Motivering

Allmänt

Anslagen under handels- och industriministeriets huvudtitel är allt tydligare fokuserade på teknologi- och innovationspolitiken. Mer än hälften av ministeriets totala budget utgörs av anslag till denna sektor. Ambitionen är att vi ska kunna stå oss i den globala konkurrensen och därför avsätts pengar särskilt för sådana objekt som genererar ny kunskap och kompetens och öppnar för innovativa affärsmöjligheter. Det är tänkt att finansieringen ska öka i all synnerhet till servicebranschen.

Det är en utmärkt strategi, menar utskottet. Den stöder de prioriteringar i rapporten Finland i världsekonomin som utskottet tidigare ställt sig bakom (EkUU 2/2005 rd). Utskottet understryker vikten av att forsknings- och utvecklingspengarna fördelas med hänsyn till att innovationer kommersialiseras och att exporten främjas. Den föreslagna minskningen av internationaliseringsbidragen är inte förenlig med det sistnämnda målet.

Företagspolitik

I motsats till teknologi- och innovationspolitiken hotar en annan viktig faktor för konkurrenskraft och tillväxt, nämligen företagspolitiken, att få sin finansiering reducerad. Enligt propositionen fokuserar de företagspolitiska åtgärderna förutom på att utveckla kvaliteten på företagens omvärld och skapa ett klimat som gynnar företagsamhet dessutom på att tillhandahålla utvecklingstjänster för företagen. I synnerhet främjas den finansiering, rådgivning och utbildning som företag i inlednings- eller tillväxtfasen behöver.

I anknytning till det ovan sagda noterar utskottet med tillfredsställelse att regeringen tagit utskottets anmärkningar (EkUU 23/2004 rd) om arbetskrafts- och näringscentralernas stöd till små och medelstora företag ad notam i budgeten och föreslagit att stödet ökas. Utskottet har i ett tidigare sammanhang (EkUU 23/2004) framhållit att adekvata resurser också måste anslås för investerings- och utvecklingsprojekt, eftersom innovationerna uteblir om det inte finns förutsättningar för företagsamhet. Därför är regeringens förslag att minska anslaget för investerings- och utvecklingsprojekt oroväckande, menar utskottet.

Finnvera hör till de stora finansiärerna av små och medelstora företag. Utskottet vill fästa uppmärksamheten på rådande praxis där det varje år behovs en tilläggsbudget för att höja bevillningsfullmakterna för Finnveras räntestödslån. Det står helt klart att fullmakterna inte heller nästa år kommer att förslå utan att det behövs cirka 30 miljoner euro till. Höjningen bör enligt utskottets mening ske i den ordinarie budgeten och tilläggsbudgeten bör, som namnet indikerar, användas för oförutsedda extrabehov.

Förslagen i budgeten avseende politikprogrammet för företagsamhet fördelar sig på flera ministeriers huvudtitlar. Utskottet vill lyfta fram systemet med startpeng under arbetsministeriets huvudtitel. Enligt information till utskottet har systemet visat sig fungera ypperligt. Med hjälp av en relativt blygsam insats har samhället lyckats skapa goda villkor för nya företag, av vilka merparten lever vidare efter startpengsperioden. Utskottet menar att systemet bör utvecklas och utvidgas.

Läget i marknadsdomstolen är något som utskottet också vill sätta fokus på. Domstolen, som spelar en viktig roll för näringslivet, lider av kronisk brist på arbetskraft med stor ärendeanhopning som följd. För varje år som gått har situationen förvärrats och som läget är nu skulle det med nuvarande personalstyrka räcka ungefär ett och ett halvt år att beta av arbetshögarna. Enligt bedömningar kommer antalet överklaganden att öka ytterligare. Typiskt för de ärenden domstolen behandlar är att de påverkar enskilda företagares rättshandlingar. Ta t.ex. offentliga upphandlingar där domstolsförfarandet avbryter upphandlingsprocessen som inte kan fortsätta förrän marknadsdomstolen gett sitt beslut. I dagsläget räcker det flera månader att få ett beslut och för både beställare och anbudsgivare är det helt enkelt ohållbart. Eftersom anslagstillägget i budgetpropositionen är så litet finns det ingen anledning av tro att situationen förbättras.