiven finns det motsvarande godtagbara grunder för de föreslagna ändringarna som för lagen om ett positivt kreditupplysningsregister i stort. Ekonomiutskottet bör dock försäkra sig om att regleringen är förenlig med EU:s allmänna dataskyddsförordning.  

Ekonomiutskottet har också fått lagutskottets utlåtande LaUU 6/2025 rd i ärendet. Lagutskottet anser att förslaget om att i det positiva kreditupplysningsregistret införa uppgifter om enskilda aktieägares kreditansvar i husbolagslån är viktigt och välkommet för att motverka överskuldsättning. I det här betänkandet behandlar ekonomiutskottet de viktigaste aspekterna som lyfts fram i utlåtandet. Till övriga delar hänvisar ekonomiutskottet till utlåtandet. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.  

Bedömning av de viktigaste förslagen

Allmänt

Syftet med lagen om ett positivt kreditupplysningsregister är att förebygga överskuldsättning genom att säkerställa att det särskilt vid bedömning av kreditvärdigheten vid kreditgivning finns tillgång till tillförlitliga kreditupplysningar och genom att förbättra fysiska personers möjligheter att hantera sin egen ekonomi. Syftet med lagen är dessutom att inom uppföljningen och övervakningen av den finansiella stabiliteten och kreditmarknaden främja tillgången på tillförlitliga uppgifter som beskriver kreditmarknaden.  

Enligt propositionen hänför sig cirka tre fjärdedelar av hushållens skulder till boende, och en betydande del av dessa skulder är husbolagslån. I slutet av 2023 hade hushållen cirka 23 miljarder euro i lån i bostadssammanslutningar. Även om ett husbolagslån formellt sett utgör bostadsaktiebolagets skuld, är det huvudsakligen hushållet som svarar för återbetalningen av lånet. De medel som behövs för återbetalningen betalas av aktieägarna som kapitalvederlag, varvid aktieägarna indirekt svarar för bostadsaktiebolagets skuld. Med husbolagslån finansieras såväl renoveringsprojekt som nyproduktion av bostäder. Enligt propositionen har upp till 70—80 procent av det skuldfria priset på en ny bostad kunnat finansieras med bolagslån. Att finansieringen av boendet i allt högre grad koncentreras till husbolagslån kan också inverka på riskfördelningen mellan aktieägarna i husbolaget, eftersom det är de som i sista hand solidariskt ansvarar för husbolagets skulder. 

Ekonomiutskottet anser det motiverat att uppgifter om enskilda aktieägares kreditansvar för husbolagslån som en fysisk person ansvarar för tas in i det positiva kreditupplysningsregistret. Utskottet anser att den föreslagna regleringen förbättrar fysiska personers möjligheter att hantera sin egen ekonomi, främjar tillgången till tillförlitliga kreditupplysningar för bedömning av kreditvärdigheten i kreditgivningssituationer samt säkerställer likabehandling av bostadsgäldenärer oberoende av vilken typ av skuld dessa har. 

Ekonomiutskottet hänvisar till sakkunnigyttrandena och lyfter upp frågorna nedan.  

Informationsinnehåll i bostadsdatasystemet och uppgifter som överförs till det positiva kreditupplysningsregistret

Enligt propositionen ska sådana uppgifter om enskilda aktieägares kreditansvar i husbolag som är nödvändiga för bedömningen av fysiska personers kreditvärdighet överföras från bostadsdatasystemet till det positiva kreditupplysningsregistret. I den föreslagna 13 a § i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister föreskrivs i detalj vilka uppgifter som ska överföras från bostadsdatasystemet till det positiva kreditupplysningsregistret. Enligt förslaget ska de uppgifter om enskilda aktieägares kreditansvar som avses i 13 a § alltid överföras till det positiva kreditupplysningsregistret när det är fråga om ett lån som husbolaget tagit och som fördelas mellan innehavarna av besittningsobjektet och som betalas i form av kapitalvederlag som hänför sig till aktiegrupperna. Det avgörande kriteriet med tanke på överföringen av uppgifter är således kapitalvederlaget och inte för vilket ändamål husbolaget har tagit lånet. Uppgiften överförs endast i fråga om aktieägare som betalar sin andel av husbolagslånet som kapitalvederlag. 

