Motivering
         
         Allmänt
         
         Av budgetpropositionen framgår att den offentliga finansieringen
            av forskning och utveckling ökar 2005 i enlighet med den
            utvecklingstrend som överenskoms i samband med regeringsprogrammet.
            I syfte att reformera och stärka näringslivet
            i Finland anslås medel särskilt för att skapa
            ny kunskap och nytt kunnande samt för att öppna
            för innovativa affärstillfällen. Under
            2005 börjar man nyttiggöra en näringspolitisk
            utvärdering avseende tillväxtföretag.
         
         
         Handels- och industriministeriet ska enligt statsrådets
            målformulering bl.a. främja den ekonomiska tillväxten
            och sysselsättningen, göra produktionsstrukturen
            mångsidigare, stödja en stabil regional utveckling
            och trygga Finlands ekonomiska konkurrenskraft. Ett led i att uppnå allt
            detta är politikprogrammet för företagsamhet,
            som avser skapa en omvärld som främjar företagens
            tillväxt och internationalisering samt företagsetableringar
            och generationsväxlingar i företagen. Ekonomiutskottet
            menar att de uppställda målen är förträffliga
            med har sina dubier visavi budgetpropositionens kapacitet att fullt
            ut möta dessa för vår framtid vitala
            utmaningar. Utskottet vill särskilt peka på två delområden,
            dvs. teknologi- och innovationspolitiken (32.20) och företagspolitiken
            (32.30) som i många hänseenden är sammankopplade
            med varandra och som enligt utskottets mening spelar en avgörande
            roll för måluppfyllelsen.
         
         
         Teknologi- och innovationspolitik
         
         Av propositionen framgår det att teknologifinansieringen
            kommer att ökas i enlighet med regeringsprogrammet och
            i allt högre grad fokuseras på kunskaps- och kompetensgenererande
            riskrelaterade objekt som öppnar för innovativa
            arbetstillfällen och som är nödvändiga
            för att näringsverksamheten i Finland ska kunna
            omstruktureras och stärkas.
         
         
         Utskottet påpekar att teknologi- och innovationspolitiken
            spelar en avgörande roll för vår konkurrenskraft
            och den ekonomiska utvecklingen. Teknologifinansieringen i budgetpropositionen
            för 2005 är inne på rätt väg
            men i ytterst modesta proportioner. Det saknas nya tydliga prioriteringar
            som med hänsyn till läget i landet är
            nödvändiga för att vi bl.a. bättre
            ska kunna marknadsföra och produktifiera innovationer och
            utveckla servicesektorn. Enligt utredning till utskottet kommer
            en lång rad strategiska rekommendationer med anknytning
            till bl.a. teknologi- och innovationspolitiken att läggas
            fram i slutrapporten från utredningen "Finland i världsekonomin"
            som statsrådets kansli håller på att
            ta fram. Arbetsgruppen kom med förslag i denna riktning
            redan i sin mellanrapport den 22 juni 2004. Utskottet ser detta
            som ytterst angeläget och förutsätter
            att det ges tillfälle att yttra sig om förslagen
            så fort de föreligger.
         
         
         Utskottet vill också lyfta fram frågan om
            företagens möjligheter att nyttiggöra
            tillgänglig teknologifinansiering. Med hänvisning
            till ett expertyttrande anser utskottet det uppenbart att små och
            medelstora företag behöver mer hjälp av
            arbetskrafts- och näringscentralerna än vad som
            nu står till buds för att klara formaliteterna kring
            bl.a. finansieringen från Teknologiska utvecklingscentralen
            och för att utveckla sina innovationer fram till
            den punkt att finansieringsvillkoren uppfylls. Anslagen för
            aktivering av företagen är klart och tydligt inadekvata,
            ett missförhållande som måste åtgärdas.
         
         
         Företagspolitik
         
         I budgetpropositionen sägs att tillväxten
            i ekonomi och sysselsättning är tydligt bunden
            vid en konkurrenskraftig företagsverksamhet och den tillväxt
            i produktion och produktivitet som följer av den. Särskilda åtgärder
            ska inriktas på företag som har vilja och förutsättningar
            att tillämpa ny teknologi, växa och utvecklas
            samt erbjuda nya arbetsplatser.
         
         
         Politikprogrammet för företagsamhet har en nyckelposition
            i utvecklingen av företagspolitiken. Programmet upptar
            en lång rad såväl stora som små projekt
            av vilka många redan slutförts. Trots att det
            tar tid innan de faktiska effekterna av reformen kan verifieras,
            anser utskottet att det vore på sin plats med en preliminär
            analys av resultaten. Utskottet är särskilt intresserat
            att få höra hur villkoren utvecklats och förbättrats
            för de tillväxtföretag som budgetpropositionen
            och färska utredningar fokuserar på.
         
         
         Det räcker inte med teknologiinriktad finansiering
            utan adekvata resurser måste också anslås
            för investerings- och utvecklingsprojekt för att
            företagsamheten ska kunna expandera. Innovationerna uteblir
            om det inte finns förutsättningar för
            företagsamhet. Från experthåll har det påpekats
            att vi nästa år befinner oss i en situation där
            utvecklingsambitionerna har höjts men anslagen stampar
            på stället, med andra ord ett ohållbart
            läge.
         
         
         De finländska företagen måste internationalisera
            sig för att växa och stå sig i konkurrensen under
            en längre tid. För det krävs riskfinansiering,
            något som vår kapitalmarknad är relativt illa
            rustad för. Den finländska industrin får
            följaktligen mestadels hålla tillgodo med vad
            Finnvera Abp har att erbjuda. Detta ställer speciella krav
            bl.a. när det gäller procedurerna kring beviljande
            av lån och borgensförbindelser. Förfarandet
            bör vara snabbt och effektivt för att det ska
            gå att hänga med i det höga tempot på de
            internationella marknaderna och flexibelt se över fullmakterna
            så att de motsvarar efterfrågan. Utskottet hänvisar
            till ett expertyttrande och välkomnar de förslag
            med anknytning till det ovan sagda som arbetsgruppen Finnvera 2004
            lagt fram. Utskottet känner emellertid ett visst bekymmer
            för tidsplanen med huvudvikten lagd på 2007. Därför
            gäller det, menar utskottet, att aktivt fortsätta
            arbetet på att ta fram nya metoder för att effektivisera
            verksamheten.