50. Ersättningar och understöd för kriminalvården (reservationsanslag 2 år)

Som det framgår av förklaringen till motiveringen till momentet kommer den offentligrättsliga Kriminalvårdsföreningen att lägga ner sin verksamhet när verkställighetsuppgifterna i fråga om samhällssanktioner den 1 augusti 2001 överförs till det ämbetsverk för kriminalvård som skall inrättas. Merparten av personalen vid Kriminalvårdsföreningen flyttar över till det nya Kriminalvårdsverket. Enligt vad utskottet har erfarit kommer de 21 regionala byråerna i olika delar av landet fortfarande att stå för den praktiska verksamheten. För andra verksamhetsformer inom kriminalvården och utvecklingen av dem har det inrättats en stiftelse, Kriminaalihuollon Tukisäätiö. Stiftelsen inleder sin egentliga verksamhet i början av augusti.

På senare år har samhällstjänst införts som alternativ till ovillkorligt fängelsestraff i mindre än åtta månader. Uppgifterna i samband med verkställigheten av samhällstjänsten har enligt vad utskottet har erfarit bara kunnat handhas genom att stödtjänsterna inom Kriminalvårdsföreningen har reducerats. Stödtjänsterna gäller boende, främjad sysselsättning och annat socialt stöd.

Utskottet framhåller att till exempel återfallsbrottsligheten och det anknytande arbetet för att motverka utslagning kräver nya verksamhetsformer. Detta måste beaktas även i budgeten för 2002. Också det ökade antalet fångar kräver större resurser, och de konkurrerar om samma anslag som kriminalvården.

34. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning

I den ordinarie budgeten för i år avsattes 320 miljoner mark för finansieringsunderstöd enligt prövning. I sitt betänkande FiUB 43/2000 rd om budgetpropositionen ansåg utskottet det viktigt att regeringen följer upp att anslaget för finansieringsunderstöd enligt provning räcker till 2001 och i förekommande fall lägger fram propositioner för riksdagen med förslag till extra anslag för understöden.

I tilläggsbudgetpropositionen föreslår regeringen ett tillägg på 20 miljoner mark för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning. Enligt förklaringen till motiveringen till momentet behövs det extra anslag på grund av den fortsatta och förstärkta särutvecklingen av kommunernas ekonomi. För att trygga kommunernas basservice ökas momentet med 10 000 000 mark. Utskottet anser att regeringen fortfarande noga skall följa utvecklingen och vid behov föreslå tilläggsanslag i en andra tilläggsbudget för att den kommunala basservicen skall kunna tryggas.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett tillägg av 30 000 000 mk.

16. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

I regeringens tilläggsbudgetproposition ingår inte det anslag försvarsförvaltningen föreslagit för upphandling hos den inhemska försvarsmaterielindustrin. Detta försätter vapen- och ammunitionsindustrin i en synnerligen prekär situation. Inom denna industri har nämligen samarbetsförhandlingar om permitteringar och uppsägningar redan inletts. Förhandlingarna gäller enligt erhållen utredning sammantaget cirka 400 personer vid Nammo Lapua Oy, Nexplo Vihtavuori Oy och Patria Vammas Oy.

Faktorer som talar för upprätthållande av en inhemsk tung ammunitionsindustri är att den lagrade ammunitionen föråldras, det behövs ammunition för utbildning i fredstid och åtgången under långvariga kriser kompenseras. Utgående från de existerande hotbilderna har Finlands försvarsförvaltning ansett det angeläget att tillgången på i synnerhet krut och tung ammunition skall vara garanterad under kristid. Det handlar då om stora mängder konsumtionsvaror, som inte kan läggas på säkerhetslager i tillräckliga kvantiteter — och därmed också om försörjningsberedskap. Det finns inte heller något säkerhetspolitiskt skäl att lägga ner krut- och ammunitionsindustrin.

Om den finska ammunitionsproduktionen avvecklas går det inte att återuppta den igen. I det fall att krutindustrin avvecklas drabbas också ammunitionsindustrin av problem i och med bortfallet av synenergieffekter.

