Motivering

Arbetspensionsförsäkringsbolagen har i uppgift att bedriva lagstadgad pensionsförsäkringsrörelse som hänför sig till den sociala tryggheten genom att sköta verkställigheten av det lagstadgade pensionsskyddet samt sköta de medel som inflyter till bolaget för detta ändamål på ett sätt som tryggar de förmåner som försäkringarna omfattar. De bolag som sköter dessa uppgifter har mycket stor betydelse inte bara för verkställandet av det lagstadgade arbetspensionssystemet utan också som stora institutionella placerare. Bolagen har en sammanlagd placeringsförmögenhet på över 100 miljarder euro och hör därmed till de största placerarna på nationell nivå. Det främsta syftet med den aktuella propositionen är att göra arbetspensionsförsäkringsbolagens förvaltning mer transparent och säkerställa att bolagen följer god förvaltningssed. Syftet med de viktigaste förslagen är att undvika situationer där besluten kan ifrågasättas på grund intressekonflikter eller jäv.

Ekonomiutskottet anser att förslaget är ytterst välkommet. Till följd av att arbetspensionsförsäkringsbolagen har anförtrotts viktiga lagstadgade uppgifter och detta ger avsevärda samhälleliga verkningar är det ett måste att dessa bolag följer minst lika strikta principer för god förvaltningssed som tillämpas i annan motsvarande näringsverksamhet.

Utskottet har granskat propositionen med avseende på sitt behörighetsområde och särskilt sett på hur motsvarande reglering realiserats inom andra områdenSärskilt inom lagstiftningen om finansmarknaden (kreditinstitutslagen 610/2014 och lagen om investeringstjänster 747/2012.. Rent allmänt kan utskottet på denna punkt konstatera att det aktuella lagförslaget till övervägande del bringar bestämmelserna om god förvaltning i överensstämmelse med annan motsvarande lagstiftning. Det måste också konstateras att en del av de förfaringssätt som föreslås redan tillämpas i arbetspensionsförsäkringsbolagen som en följd av branschens självreglering. En av de största förändringarna är att mängden offentlig information ökar.

Insiderbestämmelser.

Under behandlingen av ärendet har det framförts att insiderbestämmelserna inte bör ha den föreslagna omfattningen, utan att styrelseledamöterna och deras ersättare bör utelämnas från bestämmelsernas tillämpningsområde (12 g §, kompletterande bestämmelser i 12 h och 12 i §). En del av de sakkunniga ansåg att regleringen till denna del går längre än vad som avses i lagstiftningen om värdepappersmarknaden, eftersom endast en bråkdel av de projekt som innehåller insiderinformation och är aktuella vid arbetspensionsförsäkringsbolagen kommer till styrelseledamöternas kännedom. I börsbolag anknyter insiderinformationen till bolaget självt, men i ett arbetspensionsförsäkringsbolag anknyter informationen till tredje part, dvs. till de företag som utgör placeringsobjekt. I fråga om placeringsverksamhet har styrelsens främsta uppgift ansetts vara att göra upp en placeringsplan, inte att medverka i varje enskilt placeringsbeslut. Å andra sidan har det vid sakkunnigutfrågningen framförts att bestämmelserna bör gälla alla dem som till följd av sin ställning eller arbetsuppgifternas karaktär får eller kan få tillgång till insiderinformation. De föreslagna bestämmelserna kommer enligt samma bedömning inte att medföra oskälig administrativ börda eller göra det svårare att få kompetenta styrelseledamöter.

Eftersom arbetspensionsförsäkringsbolagens verksamhet är lagstadgad och delvis bygger på placering av pensionsmedel och därför har stor samhällelig betydelse, är det enligt utskottet viktigt se till att all verksamhet är transparent och tillåter extern kontroll. Utskottet menar därför att de insiderbestämmelser som föreslås är motiverade.

Intern revision.

