EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 15/2011 rd

EkUU 15/2011 rd - RP 53/2011 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning

Till finansutskottet

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 19 oktober 2011 en proposition med förslag till ändring av lagstiftningen om energibeskattning (RP 53/2011 rd) till finansutskottet för beredning och bestämde samtidigt att ekonomiutskottet ska lämna utlåtande till finansutskottet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

konsultativ tjänsteman Leo Parkkonen, finansministeriet

överinspektör Jukka Saarinen, arbets- och näringsministeriet

skatteexpert Mika Jokinen, Finlands Näringsliv rf

direktör Jukka Leskelä, Finsk Energiindustri rf

transportexpert Petri Murto, Finlands Transport och Logistik SKAL rf

ordförande för energitorvsektionen  Tommi Ruha, Torvindustriförbundet rf

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry
  • Företagarna i Finland
  • Greenpeace Pohjola.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Utskottet menar att den grundläggande strategin bakom ändringarna är legitim. Ändringarna är en fortsättning på den miljöbaserade skattemodell som man gått in för tidigare. Utskottet tar med utgångspunkt i sitt ansvarsområde ställning till ändringarna gällande beskattning av trafikbränslen och torv.

Trafikbränslen.

De föreslagna ändringarna i drivmedelsbeskattningen lägger tyngden på koldioxidskattekomponenten och bidrar på så sätt till att inte bara de fiskala målen utan också klimatmålen nås när skatten på fossila bränslen höjs. Förslaget motsvarar i princip EU:s förslag till energiskatt (U 33/2011 rd; ändring av energiskattedirektivet), som är under behandling i riksdagen.

Utskottet anser att propositionen bygger på riktiga premisser. Tyngdpunkten i beskattningen förskjuts mot miljöbaserad beskattning och samtidigt styrs produktionen och konsumtionen i en miljömässigt hållbar riktning. Därmed ökar möjligheterna att fullgöra åtagandet om en utsläppsminskning på 16 procent för sektorn utanför utsläppshandeln. Dessutom blir användningen av förnybar energi kostnadseffektivare. Utskottet anser att ändringarna är motiverade. Men eftersom skattehöjningen kommer att öka varutransportkostnaderna är det viktigt att noga ge akt på hur regleringen påverkar den finländska exportindustrins konkurrenskraft.

Torv.

För torvens vidkommande leder förslagen till ett litet påslag på de höjningar som redan överenskommits för 2013 och 2015. Höjningen av skatten på bränntorv tros öka efterfrågan på skogsflis. Propositionens bedömning är att behovet av stöd för el som produceras med skogsflis upphör senast 2015 i och med skattehöjningen på torv, förutsatt att de föreslagna skattnivåerna godkänns och priset på utsläppsrätter blir det man räknat med.

Utskottet konstaterar att torv är ett viktigt inhemskt bränsle inte minst i kraftvärmeproduktion. Men om skattehöjningen på torv ökar användningen av skogsflis på förväntat sätt, får det positiva effekter såväl i klimathänseende som fiskalt. Det skulle också hjälpa Finland att fullfölja sitt åtagande att öka användningen av förnybar energi, om skogsflis börjar nyttjas i större skala. Utskottet understryker trots allt behovet av att intensivbevaka att torven faktiskt ersätts med förnybar energi och inte t.ex. med stenkol. Mer stenkol gör att vår självförsörjning i fråga om energi försämras och det blir svårare att uppnå klimatmålen. Man får inte heller glömma att användningen av torv också styrs av systemet för utsläppshandel och därför gäller det att hålla ögonen öppna för vilka effekter styråtgärderna sammantaget ger.

Ställningstagande

Ekonomiutskottet föreslår

att finansutskottet beaktar det som sägs ovan.

Helsingfors den 3 november 2011

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Mauri Pekkarinen /cent
  • vordf. Marjo Matikainen-Kallström /saml
  • medl. Lars Erik Gästgivars /sv
  • James Hirvisaari /saf
  • Harri Jaskari /saml
  • Johanna Karimäki /gröna
  • Pia Kauma /saml
  • Jukka Kärnä /sd
  • Päivi Lipponen /sd
  • Jari Myllykoski /vänst
  • Sirpa Paatero /sd
  • Arto Pirttilahti /cent
  • Juha Sipilä /cent
  • Kaj Turunen /saf

Sekreterare var

utskottsråd  Tuula Kulovesi

AVVIKANDE MENING

Motivering

Skatten på motorbensin och dieselolja

Statsminister Jyrki Katainens regering föreslår att skatten på drivmedel höjs i två etapper med sammanlagt 10 procent. Initialt höjs skatten med i runt tal fem procent från och med 2012.

Med inräkning av momseffekten stiger priset på fossil motorbensin med 2,88 cent/liter efter de nu aktuella skattehöjningarna. Priset på fossil dieselolja stiger med 3,26 cent/liter.

Mobiliteten ger staten en extrainkomst på ca 125 miljoner euro extra per år.

Till följd av propositionen ökar bränslekostnaderna inklusive moms för en bensindriven personbil i snitt med ca 38 euro och för en dieselbil med 35 euro om man utgår från en årlig körsträcka på 17 000 kilometer.