Utskottet understryker att den inhemska krut- och ammunitionsindustrin bedriver en verksamhet med lång spännvidd, som bygger på mångårig forskning och utveckling. Om Finland inte har att komma med egna forsknings- och utvecklingsinsatser, finns det risk för att vi får ikläda oss rollen som köpare av annanstans utvecklade system och därmed bli beroende av utländska materielleverantörer. Det långsiktiga perspektivet kräver en jämn, årlig orderstock för såväl krut som tung ammunition. Detta kan inte garanteras genom anslag i tilläggsbudgetar för försvarsmaktens anskaffningar, eftersom dessa år efter år ger upphov till en ständig osäkerhet inom industrin.

För att hjälpa upp situationen har de nordiska branschföretagen i samråd med försvarsförvaltningen inlett en omstrukturering med ambitionen att få till stånd en konkurrenskraftigare produktion. Detta ger den inhemska försvarsmaterielindustrin bättre förutsättningar att delta i den internationella arbetsfördelningen. Enligt erhållen utredning är det tänkt att Finland i den nya strukturen uttryckligen skall bli ett kunskapscentrum för krutproduktion och produktion av tung ammunition. Också förhandlingarna kring omstruktureringen kräver garantier för att den inhemska produktionen fortsätter i år och nästa år. Utskottet föreslår ett uttalande om detta.

21. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enligt utredning till utskottet upptar tilläggsbudgetpropositionen inget anslag för de tilläggskostnader bränsleprisstegringen åsamkar Flygvapnet och Marinen. Om extra pengar inte finns att tillgå betyder det stora svårigheter i synnerhet för Flygvapnet. De tillgängliga anslagen räcker för flygningar fram till augusti. Därefter har Flygvapnet inte pengar att köpa vare sig bränsle eller service av utomstående. Sistnämnda faktum får negativa konsekvenser också för den serviceverksamhet Patria Finavitec bedriver i Halli i Jämsä. Om Flygvapnet tvingas sluta flyga med Hornet- och Hawkplanen, blir de negativa effekterna för flygverksamheten långvariga. Samtidigt blir det osäkert om piloterna väljer att stanna kvar inom Flygvapnet, en fråga som utskottet lyft fram i många sammanhang. De extra pengar som behövs på grund av bränsleprisstegringen bör enligt utskottet definitivt skaffas fram för att trygga flygverksamheten också i höst.

89. Finansiering av Finlands Exportkredit Ab:s verksamhet

Utskottet påpekar att avsikten är att föra över exportkrediter från Sampo Abp till Finlands Exportkredit. Enligt vad utskottet har erfarit har inga exportkrediter flyttats över. Utskottet anser att det brådskar med åtgärder för överföringarna för att de utdragna förhandlingarna inte skall skada exportföretagen eller staten.

21. Ortodoxa kyrkostyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utskottet har ofta i samband med behandlingen av budgeten haft anledning att befatta sig med ortodoxa kyrkosamfundets tjänstearrangemang. Förslagen till arrangemang i denna proposition är på sin plats. Utskottet understryker att ortodoxa kyrkan är den andra av våra statskyrkor och det bör ses till att den har en fungerande förvaltning.

21. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 3 år)

Social- och hälsovårdministeriets utredningar visar att det för tillfället råder ett läkarunderskott på inemot 1 000 läkare i vårt hälsovårdssystem. Utifrån beslut som togs 1993 skars läkarutbildningen ned, vilket bidragit till att antalet läkare som utexamineras 1999—2003 inte räcker till för att kompensera den förestående avgången genom pensionering eller för att hjälpa upp läkarbristen just nu. För att rätta till situationen har det föreslagits att nybörjarplatserna inom den grundläggande utbildningen för läkare skall höjas från 480 till 550 räknat från början av höstterminen 2001. Vid förhandlingar mellan undervisningsministeriet och universiteten har universiteten konstaterat att fler nybörjarplatser kan inrättas bara med hjälp av extra finansiering. Fakulteternas förslag till årlig tilläggsfinansiering är 70 000 mark per extra nybörjarplats. Men undervisningsministeriet har inte det anslag till förfogande 2001 som behövs för tillskottet.

Det är nödvändigt att öka läkarutbildningen redan från början av höstterminen 2001, anser utskottet. Därför antecknas ett tillägg om 2 950 000 mark under momentet för ett ökat antal nybörjarplatser inom läkarutbildningen från och med början av höstterminen 2001.

Momentet får följande ändrade lydelse:

Under momentet beviljas ett tillägg av 129 536 000 mk.

88. Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år)

Regeringen föreslår 5 miljoner mark under momentet för aktieförvärv i Joensuun Tiedepuisto Oy för statens räkning. Bolaget är ett teknologicentrum som tillhandahåller utvecklingstjänster, tekniska tjänster och lokaltjänster för affärsverksamhet. Målet är att inrätta nya arbetsplatser som kräver specialkompetens och framgångsrika företag inom vetenskapsparken och Norra Karelen. Utskottet framhåller att anslaget utgör viktiga regionutvecklingspengar och att en utbyggnad av Joensuun Tiedepuisto är en viktig fråga för den framtida utvecklingen i Norra Karelen.

32. Statsunderstöd för ordnande av yrkesinriktad vuxenutbildning

När riksdagen godkände budgeten för 2001 förutsatte den att regeringen ger akt på om anslagen för frivillig yrkesinriktad påbyggnadsutbildning 2001 räcker till och att den vid behov i en tilläggsbudgetsproposition föreslår ökade anslag så att på byggnadsutbildning kan ordnas på behörigt sätt beroende på utbildningsbehovet. I anknytning till den inkomstpolitiska uppgörelsen för 2001—2002 föreslår regeringen 80 miljoner mark i statsunderstöd för yrkesinriktad vuxenutbildning. Detta anslag hjälper till att täppa det stora hål som under de senaste åren uppstått i vuxenutbildningsanslagen. Men utskottet understryker fortfarande att behovet av yrkesinriktad påbyggnadsutbildning hos oss har ökat under de senaste åren och kommer att vara fortsatt stort i framtiden. Den kan också tillgodose unga vuxnas utbildningsbehov i och med att arbetsmarknaden allt oftare kräver en examen som garanti för kvaliteten på yrkeskunskaperna. Påbyggnadsutbildningen ger också äldre vuxna en chans att få arbete. Den yrkesinriktade påbyggnadsutbildningen uppfyller framtidens krav på förvärvsaktivitet, där karriären bygger på flexibilitet och fortsatt utveckling och därför utgör utbildning en väsentlig del av arbetslivsutvecklingen.

Utskottet anser att den yrkesinriktade påbyggnadsutbildningen redan i år bör utvidgas mer än vad regeringen har föreslagit. Därför ökas momentet med 20 000 000 mark.

I propositionens motivering framhålls att understödsanslaget skall beviljas dem som ordnar utbildning och har specialiserat sig på yrkesinriktad vuxenutbildning på grunder som närmare bestäms genom förordning. Huvudmän av detta slag är givetvis yrkesinriktade vuxenutbildningscentra och riksomfattande specialläroanstalter. Utskottet menar dock att det finns gott om vuxenutbildningskompetens i en del av yrkesläroanstalterna och att den utbildning de kan erbjuda kompletterar ovannämnda läroanstalters utbildningsutbud. Det är således nödvändigt att också yrkesläroanstalter av detta slag kan få understöd enligt detta moment, anser utskottet.

Utskottet konstaterar att yrkesinriktad påbyggnadsutbildning är den enda formen av grundutbildning för bussföraryrket. Anslagsnedskärningarna betyder därmed speciellt stora svårigheter för förarutbildningen. Enligt utskottets mening är det viktigt att prioritera förarutbildningen vid utdelningen av extra utbildningsanslag.

Momentet får följande ändrade lydelse:

Under momentet beviljas 100 000 000 mk.

(Stycke 2 som i RP)

88. Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år)

Enligt statsrådets principbeslut den 26 maj 2000 inrättas en särskild yrkesläroanstalt för utbildning av yrkespiloter i Björneborg. Avsikten med läroanstalten är att garantera att yrkespiloter utbildas i jämn takt för den växande flygtrafikens och alla flygtrafikoperatörers behov och dessutom för att säkerställa försvarsmaktens och gränsbevakningsväsendets handlingskapacitet och för att främja flygtrafiksäkerheten.

Enligt utskottets mening är det nödvändigt att staten som finansiär av den grundläggande utbildningen för yrkespiloter ser till att de företag som står för utbildningen har lika goda verksamhetsbetingelser och förmåner. Dessutom understryker utskottet att befintliga utbildningsresurser och befintlig specialkompetens bör nyttiggöras på ett effektivt sätt.

Utskottet anser att det också bör utredas hur de problem skall åtgärdas som olika behandling vid momsbeskattningen medför för olika huvudmän för den grundläggande utbildningen för yrkespiloter.