En enskild detalj som utskottet vill lyfta fram är hur den inre revisionens rapportering ska ordnas. Enligt förslaget (12 e §) ska den interna revisionens resultat och rekommendationer till åtgärder minst en gång om året rapporteras till styrelsen och verkställande direktören. Det framgår inte entydigt av bestämmelsen om det är meningen att rapporteringen ska göras till styrelsen och verkställande direktören samtidigt. Utredningar vid kreditinstitut har visat att rapporteringen blivit effektivare när den interna revisionen minst en gång om året uttryckligen informerat styrelsen om resultaten och rekommendationerna. Det är enligt utskottet motiverat att samma förfarande anammas i arbetspensionsförsäkringsbolagen.

Vidareutveckling av bestämmelserna.

  Sakkunniga har lagt fram förslag till hur bestämmelserna kunde utvecklas. Utskottet ser det som viktigt att konsekvenserna av dessa förslag utreds och behövliga ändringar av bestämmelserna bereds. Frågor som kräver vidare utredning är i synnerhet preciseringen av behörighetsvillkoren för styrelseledamöter, bedömningen av styrelsens arbete och sakkunskap och eventuella ändringar i påföljdssystemet.

Med beaktande av att arbetspensionsförsäkringsbolagens huvuduppgift är att placera pensionsmedel på ett inkomstbringande och betryggande sätt, är det bra att utreda om detta bör framgå tydligare också i behörighetsvillkoren för styrelseledamöterna. I 9 e § om behörighetsvillkor föreslås en smärre stilistisk precisering utan att de egentliga behörighetsvillkoren ändras. Vissa behörighetsvillkor är således fortsättningsvis personliga (god sakkunskap om arbetspensionsförsäkringsverksamhet) och vissa kollegiala (god sakkunskap om placeringsverksamhet). Med hänsyn till att de frågor styrelsen behandlar i huvudsak gäller hur medlen ska placeras på ett betryggande sätt snarare än annan egentlig arbetspensionsförsäkringsverksamhet, är det motiverat att överväga huruvida villkoret om god sakkunskap om placeringsverksamhet kunde ändras så att det är personligt och så att minst hälften av styrelseledamöterna ska uppfylla det. I lagstiftning som kan jämställas med lagstiftningen om arbetspensionsförsäkringsbolagKreditinstitutslagen 7:2 §, lagen om investeringstjänster 7:8 §. ingår också ett villkor om mångfald i styrelsens sammansättning. Utskottet menar att det är motiverat att överväga att införa en liknande bestämmelse i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag. Kriterierna på mångfald kunde fastställas av det organ som tillsätter styrelsen, dvs. förvaltningsrådet. Ett villkor kunde vara att den kompetens som krävs för en god skötsel av pensionsmedlen är väl representerad i styrelsen.

De gällande bestämmelserna säger inget om vilket organ som ska ansvara för den regelbundna bedömningen av styrelsens sakkunskap och arbeteJfr t.ex. kreditinstitutslagen 7:3 §.. Det bör övervägas om inte också denna uppgift kunde höra till förvaltningsrådets ansvarsområde.

Finansinspektionen kan relativt heltäckande övervaka arbetspensionsförsäkringsbolagens verksamhet, men de påföljder Finansinspektionen kan påföra försäkringsbolag är mer begränsade än för andra tillsynsobjekt och omfattar endast offentlig anmärkning och påförande av ordningsavgift. De gällande bestämmelserna tillåter inte ekonomiskt grövre påföljder, dvs. påföljdsavgift, vare sig för arbetspensionsförsäkringsbolag eller andra försäkringsbolag. Utskottet ser det som viktigt att utreda om det nuvarande påföljdssystemet är tillräckligt eller om det bör vidareutvecklas i samma riktning som gäller för den övriga finanssektorn.

Avslutningsvis.

Utskottet konstaterar att bestämmelserna om arbetspensionsförsäkringar av grundad anledning fastställs nationellt, men menar att det finns skäl att på det sätt som anges i propositionen (s. 7/I) följa utvecklingen av Solvens II-direktivet och vid behov precisera i synnerhet bestämmelserna om belöningar så att de går i linje med bestämmelserna för andra försäkringsbolag.