I sitt utlåtande lyfter lagutskottet fram skillnaderna i terminologi och systematik när det gäller lagen om ett bostadsdatasystem och lagen om ett positivt kreditupplysningssystem. Lagutskottet ser det som viktigt att försäkra sig om att bostadsdatasystemet innehåller de uppgifter som behövs för det positiva kreditupplysningsregistret och för att registret ska fylla sitt syfte. Därför är det väsentligt att bostadsdatasystemet innehåller uppgifter om de husbolagslån som har fördelats på aktieägarna som kapitalvederlag. Lagutskottet föreslår att ekonomiutskottet ytterligare bedömer om den nuvarande regleringen i lagen om ett bostadsdatasystem är tillräckligt tydlig för att genomföra det som sägs ovan eller om regleringen bör preciseras.  

Ekonomiutskottet konstaterar att regeringen i den aktuella propositionen inte föreslår några ändringar i 13 a § i lagen om ett bostadsdatasystem, där det föreskrivs om de ekonomiska uppgifter som ska föras in i det besittningsobjektsregister som avses i lagen. Lagen om ett bostadsdatasystem hör till lagstiftningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde och den har också andra användningsändamål än den nu föreslagna överföringen av uppgifter till det positiva kreditupplysningsregistret. Utskottet hänvisar till justitieministeriets svar daterat 10 september 2025 enligt vilket syftet med 13 a § i lagen om ett bostadsdatasystem är att till bostadsdatasystemet anmäla alla lån där det primära ansvaret hänförs till aktiegrupperna. Utifrån inkommen utredning instämmer ekonomiutskottet i justitieministeriets ståndpunkt och anser att bestämmelserna om anmälningsskyldighet i anslutning till bostadsdatasystemet inte behöver preciseras i samband med riksdagsbehandlingen av den nu aktuella propositionen. Ekonomiutskottet påpekar dock att man bör bevaka hur systemet fungerar och vidta behövliga åtgärder om det till denna del uppstår behov av att precisera regleringen.  

Uppdatering av uppgifterna om enskilda aktieägares kreditansvar för husbolagslån i det positiva kreditupplysningsregistret

Liksom lagutskottet och flera sakkunniga påpekar ekonomiutskottet att uppgifterna om enskilda aktieägares kreditansvar i husbolag uppdateras långsammare i det positiva kreditupplysningsregistret än uppgifterna om amorteringar på konsument- och bostadskrediter, som i princip uppdateras i realtid. Detta beror på att bostadsaktiebolagen enligt 17 a § i lagen om ett bostadsdatasystem ska uppdatera uppgifterna i bostadsdatasystemet minst en gång om året och till exempel när aktiegruppens ägare gör en betalning som avviker från betalningsprogrammet. 

I lagutskottets utlåtande och många av sakkunnigyttrandena lyfts det särskilt fram att uppgifterna uppdateras med en viss fördröjning när det gäller ägarbyten som hänför sig till bostadsaktier. Uppgiften om att aktieägarens kreditansvar för husbolagslån upphör kan komma in i det positiva kreditupplysningsregistret med upp till flera månaders fördröjning. Det beror i sin tur på att när ägaren av aktielägenheten byts ut raderas uppgifterna ur överlåtarens uppgifter i bostadsdatasystemet först när mottagaren av överlåtelsen har ansökt om registrering av sitt innehav. Dessutom ska ansökan ha behandlats och avgjorts vid Lantmäteriverket, som förvaltar bostadsdatasystemet. Enligt propositionen är behandlingstiden för ansökningar för närvarande i genomsnitt två månader. 

Ekonomiutskottet noterar att fördröjningen kan ha betydelse till exempel i en situation där en fysisk person behöver ansöka om personlig kredit, men de kreditansvar som han eller hon blir av med i och med försäljningen av bostadsaktierna ännu inte har raderats i det positiva kreditupplysningsregistret. Utskottet håller med lagutskottet och flera sakkunniga om att det med tanke på fysiska personers rättssäkerhet är viktigt att konsekvenserna av fördröjningarna blir så små som möjligt.  