45. Miljöstöd för jordbruket (reservationsanslag 2 år)

Utskottet föreslår ett tillägg på 40 miljoner mark under momentet, varav 36 miljoner mark skall användas för specialstödsavtal som ingicks 1995 och förnyas 2001.

På senare tid har möjligheterna att ingå miljöstödsavtal varit mycket begränsade på grund av de knappa resurserna. Nya åkerarealer har överhuvudtaget inte kunnat införlivas i miljöprogrammet eller i specialstödsavtalen. Särskilt hårt drabbade har unga nyetablerade jordbrukare varit när de har köpt sina åkrar av jordbrukare som inte är bundna av miljöstödet för 2000. Detta har resulterat i att en stor del av åkrarna på gården är utan miljöstöd, men villkoren för miljöstöd måste ändå uppfyllas i fråga om hela åkerarealen. Det går inte heller att ingå specialstödsavtal (t.ex. ekologisk odling) för åkerarealen eftersom ett specialavtal kräver att jordbrukaren deltar i ett miljöprogram i enlighet med EU-bestämmelserna.

Enligt vad utskottet erfarit har jord- och skogsbruksministeriet föreslagit att 35 miljoner mark tas in i tilläggsbudgeten för helt nya specialstödsavtal. Anslaget kunde användas till begränsad ansökning om ekologisk odling, anläggning och skötsel av skyddszoner, vård av naturliga slåtter- och betesmarker, främjande av naturens mångfald, effektivare gödsling och odling av ursprungssorter och uppfödning av lantraser.

Utskottet understryker särskilt att specialstödsavtalen om ekologisk odling spelar en viktig roll. I sitt betänkande FiUB 5/2001 rd om statsrevisorernas berättelse noterade utskottet att övergången till ekologisk odling enligt de senaste uppgifterna har minskat. Vidare ansåg utskottet att förutsättningarna för ekologisk odling bör förbättras till exempel genom en utbyggd kontraktsodling och att finansieringen av stödvillkoren måste vara utformad så att fler uppmuntras att satsa på ekologisk odling. I överensstämmelse med strategin för utveckling av ekologisk odling är det viktigt att stödja uppkomsten av nya avtal om ekologisk odling. Tilläggsanslag behövs också med tanke på möjligheterna att utnyttja medfinansiering från EU. Delfinansieringen från EU uppgår i medeltal till 56 procent av miljöstödet. Momentet ökas med 35 000 000 mark. I motsvarighet till ökningen redovisas 18 000 000 mark i EU-medfinansiering under moment 12.30.01.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett tillägg av 75 000 000 mk.

44.  Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (reservationsanslag 3 år)

Regeringen föreslår att beviljningsfullmakten för genomförande av det nationella skogsprogrammet 2010 höjs med 25 miljoner mark. Detta är motiverat redan av den anledningen att stöd-anslagen för 2001 måste bli utnyttjade fullt ut. Utan en större bevillningsfullmakt finns det risk för att målet för skötsel av ungskog inte uppnås även om stöd finns att tillgå. En ökning av bevillningsfullmakten medverkar också till att bibehålla nivån på arbetsinsatserna de kommande åren, eftersom merparten av de projekt för skogsodling, iståndsättningsdikning och byggande av skogsväg som fått finansieringsbeslut i år genomförs först 2002—2003.

Utskottet konstaterar att statistiken för 2000 visar att medlen för skogsförbättring utnyttjas i varierande grad inom olika skogscentraler. I till exempel Tavastland—Nyland utnyttjades ungefär 70 procent och i Norra Karelen och Norra Österbotten mindre än 75 procent. En orsak till den låga utnyttjandegraden kan vara att de finansiella villkoren har stramats åt i och med lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Utskottet finner det viktigt att de budgeterade anslagen för skogsförbättring utnyttjas och att större avseende fästs vid övervakningen av skogslagarna.

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Utskottet hänvisar till sina tidigare ställningstaganden och konstaterar att anslagen för basväghållningen redan länge varit alltför snålt tilltagna. Dessutom har index för markbyggnadskostnader stigit och dragit med sig kalkylmässiga tilläggskostnader på cirka 400 miljoner mark, vilket ytterligare kringskurit möjligheterna att hålla vägnätet i skick. De dåliga vägarna inte bara torpederar målen för trafiksäkerheten utan strider också mot regeringsprogrammet. Utskottet föreslår att momentet ökas med 10 000 000 mark. Samtidigt konstaterar utskottet att det finns anledning att höja anslaget för basväghållningen i nästa års budget.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett tillägg av 31 000 000 mk.

