Motivering

Förslagets centrala syfte är att främja att konkurrensaspekter ("främjandet av en fungerande konkurrens") beaktas bättre i planläggningen (5, 51 och 9.2 § i lagförslag 1). Den nya regleringen ska också ge ökad smidighet och effektivitet i planläggningsprocessen (9 § i lagförslag 1) bland annat genom att eliminera detaljerade och överlappande utredningar. Dessutom föreslås att kommunernas skyldighet att bedriva en aktiv markpolitik ska regleras tydligare i lag (5 a och 20 § i lagförslag 1). Utöver detta föreslås ändringar i regleringen om sökande av ändring.

Ekonomiutskottet menar att målen med propositionen är värda allt stöd. Genom en rättvis planläggnings- och markpolitik kan vi bidra till rättvisa konkurrensvillkor för näringsidkare. Den nya regleringen behövs; exempelvis enligt utredningar av Konkurrens- och konsumentverket har det inhemska planläggningssystemet skapat knappa omständigheter delvis på konstgjord väg, och det innebär att möjligheterna att komma in i branschen har varit ytterst begränsade särskilt för dagligvaruhandeln.

Fungerande konkurrens.

Utskottet noterar att konkurrensaspekten föreslås bli inskriven i lagen i en relativt snäv form. Det hade varit mer effektivt att inkludera kraven också i innehållskraven för olika plannivåer samt i specialbestämmelserna för detaljhandeln (kapitel 9 a). I fråga om detaljhandeln har utfrågningen av sakkunniga också visat att en mer heltäckande bedömning av konkurrensaspekterna för handelsbranschen skulle kräva att lagens kapitel 9 a ses över i sin helhet.

I propositionen konstateras (s. 8) att lagändringen som gäller stora enheter inom detaljhandeln har varit så kort tid i kraft att man ännu inte kan dra tillförlitliga slutsatser om hur lagen fungerar. Ministeriet har för avsikt att fortsätta uppföljningen och göra en bedömning om vilka åtgärder som eventuellt behövs om problemen accentueras eller om lagändringens syften inte uppnås. Ekonomiutskottet fäster vikt vid en effektiv uppföljning men också vid förmågan att vidta korrigerande åtgärder om de problem som fortfarande förekommer inte kan åtgärdas inom en rimlig tid. Den ovan nämnda konstgjorda knappheten, som har konstaterats vara problematisk i konkurrenshänseende, beräknas i fråga om detaljhandeln bero på kombinationen av en gräns för stora detaljhandelsenheter som upplevs som rätt låg, krav på maximal dimensionering och en snävt tolkad centrumplacering. Utskottet anser det angeläget att den nu föreslagna regleringen av planläggningen inkluderas i den pågående uppföljningen och att regleringens totala verkningar iakttas genomgående också med hänsyn till jämlika konkurrensvillkor.

Planläggningsprocessen.

För att konkurrensaspekterna ska kunna påverka planläggningslösningarna är det väsentligt att de ges tillräcklig vikt i beredningen. I 9 § 2 mom. som gäller planberedning nämns vissa delområden (miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala och kulturella konsekvenserna, samt övriga konsekvenser) som ska beaktas när utredningar och bedömningar utarbetas. Utskottet anser att konkurrensaspekterna bör nämnas i denna förteckning, eller åtminstone bör det i paragrafmotiven ingå ett omnämnande om att beakta konkurrensaspekterna liksom att närmare bestämmelser i ärendet kommer att utfärdas genom förordning av statsrådet.

Då lagens faktiska verkningar blir beroende av tillämpningspraxis måste kommunerna som stöd för beslutsprocessen erbjudas anvisningar och bästa praxis för att beakta konkurrensaspekterna.

Förlängd övergångstid.

Som en mer teknisk ändring föreslås den gällande övergångsbestämmelsen (lagförslag 2) bli förlängd med två år så att affärer för specialvaror som kräver mycket utrymme omfattas av regleringen för stora detaljhandelsenheter först från och med den 15 april 2017. Ekonomiutskottet tillstyrker förslaget och påskyndar ikraftsättandet. Den förlängda tiden ger landskapen och kommunerna en skäligare tid för att utarbeta de planändringar som behövs. Utan den föreslagna ändringen finns det en risk för att byggprojekt som är under beredning blir avbrutna.