I sitt svar uppger justitieministeriet att myndigheterna efter utfrågningen i utskottet har granskat konsekvenserna av fördröjningar i registreringen av enskilda aktieägares kreditansvar och möjligheterna att minska de olägenheter som fördröjningarna orsakar. Enligt utredning till ekonomiutskottet är det tekniskt möjligt att ur bostadsdatasystemet överföra uppgifter om ett anhängigt inskrivningsärende som gäller förvärv av aktier till det positiva kreditupplysningsregistret kort efter det att ansökan blivit anhängig. På så sätt kan kreditgivaren i kreditupplysningsrapporten få besked om en förestående förändring i aktieinnehavet. Detta förutsätter preciseringar i 13 a § och 22 § 3 mom. i lagförslag 1 (lagen om ändring av lagen om ett positivt kreditupplysningsregister).  

Ekonomiutskottet välkomnar ändringsförslagen i justitieministeriets svar. Utskottet anser att den uppgift om ett anhängigt inskrivningsärende som gäller förvärv av aktier och som ska anmälas till det positiva kreditupplysningsregistret efter det att ansökan har anhängiggjorts informerar kreditgivaren om ändringen i aktieinnehavet och klart minskar fördröjningarnas eventuella skadliga konsekvenser för den registrerade fysiska personen. Ändringsförslagen motiveras närmare i specialmotiveringen till propositionen.  

I sitt svar föreslår justitieministeriet preciseringar i bestämmelserna om det positiva kreditupplysningsregistret, enligt vilka det i registret utöver det sammanlagda beloppet av det kreditansvar som hänför sig till aktiegruppen också ska föras in uppgifter om den nominella valutan för beloppet. Detta är nödvändigt eftersom beloppet också kan anges i en annan valuta än euro. Det här förslaget kräver preciseringar i 13 a § och 22 § 3 mom. i lagförslag 1 (lagen om ändring av lagen om ett positivt kreditupplysningsregister). Ekonomiutskottet anser att de föreslagna preciseringarna är nödvändiga för att säkerställa att uppgifterna i det positiva kreditupplysningsregistret är korrekta. Ändringsförslagen motiveras närmare i specialmotiveringen till propositionen. 

Uppgifter som lämnas till kreditgivare.

Bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas ut till kreditgivare finns i 22 § i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister. I paragrafen finns uttömmande bestämmelser om vilka uppgifter som får lämnas ut till kreditgivare. Den personuppgiftsansvarige kan således inte efter eget gottfinnande lägga till överskottsinformation i kreditupplysningsrapporten. Kreditupplysningsrapporten innehåller i huvudsak ut sifferuppgifter. Där specificeras till exempel inte vilken kreditgivare som beviljat krediten. Syftet med den beviljade krediten uttrycks på allmän nivå så att det inte ges onödigt detaljerad information om konsumentens vanor och preferenser. 

I några sakkunnigyttranden föreslås det att kreditupplysningsregisterutdraget också ska innehålla identifieringsuppgifter (FO-nummer) om de husbolag vars låneandelar kreditsökanden ansvarar för. Enligt sakkunnigyttrandena behövs husbolagens identifieringsuppgifter särskilt i situationer där sökanden redan nu ansvarar för bolagslåneandelar och eventuellt också personliga bostadskrediter som ska betalas tillbaka i samband med beviljandet av den nya krediten.  

I sitt svar anser justitieministeriet att det är viktigt att hålla fast vid riktlinjen i propositionen att de uppgifter som syns i kreditupplysningsrapporten inte ska innehålla husbolagens FO-nummer. På så sätt vill man säkerställa att uppgifter om kredittagaren eller gäldenären inte i onödan hamnar hos aktörer som inte har rätt till dem. Det positiva kreditupplysningsregistret är inte ett källregister för uppgifter om lån som husbolaget tagit upp och dess syfte är inte att tillhandahålla detaljerade uppgifter för alla kreditgivningssituationer.  

I justitieministeriets svar betonas att avsikten med den kreditupplysningsrapport som lämnas till kreditgivarna är att till kreditgivarna lämna ut endast uppgifter om enskilda aktieägares kreditansvar för husbolagslån till den del de anses nödvändiga för bedömningen av en fysisk persons kreditvärdighet. Med beaktande av det primära ändamålet med registret har man i propositionen strävat efter att bygga upp datainnehållet i det positiva kreditupplysningsregistret så att både kraven på skydd för privatlivet och kreditgivarens behov beaktas så balanserat som möjligt. Ekonomiutskottet anser att det ur denna synvinkel är motiverat att det i propositionen sägs att identifieringsuppgifter om husbolag inte ska lämnas ut till kreditgivarna. Också lagutskottet och dataombudsmannens byrå välkomnar den föreslagna lösningen med tanke på registrets syfte, principen om uppgiftsminimering enligt EU:s allmänna dataskyddsförordning och den registrerades rättsskydd.  