79. Efterfinansierings- och totalfinansieringsprojekt gällande vägnätet (reservationsanslag 3 år)

I den första tilläggsbudgeten för 2000 anslogs för efterfinansierings- och totalfinansieringsprojekt gällande vägnätet 500 miljoner mark för att fyra utvecklingsprojekt skulle kunna inledas. På grundval av en anbudstävling föreslås nu en höjning av fullmakten att ingå avtalen om projektet Liminga—Uleåborg. Enligt erhållen utredning blir också kostnaderna för projektet Forsby—Kouvola cirka 90 miljoner mark större än beräknat. Utskottet påpekar att kostnadskalkylernas hållbarhet bör ägnas större uppmärksamhet i framtiden.

Tilläggsfinansiering behövs också för projekten Rv 1 Pemar—Muurla, Rv 3 Kulju—Tammerfors och Rv 21 Kemi—Torneå. För att de pågående utvecklingsprojekten skall kunna slutföras behövs det sammantaget cirka 200 miljoner mark till. Utöver de redan pågående projekten finns det en mängd andra projekt som det i ekonomiskt och trafikmässigt hänseende vore anledning att genomföra. Utskottet vill här understryka den roll projekt i anknytning till trafikinfrastrukturen spelar för den totalekonomiska utvecklingen. Ett flertal projekt är viktiga bland annat för näringslivet och har i många fall vittgående sekvenser på det regionala planet. Goda trafikförbindelser är också en viktig förutsättning för den regionala utvecklingen. Följaktligen är det skäl att höja anslagen för utveckling av vägnätet i nästa års budget.

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Utskottet hänvisar till sina tidigare ställningstaganden och vill än en gång framhålla hur viktigt det är att bannätet underhålls bland annat med hänsyn till industrins transporter och effekterna på miljön. Med tanke på spårtrafikens konkurrenskraft är det viktigt att andelen bansträckor med vikt- och fartbegränsningar minskas. Också takten för avskaffande av farliga plankorsningar bör snabbas upp. Utskottet föreslår att momentet ökas med 10 000 000 mark för snabbare avskaffande av farliga plankorsningar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett tillägg av 127 286 000 mk.

77. Planeringen av trafiklederna till hamnen i Nordsjö (reservationsanslag 3 år)

Utskottet har tidigare dryftat frågan om byggande av en hamn i Nordsjö och särskilt kostnaderna för väg- och trafikförbindelser. Det nu föreslagna anslaget skall användas bland annat för att följa upp miljökonsekvenserna. Med hänsyn till totalkostnaderna för projektet tillåter den normala finansieringsramen inte att vägar och spår dras. Effekterna av hamnen sträcker sig över ett vitt område men störst blir det för Helsingfors stad. I och med hamnen frigörs tomtmark, vilket påverkar samhällsstrukturen och tillgången på tomtmark för bostadsproduktion. Utskottet lyfter därför fram Helsingfors stads roll som delfinansiär av väg- och järnvägsinve-steringar i anknytning till projektet.

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Regeringen föreslår att bevillningsfullmakten under momentet ökas med 15 miljoner mark. Tillägget beror huvudsakligen på att företag i östra och norra Finland behöver extra stöd för sina projekt.

I den ordinarie budgeten för 2001 har en bevillningsfullmakt på 85 miljoner mark godkänts för stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt. Även efter det i tilläggsbudgetpropositionen föreslagna tillägget kan bevillningsfullmakten anses knapp i relation till alla genomförbara projekt i östra och norra Finland. De regionala programmen som lagts upp i landskapen är starkt förankrade i småföretagsamheten. En tillräcklig nationell finansiering måste säkerställas för programmen. På denna punkt spelar stödfinansieringen till företagens investerings- och utvecklingsprojekt en central roll. En tryggad nationell finansiering gynnar framför allt kompetensen och nätverksbildningen. För att EU:s strukturfonder skall kunna nyttiggöras fullt ut måste en degressiv satsning på detta göras redan i budgetarna för 2002 och 2003. Finansiering bör i högre grad än förr inriktas också på så kallade vita områden.

Utskottet föreslår att bevillningsfullmakten ökas med 15 000 000 mark jämfört med regeringens proposition.

