Motivering

Utskottet tillstyrker förslaget, men med vissa ändringar.

Bakgrund

Propositionen ingår i ett större lagstiftningspaket för att utveckla trafikbeskattningen i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Samtidigt kommer också ändringar av den årliga fordonsskatten och ändringar av punktskatten på transportdrivmedel att behandlas. De har inte bara ett fiskalt syfte utan de ska också effektivisera miljöstyrningen i trafiken. Det är nödvändigt för att det ambitiösa nationella målet för utsläppsminskning inom de icke handlande sektorerna ska kunna nås.

Trafiken är ett viktigt styrobjekt i den icke handlande sektorn eftersom den står för ungefär en femtedel av våra koldioxidutsläpp. Vägtrafiken står för ungefär 80 procent av denna femtedel. Följaktligen spelar de styrmedel som sätts in på biltrafiken stor roll.

Utgångspunkterna i propositionen är därför motiverade.

Bilskattelagen spelar en framträdande roll eftersom den är inriktad på bilköp och återverkar därmed också på skattestyrningen av användningen av bil. Följaktligen är det viktigt att se över effekterna av den gällande skattetabellen.

Skattestyrningens betydelse ökar dessutom av att bilskatten direkt påverkar priserna och att priset är den viktigaste faktorn när konsumenterna väljer bil. Däremot spelar enbart miljöaspekter utan ekonomisk styrning en liten roll för konsumenterna, visar undersökningarTrafi: Ympäriystävällinen autoilu, Tutkimuksia ja selvityksiä 5/2009 och Tutkimus ympäristöystävällisestä autoilusta, Trafin julkaisuja 17/2011.. För informationsstyrning kommer det alltså att krävas mer än bara upplysning och liknande insatser.

Bilskatten är visserligen en nationell skatt, men trots det bör utsläppskriterierna ses mot bakgrunden av EU:s ambitiösa utsläppsmål för person- och paketbilar. EU har nämligen satt som mål att koldioxidutsläppen från nya personbilar fram till 2015 ska sjunka till i snitt 130 g/km och till 95 g/km fram till 2020Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon.. För lätta fordon är målen 175 g/km fram till 2016 respektive 135 g/km på siktEuropaparlamentets och rådets förordning om utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon (KOM(2009)593).. Utvecklingen går alltså i vilket fall som helst mot lägre utsläppsnivåer de närmaste åren.

Utvecklingen i Finland

Propositionen grundar sig på uppgifter om att koldioxidutsläppen från nya bilar i snitt har minskat med drygt 17 procentNågon liknande utveckling skedde inte bland importerade begagnade bilar eller nya paketbilar. De har fortfarande en hög genomsnittlig utsläppsnivå som ligger en aning under 200 g/km för beganade personbilar och 210 g/km för nya paketbilar. sedan den utsläppsrelaterade bilskatten infördes 2008. I snitt är utsläppen från personbilar nu 145 g/km och var nästan 180 g/km tidigare. Vid reformen ansågs 180 g/km vara brytpunkten för den linjära skattetabellen.

Den genomsnittliga skattesatsen för nya personbilar har sjunkit med fyra procentenheter från 26,5 till 22,5 procent. Därmed har intäkterna av bilskatten sjunkit.

Sambandet mellan utsläpp och skatteintäkter bedöms vanligen så att skatteintäkterna minskar med 5—6 miljoner euro när de genomsnittliga koldioxidutsläppen sjunker med ett gram. Antagandet är då att intäkterna från bilskatten är ungefär en miljard om året.

Regeringen anser det vara realistiskt att räkna med att utsläppen minskar med i snitt fem gram om året. I så fall skulle avkastningen från bilskatten minska med 25—30 miljoner euro årligen utan justeringar i skattesatsen. Propositionen är således viktig för att säkerställa de framtida skatteintäkterna.

Följaktligen tillstyrker utskottet förslagen att ändra skattetabellen för att den ska få större styreffekt och att se över skattesatserna för att justera effekterna på skatteintäkterna.

Ändrad struktur på skattetabellen

Den nuvarande linjära skattetabellen ska alltså vidgas både upptill och nertill. Dessutom ändrar den form för att skattestyrningen ska gälla de utsläppskategorier där de mest efterfrågade fordonen finns. Den nya brytpunkten är 110 g/km för att skattetabellen ska behålla sin styreffekt flera år framåt trots den snabba tekniska utvecklingen.

Ändringarna är motiverade, anser utskottet.

Även om den nya tabellen inte längre kommer att vara linjär utan logistisk, kommer den fortfarande att bygga på principen att skatten påverkas av varje gram utsläpp. Det är en viktig punkt i modellen med avseende på styreffekten och begripligheten. Skattesatsen anges i tiondels procent. På grund av avrundningen kan den därför vara lika för två olika mängder i gram, men det gör inte modellen mindre begriplig, menar utskottet. För informationen till kunderna spelar det ingen roll att värdet för gram koldioxid varierar en aning i utsläppskategorierna för att garantera effektiv skattestyrning.