Kraven på skydd av personuppgifter

I sitt utlåtande har grundlagsutskottet ingenting att invända mot den nu föreslagna regleringen med avseende på grundlagen, men ekonomiutskottet bör ändå ytterligare försäkra sig om att regleringen är förenlig med EU:s allmänna dataskyddsförordning. Dataombudsmannens byrå föreslår inte heller några ändringar i den föreslagna regleringen. Yttrandet lyfter i varje fall fram principen om uppgiftsminimering enligt EU:s allmänna dataskyddsförordning. Principen avser att de personuppgifter som behandlas begränsas till vad som är nödvändigt i förhållande till de ändamål för vilka uppgifterna behandlas. Dataombudsmannens byrå anser att lagen om ett positivt kreditupplysningsregister bör ses över i sin helhet med utgångspunkt i principen om uppgiftsminimering. 

Justitieministeriet konstaterar i sitt svar att man i samband med beredningen av lagstiftningen om ett positivt kreditupplysningsregister från första början har beaktat regleringens förenlighet med EU:s allmänna dataskyddsförordning. Dessutom har kreditupplysningslagen (527/2007) harmoniserats med kraven i den allmänna dataskyddsförordningen, och på det positiva kreditupplysningsregistersystemet tillämpas också vissa bestämmelser i kreditupplysningslagen. I den aktuella propositionen har man dessutom beaktat EU-domstolens senaste rättspraxis i anslutning till den allmänna dataskyddsförordningen när det gäller känsligheten hos de uppgifter som behandlas samt kravet på ändamålsbegränsning. 

Vid beredningen av propositionen bedömdes det att skyddsåtgärderna enligt den gällande lagen om ett positivt kreditupplysningsregister är tillräckliga för att tillgodose den registrerades skydd för personuppgifter och rättigheter. Utifrån utvärderingen har man kommit fram till att de skyddsåtgärder som avses i lagen och de krav som följer av annan lagstiftning i huvudsak ska anses vara tillräckliga. Regeringen föreslår dock att lagen får en ny 23 a §, där det föreskrivs om skyldighet för dem som inhämtar en kreditupplysningsrapport att innan upplysningarna inhämtas identifiera en kreditsökande, en borgensman och en tredjemanspantsättare samt en gäldenär som ansöker om ändring i kreditavtalet. Ekonomiutskottet konstaterar att det är fråga om en skyddsåtgärd som stärker skyddet för personuppgifter och som syftar till att minska risken för missbruk av kreditupplysningar och personbeteckningar.  

Vid beredningen av propositionen fästes också uppmärksamhet vid kravet på ändamålsbegränsning enligt EU:s allmänna dataskyddsförordning. Förslaget om överföring av uppgifter från bostadsdatasystemet till det positiva kreditupplysningsregistret ansågs problematiskt med tanke på förordningen, eftersom systemens användningsändamål avviker från varandra. Därför togs det vid den fortsatta beredningen in i propositionen ett förslag till ändring av 13 § i lagen om ett bostadsdatasystem, där kravet på ändamålsbegränsning beaktas särskilt så att ett av användningsändamålen för bostadsdatasystemet är att ta fram uppgifter för det positiva kreditupplysningsregistret. 

Justitieministeriet konstaterar också i sitt svar att förenligheten mellan lagen om ett positivt kreditupplysningsregister och EU:s allmänna dataskyddsförordning nyligen har stärkts genom en översyn av bestämmelserna i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister i fråga om situationer där den registrerade har bestridit korrektheten av de uppgifter som gäller honom eller henne själv (Lag om ändring av lagen om ett positivt kreditupplysningsregister (200/2025)). Dessutom innehåller regeringens proposition om genomförande av direktivet om konsumentkreditavtal (RP 120/2025 rd), som är under behandling i riksdagen, strängare skyldigheter i fråga om skyddet av personuppgifter i anslutning till bedömningen av konsumentens kreditvärdighet än för närvarande.  

