Motivering

Allmänt

Utskottet föreslår att lagförslaget godkänns med några smärre ändringar och att lagmotionen förkastas.

Propositionen fortsätter den stegvisa liberaliseringen av butikernas öppettider och tydliggör de nuvarande reglerna som både konsumenter och handel ansett vara invecklade. Förutom enklare regler erbjuder propositionen flexiblare möjligheter att hålla öppet när det är lämpligt med tanke på konsumtionsefterfrågan. Konsumenternas behov kan på så vis tillgodoses bättre. De liberalare öppettiderna ger särskilt dagligvaruhandeln möjligheter att effektivisera logistiktjänsterna och uppnå bättre kostnadseffektivitet.

Propositionen nämner det avtal som Servicefacket PAM rf och Förbundet för Finsk Handel ingick i november 2008 där parterna ställer sig redo för författningsändringar enligt lagförslaget. Jämsides med den nya regleringen kommer avtalsändringar att förbättra villkoren för de handelsanställda samtidigt som handeln och personalen får en stabil grund att stå på.

Effekterna av lagen

Den största förändringen jämfört med nuläget är att regleringen av öppettiderna inte längre ska gälla högst 400 m² stora dagligvarubutiker bortsett högtidsdagar och att rätten att hålla söndagsöppet utvidgas för alla detaljhandelsbutiker.

Detaljhandeln sysselsätter cirka 130 000 personer. Av dem jobbar ungefär 13 000 i de dagligvaruaffärer på högst 400 m² som kommer att stå utanför regleringen. Det är 10 procent av alla detaljhandelsanställda. Avregleringen i fråga om öppettiderna kommer alltså att gälla ett relativt begränsat antal anställda. Förfarandet med undantag i öppettider har gjort att många av dem i praktiken redan omfattats av längre öppettider. Detaljhandelsbutikerna i glesbygden har redan nu med stöd av gällande bestämmelser haft rätt att fritt välja sina öppettider.

Att rätten till söndagsöppet utvidgas för de detaljhandelsbutiker som fortsatt omfattas av regleringen innebär att butikerna kan hålla öppet sju dagar i veckan under nästan 38 kalenderveckor i stället för nuvarande cirka 22 kalenderveckor. På grund av de högtidsdagar som nämns i lagen kommer butikerna att årligen hålla stängt minst en dag under cirka 14 kalenderveckor. Dessutom kommer tiden för söndagsöppet att enligt propositionen förkortas så att butikerna får hålla öppet bara mellan klockan 12 och 18 i stället för mellan 12 och 21 som nu. Undantag utgör perioden mellan fars dag och julafton då de nuvarande öppettiderna fortsätter gälla.

Det har gjorts en lång rad undersökningar om öppettidsreglernas konsekvenserSom exempel kan nämnas "Vähittäiskaupan vaihtoehtoisten aukiolosäännösten vaikutukset kuluttajille, kaupan työntekijöille sekä liikenteelle ja ympäristölle" Konsumentforskningscentralen 1.10.2008, "Vähittäiskaupan aukiolosäännösten selkeyttäminen ja mahdollisten muutosten vaikutukset kauppaan" Helsingin kauppakorkeakoulu — HSE Pienyrityskeskus — LTT-tutkimuspalvelu 1.10.2008, "Kauppojen aukiolon laajentamisen työllisyysvaikutukset" Löntagarnas forskningsinstitut/Heikki Taimio 10.4.2008, "Kaupan sunnuntaiaukioloajat" Pellervon taloudellisen tutkimuslaitoksen työpapereita N:o 108 november 2008 och "Kauppojen aukiolotutkimus" TNS Gallup september 2008. Frågan har också tangerats i en rapport från en arbetsgrupp för handel och konkurrens vid miljöministeriet Miljöministeriets rapporter 26/2007. Utskottet konstaterar att de olika utredningarna innehåller i någon mån motsägelsefulla bedömningar av nuvarande respektive eventuella nya öppethållningsreglers konsekvenser och att man utifrån dem inte kan göra en entydig evaluering av vad det aktuella förslaget leder till. Därför är det angeläget att ge akt på hur regleringen påverkar inte minst de anställda inom detaljhandeln, småföretagare, samhällsstrukturen, trafiken och tillgången till detaljhandelstjänster, menar utskottet och föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande om att regeringen senast 2012 förutsätts lämna riksdagen en redogörelse om de sammantagna konsekvenserna av den nya lagstiftningen. (Utskottets förslag till uttalande)

Det kan hända att samhället måste sätta in extra åtgärder när butikernas öppettider liberaliseras. Att dagvårds- och kollektivtrafiktjänsterna är anpassade till de anställdas nya arbetstider hör till de saker som bör ägnas uppmärksamhet i bevakningen av lagstiftningseffekterna. För småföretagare kunde man underlätta i arbetet t.ex. genom att utvidga rätten till stöd för rekrytering av en första anställd eller genom att återinföra rätten för småföretagare till semesterpeng (jfr lagen om semesterpenning för småföretagare, ).

Köpcentrum och motsvarande butikskoncentrationer

Den rådande uppfattningen särskilt bland fackhandelsföretagen är att liberaliseringen av öppettiderna kommer att påverka branschen negativt i köpcentrum och motsvarande butikskoncentrationer där handelsmännen genom hyreskontrakt är bundna att iaktta gemensamma öppettider. När rätten att hålla söndagsöppet utvidgas och antalet sjudagarsveckor ökar, förlängs i synnerhet småföretagarnas arbetsvecka och tvingar dem att kanske hålla öppet också då det inte är lönsamt på grund av svikande kundunderlag. Samtidigt finns det de som anser att enhetliga öppettider är ett fundamentalt element i köpcentrumkonceptet.

