Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Stora utskottet sände den 8 februari 2006 en kompletterande skrivelse 1. KTM 24.1.2006 med anledning av ett förslag till rådets direktiv om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt bränsle (E 1/2005 rd) till ekonomiutskottet för eventuella åtgärder.
Utskottet har hört
överinspektör Kim Fyhr, handels- och industriministeriet
direktör Arja Tanninen, strålsäkerhetscentralen
Utskottet har tidigare lämnat utlåtande (EkUU 5/2005 rd) i ärendet.
Europeiska kommissionen lade den 12 november 2004 fram ett förslag till rådets direktiv om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt bränsle [KOM(2004) 716 slutlig]. I förslaget beskrivs kontrollen, förfarandena och ansvarsfördelningen när det gäller transport av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle mellan medlemsstater samt till och från gemenskapen. De största förändringarna jämfört med nuvarande lagstiftning är att direktivets tillämpningsområde utvidgas så att det omfattar använt bränsle för upparbetning och s.k. automatiskt förfarande för medgivande till transporter.
I slutet av 2005 lade kommissionen fram ett nytt förslag [KOM(2005) 673 slutlig] utifrån medlemsstaternas ändringsförslag. Huvudelementen är i långa stycken desamma som i det tidigare förslaget. Sett ur Finlands synvinkel är de största förändringarna i det automatiska förfarandet för medgivande till transporter att enbart underförstått godkännande inte längre är möjligt utan att det krävs att myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland utfärdar ett mottagningsbevis (artikel 6). I samma artikel nämns dessutom att vägran att lämna medgivande eller eventuella villkor för transport kan motiveras med krav i nationell lagstiftning. Ingressen har dessutom kompletterats med ett nytt stycke 6 om att direktivet inte påverkar medlemsstaternas rätt att vägra att ge sitt tillstånd till införsel till deras territorium av radioaktivt avfall för slutlig behandling eller slutförvaring.
Med hänsyn till behovet av att samordna det övervakningssystem som skapats genom direktiv 92/3 med de senaste årens gemenskapslagstiftning och centrala internationella fördrag ställer sig Finland i princip positivt till kommissionens förslag och tillstyrker ett nytt direktiv om övervakning av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. I förhandlingarna om direktivet gäller det enligt Finlands åsikt att utgå från att vår kärnenergilag förbjuder behandling, lagring och deponering i Finland av kärnavfall som uppkommit någon annanstans än här. Direktivförslaget kan inte anses förplikta Finland att ändra kärnenergilagen på denna punkt. För att utländskt radioaktivt avfall och använt kärnbränsle inte heller framöver transporteras till Finland måste det ses till att transport av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle för deponering och/eller långvarig lagring bara får ske med medlemsstaternas frivilliga samtycke.
I sitt utlåtande (EkUU 5/2005 rd) om kommissionens första direktivförslag underströk ekonomiutskottet att den nya gemenskapslagstiftningen inte får äventyra medlemsstaternas rätt att i sista hand bestämma om transporter av kärnavfall till eller genom sitt territorium. Kommissionens nya förslag går i önskad riktning, anser utskottet. Tydligast uttrycks den nationella bestämmanderätten i förslagets ingress, trots att den juridiska betydelsen snarare är vägledande än bindande för tillämpningspraxis. Detta kan i själva verket ses som det nya förslagets största brist.
Handels- och industriministeriet anser att kommissionens nya förslag inte kräver ändring av den centrala paragrafen 6 b i vår kärnenergilag (990/1987), som medger att Finland vägrar transport av kärnavfall till sitt territorium. För ekonomiutskottet är det ett absolut villkor för att godkänna direktivet att rätten att tillämpa bestämmelsen står kvar.
Vid utfrågningen av sakkunniga har det framhållits att också t.ex. strålsäkerhetslagen (592/1991) medger nationell prövningsrätt för transport av kärnavfall. Där föreskrivs bl.a. att det för varje transport av avfall förutsätts tillstånd av Strålsäkerhetscentralen. Tillståndet kan förenas med villkor för säkerheten. Centralen anser att kommissionens förslag i sin nuvarande form inte gör det möjligt att ställa sådana villkor för transport genom landets territorium. Vid den fortsatta beredningen måste det därför ses till att direktivförslaget inte begränsar tillämpningen av vare sig kärnenergilagen eller någon annan viktig lagstiftning om transport av kärnavfall som medger nationell prövningsrätt.
Enligt uppgift från handels- och industriministeriet har de punkter i ordförandelandets textversion (rådets dokument 5058/1/06) som lyfter fram den nationella bestämmanderätten (artikel 6 och ingressen) preciserats ytterligare i den riktning som Finland förespråkat. De sakkunniga som utskottet hört anser att om direktivet ändras enligt ordförandelandets förslag tar det bättre hänsyn också till strålsäkerhetslagen och kan därmed antas av Finland. Utskottet förutsätter att regeringen håller riksdagen underrättad om direktivet möjligen preciseras ytterligare.
Ekonomiutskottet meddelar
att det omfattar regeringens ståndpunkt med de absoluta villkoren ovan och förutsätter att riksdagen informeras om utformningen av de punkter i direktivet som är av största vikt för Finland.
Helsingfors den 8 mars 2006
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Tuula Kulovesi