Utifrån utredningen i propositionen och justitieministeriets svar håller ekonomiutskottet med justitieministeriet om att lagen om ett positivt kreditupplysningsregister fortfarande är förenlig med kraven i EU:s allmänna dataskyddsförordning. Utskottet anser det viktigt att man i samband med efterhandsutvärderingen av lagen om ett positivt kreditupplysningsregister utreder till vilka delar de risker i anslutning till behandlingen av personuppgifter som identifierats under lagberedningen har realiserats och metoder för att minska dessa risker. Avsikten är att efterhandsutvärderingen ska göras före våren 2028, när det finns tillräcklig erfarenhet av användningen av registret. 

Övrigt

Ekonomiutskottet konstaterar att man vid bedömningen av konsumentens kreditvärdighet vid kreditgivning utöver positiva kreditupplysningar också kontrollerar negativa kreditupplysningar, dvs. anteckningar om betalningsstörningar, i enlighet med kraven i konsumentskyddslagen. Negativa kreditupplysningar registreras i privata kreditupplysningsregister, om vilka det föreskrivs i kreditupplysningslagen. 

Enligt 13 § i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister införs i registret uppgifter per kredit och gäldenär om att krediten omfattas av ett betalningsprogram enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner eller att skuldsaneringen har förfallit. I ett sakkunnigyttrande till ekonomiutskottet föreslås det att uppgifter om skuldsanering ska lämnas också i en situation där betalningsprogrammet har upphört, men den lagfästa tilläggsprestationsskyldigheten enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner ännu inte har fastställts. Förslaget motiveras med att kreditgivaren enligt den gällande lagen inte får information om krediten trots att kreditsökanden i framtiden kan bli tvungen att betala prestationer som grundar sig på den.  

Enligt justitieministeriets svar innebär förslaget att uppgifter om skuldsanering syns som betalningsstörningar i det positiva kreditupplysningsregistret längre än i källregistret. I svaret hänvisas det också till EU-domstolens avgörandepraxis, där en situation av det slag som beskrivs ovan har ansetts problematisk med tanke på integritetsskyddet. Ekonomiutskottet instämmer i justitieministeriets argument och anser att det i detta sammanhang inte är ändamålsenligt att ändra 13 § i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister på det sätt som föreslås i sakkunnigyttrandet.  

Enligt ett sakkunnigyttrande bör aktieägarnas kreditansvar lagras i det positiva kreditupplysningsregistret per lån. I ett sakkunnigyttrande konstateras det att vissa myndigheter för skötseln av sina uppgifter behöver få noggrannare och mer detaljerad information om husbolagslånens egenskaper, såsom antalet enskilda låneandelar, lånetidernas längd och räntor samt deras inverkan på privatpersoners skuldsättning.  

Ekonomiutskottet hänvisar till justitieministeriets svar och konstaterar att husbolagslånen juridiskt sett är bolagslån och att syftet med det positiva kreditupplysningsregistret inte heller är att ge myndigheterna information om husbolag eller lån som de tar upp, och inte heller om riskerna med enskilda husbolags lån. Den föreslagna ändringen skulle vara problematisk också till exempel med tanke på integritetsskyddet och EU:s allmänna dataskyddsförordning. 

Ikraftträdande

De föreslagna lagarna avses huvudsakligen träda i kraft den 3 november 2025. Lagen om upphävande av 22 § 2 mom. 12 punkten i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister (lagförslag 3) avses dock träda i kraft först den 4 januari 2027. De uppgifter som avses i 13 a § i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister och som hänför sig till kreditansvar som hänför sig till aktielägenheter börjar registreras i det positiva kreditupplysningsregistret från och med den 18 januari 2027, och de uppgifter som avses i 22 § 3 mom. börjar lämnas ut till kreditgivarna från och med den 1 april 2027. 

Propositionen har samband med de finanspolitiska rekommendationer som Europeiska unionens råd gett Finland och med det projekt för utveckling av bostadsdatasystemet som anknyter till genomförandet av dem (projektet HTJ2). Projektet HTJ2 hör till projekt som finansieras genom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) och för vilka finansieringen är villkorad av den tidsplan för uppnående av vissa operativa mål som fastställts i RRF-dokumentationen. För att säkerställa EU-finansieringen är det viktigt att regleringen träder i kraft enligt det föreslagna tidsschemat.