Momentet får följande ändrade lydelse:

Motiveringen under momentet ändras så att sammanlagt 115 000 000 mk får beviljas år 2001 i investeringsstöd, utvecklingsstöd för små och medelstora företag, stöd för förbättrande av företags verksamhetsmiljö enligt lagen om stödjande av företagsverksamhet (1068/2000) samt i investerings- och utvecklingsstöd för förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter.

40. Energistöd (förslagsanslag)

Energistödet är avsett att användas för utveckling av energiekonomin i syfte att minimera de skadliga konsekvenserna av energiproduktionen och energiförbrukningen för miljön och att främja en trygg och brett upplagd energiförsörjning. Stöd beviljas i första hand för projekt för att genomföra tids- och målbundna energipolitiska program. Enligt utredning till utskottet emotses en fortsatt ökning under de närmaste åren i antalet projekt som har att göra dels med förnybara energikällor dels med sparande och effektivitet. Det finns också en allt bättre beredskap att införa ny teknologi, men utan stöd går marknadstillträdet långsamt.

Bevillningsfullmakten för energistöd i den ordinarie budgeten för 2001 minskade med 20 miljoner mark från 2000. I sin tilläggsbudgetproposition föreslår regeringen att bevillningsfullmakten höjs med 10 miljoner mark. Enligt förklaringen till motiveringen i momentet beror höjningen på den snävt tilltagna fullmakten att ingå förbindelser i budgeten för 2001 jämfört med vad uppnående av målen för den nationella klimatstrategin förutsätter.

Utskottet föreslår att bevillningsfullmakten ökas med 10 000 000 mark jämfört med regeringens proposition.

Utskottet konstaterar att energisparprogrammet 2000 och handlingsprogrammet för förnybara energikällor 1999 genomförs som ett led i klimatstrategin. Detta förutsätter ett avsevärt tillskott i den offentliga finansieringen av energistöden. I sitt utlåtande om redogörelsen om en nationell klimatstrategi FiUU 8/2001 rd ansåg utskottet att forskningen och utvecklingen av förnybara energikällor och deras konkurrenskraft måste tryggas oberoende av vilket grundläggande alternativ som följs för energiproduktionen. Detta betyder att användningen av ved och torv samt vatten- och vindkraft måste utvecklas i stor och bred skala. Utskottet noterade vidare att detta förutsätter att samhället ökar sitt stöd och riktar in det framför allt på utveckling av den behövliga tekniken, som spelar en stor roll för vår exportindustri.

En extra satsning på så kallade demonstrationsprojekt skulle också i betydande grad hjälpa Finland att uppfylla sina internationella förpliktelser visavi utsläpp av växthusgaser, som bidrar till en klimatförändring. I handels- och industriministeriets handlingsplan för förnybara energikällor 1999 konstateras att det finns ett behov av att utveckla ett nytt finansiellt instrument för att demonstrera ett stort nytt teknologiprojekt på 100—200 miljoner mark/gång omkring vart tredje år. Ett nytt demonstrationsstöd gör det möjligt att omsätta kommersiellt till exempel olika koncept för en ny generation av kraftverk, som det inte går att ta fram praktiska tilllämpningar på utan en sådan satsning på grund av den inbyggda risk som investeringarnas storlek och andra teknisk-ekonomiska faktorer utgör. Demonstrationsstödet kunde användas för ett eller högst två stora demonstrationsprojekt för ny teknologi. Det är inte motiverat att använda det nuvarande energistödet för sådana projekt, för det betyder att många viktiga aktiviteter, som kan genomföras med mindre finansiering, i så fall avbryts. Enligt utskottets mening är det viktigt att anslaget för energistöd höjs redan i budgeten för 2002 så att ovan redovisade demonstrationsprojekt kan dras igång.

Momentet får följande lydelse:

Motiveringen till momentet ändras så att max-imibeloppet för de understöd som beviljas 2001 får uppgå till högst 116 000 000 mk.

89. Investeringar i statens kapitalinvesteringsbolag (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett tillägg om 250 miljoner mark för betalning av aktiekapitalet i Finlands Industriinvestering Ab och för annan finansiering i form av eget kapital i bolaget.