I 4 § föreslås bestämmelser som ska göra situationer av detta slag rimligare. Där föreskrivs det att en näringsidkare inte får förpliktas att hålla sin butik i ett köpcentrum eller en motsvarande koncentration av affärer öppen alla veckodagar. Bestämmelsen syftar till att garantera främst små näringsidkare inom detaljhandeln åtminstone en ledig dag i veckan som avtalsparterna särskilt avtalar om. Här handlar det inte om att absolut begränsa avtalsfriheten utan om att behovet av skydd bör bedömas från fall till fall. Bevisbördan faller på den som tillhandahåller affärslokalen.

Eftersom 4 § täcker situationer av de mest varierande slag som inte alltid kan förutses, har regeringen tvingats använda sig av en ganska generell formulering. När det gäller en enskild aspekt i öppethållningsreglerna kompletterar bestämmelsen den s.k. företagarskyddslagen (lag om reglering av avtalsvillkor mellan näringsidkare, ). Den lagen är en generell lag om jämkning av villkor i avtal mellan företagare och skyddar den svagare parten. Företagarskyddslagen i sin tur preciserar 36 § i lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (), som säger att om ett villkor i en rättshandling är oskäligt eller om dess tillämpning skulle leda till oskälighet, kan villkoret antingen jämkas eller lämnas utan avseende. Vid prövning av oskäligheten ska alla inverkande omständigheter beaktas.

Utskottet understryker att 4 § bör tillämpas i samma anda som företagarskyddslagen och lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, alltså skydda den svagare parten och pröva frågan från fall till fall. I den sammantagna bedömningen bör hänsyn tas till de omständigheter som nämns i propositionen men också till att en enskild näringsidkare kan få problem med lönsamheten om butiken hålls öppen en sjunde dag i veckan. Begreppet näringsidkare bör ges en bred tolkning som i företagarskyddslagen så att det betyder en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt saluför, köper, säljer eller annars mot vederlag förvärvar eller överlåter varor eller tjänster. Utskottet föreslår att 4 § 1 mom. kompletteras med en bestämmelse om att den sammantagna bedömningen också bör omfatta ekonomisk lönsamhet. (Utskottets ändringsförslag)

Enligt 4 § 2 mom. är ett avtal eller därmed jämförbart arrangemang som strider mot 1 mom. utan verkan mot näringsidkaren. Utskottet föreslår en sådan precisering att då ett avtalsvillkor eller därmed jämförbart arrangemang strider mot 1 mom. är det endast det specifika villkoret eller arrangemanget som är utan verkan mot näringsidkaren. (Utskottets ändringsförslag)

Säkrad tillgång till butikstjänster

Det ska finns tillgång till butikstjänster såväl i stadsmiljö som i glesbygden. På den punkten spelar planläggningen en fundamental roll. Utskottet tog upp frågan bl.a. i sitt betänkande om statsrådets redogörelse för strukturen hos och förändringarna inom detaljhandeln samt specialfrågorna kring handeln (EkUB 17/2006 rd). Markanvändningen har en viktig styrande effekt på serviceutbudet i kommuncentrumen. I beslutsfattandet måste hänsyn tas inte bara till samhällsstrukturen utan också till kund- och konkurrensaspekten.

Utskottet vill alldeles extra lyfta fram bybutikernas fortsatta existens. Investeringsstödet för bybutiker i glesbygden har visat sig vara en bra stödform. Det är viktigt att det avsätts tillräckligt med pengar för investeringsstöd till detaljhandeln i glesbygden. Dessutom bör bybutikerna i större utsträckning göras till multiserviceställen där dagligvarutjänster kompletteras av t.ex. post- och apotekstjänster. (Utskottets förslag till uttalande)

Gjorda utredningar pekar på att liberaliseringen av öppettiderna eventuellt bidrar till att handeln koncentreras. Konkurrensfrågor av detta slag bör absolut beaktas i den pågående beredningen av en totalreform av konkurrenslagstiftningen, understryker utskottet.

Öppettiderna inom frisörsbranschen

Regeringen föreslår att frisersalongerna inte ska omfattas av lagen. Därmed kan de i likhet med andra företag inom servicebranschen hålla öppet efter eget gottfinnande.

Såväl företagare som anställda inom hårvårdsbranschen har velat att öppettiderna inom branschen fortfarande ska vara reglerade. Också arbetslivs- och jämställdhetsutskottet påpekar i sitt utlåtande att det kan ha negativa följder för konkurrensen, regelbundna arbetstider och säkerheten i arbetet om öppettiderna för frisörsalonger blir helt fria. Utskottet föreslår därför att man prövar om bestämmelser om öppettiderna inom frisörsbranschen fortfarande bör ingå i lagen.

Ekonomiutskottet anser förslaget vara motiverat och föreslår att frisörsalongerna fortsatt ska omfattas av öppettidsbestämmelserna och att lagens rubrik och 1—4 § ändras i enlighet härmed. (Utskottets ändringsförslag)

Ikraftträdande

Enligt propositionen avses den föreslagna lagen träda i kraft så snart som möjligt. Ekonomiutskottet är överens med arbetslivs- och jämställdhetsutskottet om att det är angeläget att den träder i kraft den 1 december 2009.

Motionen

Utskottets lagförslag motsvarar innehållsligt lagmotionen.

Eftersom motionären föreslår ändringar i en lag som i lagförslaget förslås bli upphävd, föreslår utskottet att lagmotionen förkastas av lagtekniska skäl.