Lastbilstrafikens skattebörda ökar med inemot 30 miljoner euro. Regeringen Katainen bryter mot tidigare kutym och föreslår inga ändringar i den drivkraftsskatt som tas ut på dieselbilar som en balanserande skatt. Lastbilstrafikens skattebörda kommer därmed att belasta branschen.

Trafikbeskattningen slår särskilt mot glesbygden där avstånden är långa. En omdömeslös beskattning av trafiken drabbar sysselsättningen inom flera branscher.

Centern godkänner inte de föreslagna åtstramningarna utan anser att regeringens proposition bör förkastas på denna punkt.

Centern föreslår att momsen höjs med två procentenheter för alla andra kategorier än de som har en lägre skattesats. Men det är viktigt att energi, el och bränslen inte omfattas av skatteskärpningen. Därför föreslår vid att energiskatten sänks med ett belopp som motsvarar momshöjningen på två procentenheter.

Vi vill dessutom påpeka att regeringen Katainen om inte annat skulle ha gett kompensation i drivkraftskatten för den höjda skatten på diesel enligt tidigare mall.

Regeringen Katainen har också underlåtit att ta fram ett system för återbetalning av bränsleskatt för nyttotrafik och godstrafik på landsväg, trots förslag från branschen.

Beskattningen av jordbruk

De som yrkesmässigt bedriver jordbruk får tillbaka den punktskatt som ingår i priset på energiprodukter. Även växthusodlare omfattas av återbetalningen.

För lätt brännolja som använts i jordbruk är skatteåterbetalningen 13,20 cent/liter och för tung brännolja 14,85 cent/kilogram. Inom jordbruket uppgår återbetalningen av elskatt till 1,00 cent/kilowattimme.

Skatten som ska betalas på el efter återbetalningen motsvarar den lägre skatt enlig skatteklass II som industrin betalar.

År 2010 uppgick återbetalningarna till ca 22 miljoner euro. I år räknar man att det kommer att röra sig kring 50 miljoner euro.

Regeringen Katainen föreslår en sådan ändring i återbetalningsbestämmelserna att återbetalningen inte längre ska gälla koldioxidskatten utan endast energiinnehållsskatten. Ändringen gäller lätt och tung brännolja samt biobrännolja som används inom jordbruket och växthusodlingen. Däremot föreslås inga ändringar i återbetalningsbeloppen för elskatt.

För jordbruket innebär förslaget från regeringen en årlig extra skattebörda på ca 18 miljoner euro.

Centern godkänner inte den föreslagna skatteskärpningen. Policyn är ohållbar för branscher som befinner sig i en djup lönsamhetskris.

Skatten på bränntorv

I den energiskattereform som trädde i kraft vid årets ingång belades bränntorven med en stegvis stigande, låg energiskatt.

Torvskatten grundar sig inte på energiinnehåll eller koldioxidutsläpp som andra energiprodukter. Det finns många välgrundade skäl till detta.

För det första skulle en höjd torvskatt resultera i en märkbar höjning av priset på massaved. Det i sin tur skulle få negativa effekter för skogsindustrins konkurrenskraft och priset på träråvara.

För det andra är torv ett viktigt blandbränsle vid förbränning av biomassa, vilket inte saknar betydelse om man vill öka användningen av förnybar energi.

För det tredje börjar torven undanträngas av stenkol, om torvpriset överstiger stenkolspriset. Det påverkar inte bara samhällsekonomin utan också försörjningstryggheten. Det är inte heller miljöpolitiskt bra att öka användningen av stenkol.

Om skatt över huvud ska tas ut på torv, bör det ske försiktigt och ytterst behärskat. Effekterna kan bevakas bara om skattehöjningen är tillräckligt moderat.

Regeringen Katainen föreslår en avsevärt större höjning av torvskatten från början av 2013 än det ursprungligen var tänkt.

Skatten föreslås bli höjd med två euro per megawattimme utöver den tidigare beslutade höjningen på en euro från ingången av 2013 och stiger då från nuvarande 1,90 till 4,90 euro per megawattimme. Från ingången av 2015 är skatten 5,90 euro per megawattimme.

Det finns risk för att en så här snabb skattehöjning vars effekter inte följs upp slår hårt mot vår ekonomi.

Propositionen motsäger regeringens egna mål för hållbar utveckling och sysselsättning.

Centern godkänner inte den föreslagna skatteskärpningen. Taktiken håller inte om man ser till en lång rad faktorer som äventyrar försörjningstryggheten, sysselsättningen och industrins konkurrenskraft.

Avvikande mening

Vi föreslår

att finansutskottet väger in synpunkterna i vår avvikande mening när det beslutar om betänkandet. Av synpunkterna kan dras den slutsatsen att Centern inte godtar de föreslagna skärpningarna.

Regeringen Katainens förslag bör alltså förkastas på dessa punkter.

Dessutom bör utskottet notera att Centern föreslår att momsen ska höjas med två procentenheter utom för de kategorier som har en lägre skattesats. Vi ser det som viktigt att energi, el och bränslen inte omfattas av skatteskärpningen.

Vi föreslår därför att energiskatten minskas med ett belopp som motsvarar momshöjningen på två procentenheter.

Helsingfors den 3 november 2011

  • Mauri Pekkarinen /cent
  • Arto Pirttilahti /cent
  • Juha Sipilä /cent