Målen i propositionen skulle inte kunna nås genom att bara riktningskoefficienten i den linjära tabellen ändras. Det slår hårdast mot den typen av fordon med mycket stora utsläpp som det inte importeras så många av till Finland. Då skulle styrningen riktas in på enskilda fordon med liten betydelse för antingen de totala utsläppen eller skatteintäkterna. Dessutom skulle skattemodellen inte tillräckligt mycket styra konsumenterna att köpa de mest utsläppssnåla bilarna eftersom skillnaderna i skatt vore ganska små. I den logistiska modellen har den typen av brister kunnat undvikas.

Propositionen behåller neutraliteten visavi fordons- och bränsleteknik. Modellen varken avgränsar eller bedömer olika tekniker och det ger ett mer öppet, flexibelt och begripligt system.

Det strider inte mot systemet att uteslutande eldrivna fordon placeras i den lägsta utsläppskategorin genom en skrivning i själva lagtexten. Det är motiverat eftersom elbilar inte avger koldioxid vid körning. Undantagsbestämmelsen beror på att specifika utsläpp enligt EU-reglerna om typgodkännande inte behöver uppges för elbilar. Skatten skulle därmed grunda sig på fordonsvikten och det leder till alltför hög skatt eftersom bilbatteriet väger mycket.

Förslaget i propositionen är motiverat och motsvarar nuvarande skattepraxis, anser utskottet.

Skattehöjning

Skattehöjningen avser att kompensera skattebortfallet på grund av att de genomsnittliga koldioxidutsläppen sjunker. Den kommer dessutom att stärka styffekten av den nya skattetabellen precis som det sägs ovan. Tack vare ändringen beräknas de årliga skatteintäkterna öka med cirka 90 miljoner euro förutsatt att efterfrågan utvecklas på samma sätt som hittills.

Skatten på nya personbilar med genomsnittliga utsläpp (145 g/km) stiger med ungefär två procentenheter från 22,6 till 24,8 procent. Priset på en bil som nu kostar till exempel 30 000 euro stiger med ungefär 650 euro. Bilar med koldioxidutsläpp över 200 g/km drabbas av de största höjningarna. På dem stiger skatten med sju—åtta procentenheter. Skatten på begagande bilar som importeras stiger med ungefär fem procententer.

Skattehöjningarna är rimliga och motiverade med avseende på skatteintäkterna, menar utskottet. Vi bör komma ihåg att den som köper bil själv kan påverka skatten genom sitt val av bil. Detta gäller också paketbilar eftersom beskattningen i alla storlekskategorier gynnar bränslesnåla modeller. I övrigt är det svårt att beskriva hur inkomstfördelningen påverkas av bilskatten eftersom skatteskalan är bred och bilpriserna varierar stort. Dessutom är bilskatten en engångsskatt så det går inte att dra några mer långtgående slutsatser.

Ändringarna omfattar också paketbilar som samma utsläppsrelaterade beskattning och skattetabell är tillämpliga på som på personbilar.Skattesatsen för paketbilar för varutransport lan emellertid nedsättas utifrån fordonets totalmassa. Tanken är att styra efterfrågan på paketbilar i riktning mot utrustning som tillgodoser transportbehovet. Nedsättningen föreslås bli höjd med i snitt tre procentenheter. Skattesatsen för paketbilar stiger ändå med tre procentenheter i genomsnitt.

Nedsättning för taxibilar

Taksiliitto bedömer att skatten på de vanligaste bilarna i taxitrafik kommer att stiga med 100—5 000 euro. Mest stiger den på minibussar för specialtransport. Därför föreslår Taksiliitto att den allmänna skattenedsättningen på 9 600 euro enligt 28 § höjs med 1 000 euro och nedsättningen på 12 000 euro för specialutrustade minibussar med 4 000 euro.

Det är motiverat att se över skattenedsättningen för specialutrustade minibussar, anser utskottet och förslår att den höjs med 3 000 euro. Därmed är den 15 000 euro. Det underlättar inköp av relevant och säker utrustning. Samtidigt blir det lättare att använda dem i framför allt kommunala specialtransporter och mer allmänt i glesbygd.

Däremot anser utskottet det inte nödvändigt att höja den allmänna nedsättningen för taxibilar för att förbättra miljöstyrningen i taxitrafik. Det nuvarande utbudet på bilar ger valmöjligheter och det finns också utsläppssnåla modeller för yrkestrafik. Man bör också notera att nedsättningen inte sänktes 2008 när bilskatten i övrigt sänktes och den utsläppsbaserade skatten infördes.

Övriga förslag

Utskottet har ingenting att anmärka mot de tekniska förslagen eller de smärre ändringarna i bestämmelserna om registrerade ombud.

Utskottet tillstyrker den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet, den 1 april 2012.