I regeringsprogrammet framhålls att intäkterna av realisering av statens egendom i första hand skall användas till amortering av statsskulden, tryggande av den uppnådda utgiftsnivån inom forskning och utveckling och förbättring av Finlands Industriinvestering Ab:s verksamhetsbetingelser. I anknytning till regeringsprogrammet har det överenskommits om ett kapitaltillskott på sammanlagt en miljard mark till Industriinvestering under den sittande regeringens mandattid. I tilläggsbudgetarna för 1999 och 2000 beviljades sammanlagt 500 miljoner mark under momentet, vilket betyder att ytterligare 250 miljoner mark av kapitaltillskottet fortfarande fattas efter tilläggsbudgeten för 2001.

Utskottet konstaterar att Industriinvesterings roll håller på att förvandlas från att öka marknadens volym till att reparera bristerna på marknaden. Bolagets investeringar riktas allt mer selektivt till fonder som placerar i groddföretag eller företag i startup-fasen och regionala fonder samt större riskfyllda företags projekt. Utskottet noterar det som en positiv sak att omkring 40 procent av Industriinvesterings investeringar riktar sig utanför huvudstadsregionen. Genom sina investeringar i form av eget kapital kompletterar Industriinvestering statens övriga specialfinansiärer.

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Enligt vad utskottet har erfarit har Folkpensionsanstalten minskat stödet till psykoterapi för vuxna genom anvisningar som trädde i kraft den 1 juni 2001. Dessutom används anslaget för psykiatrisk rehabilitering för barn och unga från och med den 1 juni 2001 också till stöd för terapi för personer i åldern 20—25 år. Ändringarna beror på att en större del än förväntat av anslaget för psykoterapi för vuxna användes i början av året. För att psykoterapi för vuxna skall kunna stödjas i samma omfattning som tidigare också mot slutet av året behövs det ett tilläggsanslag på 10 miljoner mark.

På senare år har det funnits ett ökande behov av mentalvård också bland den vuxna befolkningen. De aktuella neddragningarna i terapierna gäller av allt att döma en relativt liten grupp, men behovet av terapi är uppenbart och kortare behandlingstider kan äventyra behandlingsresultatet. När anslagen för psykiatrisk rehabilitering för barn och unga också går till personer över 20 år minskar stödet till terapi för personer under 20 år i motsvarande grad. Utskottet föreslår att momentet ökas med 10 000 000 mark. Den framtida dimensioneringen av anslaget måste ta hänsyn till det ökande behovet av behandling.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett tillägg av 21 000 000 mk.

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Utskottet hänvisar till betänkandet om budgeten för i år och påpekar fortfarande att förebyggande insatser spelar en viktig roll. Framför allt kräver de mentala problemen och drogproblemen bland barn och unga effektiva åtgärder på ett så tidigt stadium som möjligt. För närvarande upptäcks t.ex. psykiska problem hos barn och unga allt för sent. Dessutom tar det alltför lång tid in-nan de kommer under vård. De förebyggande åtgärderna bör effektiviseras överallt inom social- och hälsovårdssektorn. Rådgivningsbyråerna bör få större resurser och bättre psykosocial kompetens samtidigt som det är viktigt att daghemsgrupperna är lagom stora. Också skolhälsovården måste stärkas. Dessutom är det viktigt att säkerställa att alla skolor har tillräckligt många skolhälsovårdare.

Drogsituationen och de många tillhörande problemen har förvärrats ytterligare. Utskottet hänvisar till sitt betänkande om budgeten för i år och understryker på nytt att det måste avsättas adekvata resurser för narkotikapolitiken i de kommande budgeterna. Det behövs till exempel snabba och effektiva insatser för att det skall inrättas fler vårdplatser.

Den offentliga kommunala hälsovården är stommen i vårt hälsovårdssystem. Därför är det nödvändigt att se till att kommunerna har realistiska förutsättningar att klara av sitt serviceuppdrag. Också den specialiserade sjukvården måste effektiviseras för till exempel köerna till behandling och operationer är långa inom vissa specialiteter och det kan finnas betydande regionala skillnader i servicekvaliteten och tillgången till tjänster. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att statsandelen för driftskostnader inom social- och hälsovården höjs från och med 2002. Också i övrigt är det viktigt att satsa på att utveckla och säkerställa resurserna för social- och hälsovården när de kommande finansieringsramarna för förvaltningsområdet slås fast.

02. Lönebaserat sysselsättningsstöd till statsförvaltningen (förslagsanslag)

Bestämmelserna i 19 § sysselsättningslagen förpliktar staten, kommunerna och företagen att sörja för en regionalt balanserad sysselsättning så att arbetslösheten inte i någon pendlingsregion väsentligt överstiger den genomsnittliga nivån i landet. Enligt vad utskottet har erfarit fanns det 1996 i Lapplands län fyra kommuner där arbetslöshetstalet var 1,6 gånger högre än genomsnittet i landet. Men nu finns det femton sådana kommuner i Lappland. De senaste åren har sysselsättningsanslagen minskat och är för små inom vissa områden för att uppfylla kraven på åtgärder enligt 19 § sysselsättningslagen. För att avhjälpa de värsta regionala problemen föreslår utskottet att momentet ökas med 10 000 000 mark. Användningen av anslagen för i år måste aktivt följas upp och problem i anknytning till användningen avhjälpas i tid. När budgeten för nästa år läggs upp är det viktigt att de regionala problemen ägnas större uppmärksamhet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett tillägg av 39 800 000 mk.

30. Lönebaserat sysselsättningsstöd till kommuner och samkommuner (förslagsanslag)

Utskottet hänvisar till det som sägs ovan under moment 34.06.02 och föreslår att det lönebaserade sysselsättningsstödet till kommuner och samkommuner ökas med 10 000 000 mark. Regeringen föreslår att momentet minskas med 18 400 000 mark. Utskottet föreslår att minskningen skall vara 8 400 000 mark.

Momentet får följande lydelse:

Från anslaget under momentet avdras 8 400 000 mk.

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Det är enligt utskottet bra att vatten- och avloppsprojektet i Saariselkäområdet genomförs. Med projektet säkerställs det att området bevaras i naturenligt tillstånd. Projektet inverkar också på turistnäringen och sysselsättningen.

Med tanke på behoven är anslagen på hela momentet alldeles för knapphändiga. Klart mera medel behövs inte minst för restaurering av förorenade områden. Arbetena är ofta av den arten att det inte går att påbörja dem med små anslag, för arbetet måste utföras snabbt och finansieringen vara klar innan arbetet påbörjas. Miljövårdsarbetena har dessutom en sysselsättande effekt. Utskottet anser att det är nödvändigt att anslagen för miljövårdsarbeten ökas betydligt i budgeten för 2002.

60. Överföring till statens bostadsfond

Enligt tilläggsbudgetpropositionen får lån som beviljats för byggande av nya bostäder enligt lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus godkännas som räntestödslån. Enligt propositionen är syftet att bevilja räntestöd endast inom kommuner som undertecknat statens, huvudstadsregionens och kranskommunernas samarbetsdokument. Uppskattningsvis skall det 2001 finnas beredskap att bevilja lån för 2 000 bostäder, av vilka 1 000 beviljas lån av lånefullmakten för 2002. I regeringens proposition konstateras att en förutsättning för lån för bostadsaktiebolagshus är att långivningen främjar uppkomsten av sådana bostadsområden inom vilka det för att förhindra segregation byggs mångsidigt, såväl genom bostadsproduktion för vilken beviljats lån på sociala grunder som genom annan bostadsproduktion.

Förslaget stämmer överens med utskottets ställningstagande i betänkandet om budgeten för 2001. Utskottet understryker vikten av att särskild uppmärksamhet fästs vid att bostadsområden byggs mångsidigt för att förhindra segregation. Utskottet konstaterar att det också är viktigt att den nya låneformen verkligen leder till en ökad bostadsproduktion och att den inte samtidigt minskar produktionen av hyresbostäder eller bostäder med räntestöd i övrigt. Det är också viktigt att hålla ett öga på priset på bostadsproduktionen och vid behov vidta åtgärder för att dämpa en höjning av prisnivån.

I sitt budgetbetänkande framhöll utskottet också att nyttan av stödet inte får tillfalla bara den första köparen. I detta sammanhang har denna punkt dock inte ändrats. Det är bra, menar utskottet, att den nya stödformen med det snaraste tas i bruk men understryker att det bör vägas in i den fortsatta beredningen att nyttan av stödet också tillfaller andra än den första köparen.

94. Nettoamorteringar och skuldhantering (förslagsanslag)

Utskottet föreslår en minskning med 99 950 000 mark. Minskningen beror på de föreslagna ändringarna under utgiftsmomenten.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett tillägg av 8 375 050 000 mk under punkten Det nominella värdet av nettoamorteringar (netto) i dispositionsplanen.