Allmän motivering
Utskottet tillstyrker propositionen, med vissa mindre preciseringar
i skattetabellen. Ändringarna motiveras i detaljmotiven.
Bakgrund
Propositionen ingår i en rad tidigarelagda anpassningsåtgärder
som överenskommits i regeringsprogrammet i syfte att öka
statens skatteinkomster och balansera upp statsfinanserna. Höjningarna
beräknas öka statens skatteinkomster med omkring
115 miljoner euro per år. Det betyder att det totala årliga
utfallet av punktskatten på alkohol och alkoholdrycker
stiger till ca 1,4 miljarder euro.
Å andra sidan avser propositionen också att minska
de alkoholrelaterade skadorna bland hela befolkningen. De föreslagna
skattehöjningarna ska gälla alla grupper av alkoholdrycker,
men främst öl och andra svaga, jästa
alkoholdrycker. Genom den här prioriteringen vill man skydda unga
och minska alkoholkonsumtionen bland minderåriga. Målsättningen
stämmer överens med de alkohol- och drogpolitiska
målen i regeringsprogrammet.
De här allmänna principerna i propositionen är
motiverade och värda att satsa på, anser utskottet.
Höjningsförslaget och alkoholkonsumtionen
Skatten på öl och svaga jästa drycker
ska alltså höjas med 15 procent och skatten på övriga
alkoholdrycker med 10. Höjningarna ska sättas
i kraft i början av 2012 och man räknar med att
de höjer detaljpriserna på alkoholdrycker med
4,5 procent i snitt.
Propositionen är en fortsättning på de
tre tidigare höjningarna 2008 och 2009. Samtliga har haft
en moderat höjning av skattesatsen som mål så att
försäljningen i Finland inte i någon
större omfattning ska kompenseras genom resandeimport.
Under de tre senaste åren har skattehöjningarna
lett till att de reella alkoholpriserna har stigit medan konsumtionen
enligt statistiken har minskat från 8,7 till 8,1 liter
absolut alkohol per invånare. Störst har förändringen
varit för starka alkoholdrycker. Försäljningen
av dem i Finland har gått ner med omkring 12 procent de
senaste tre åren. Trots att den icke-statistikförda
konsumtionen samtidigt har ökat från 1,8 till
1,9 liter, har den totala konsumtionen gått ner från 10,5
till 10,0 liter per invånare. De årliga intäkterna
av skatten på alkoholdrycker har på grund av skattehöjningarna
samtidigt gått upp från en dryg miljard till knappa
1,3 miljarder euro.
Utskottet anser att utvecklingen i många avseenden är
positiv. Förändringen syns i färre alkoholrelaterade
skador, bl.a. ett minskat antal fall av rattonykterhet och alkoholrelaterade
dödsfall, under de här tre åren. Dessutom
ställer sig framför allt unga vuxna mer kritiskt än
förut till alkoholmissbruk. Det finns alltså hälsopolitiska faktorer
som talar för en relativt hög skattesats.
Resandeimport
Finland platsar tillsammans med Sverige, Storbritannien och
Irland bland de fyra EU-länder som har den högsta
skattenivån. Finland har den högsta skattesatsen
på öl, vin och mellanprodukter och den nästhögsta
skatten på etylalkohol efter Sverige. Skillnaden mot till
exempel Estland och Tyskland är stor inom alla produktgrupper.
Det är allmänt känt att prisnivån
på alkoholdrycker och resandeimporten korrelerar med varandra.
Också de sakkunniga som utskottet hört hänvisar
till det. Skattehöjningarna ger därmed utslag
i form av ökad resandeimport och analogt ett bortfall av
skatteinkomster. Men de alkoholrelaterade skadorna är likadana.
Resandeimporten täcker lejonparten, eller omkring en
tredjedel, av den icke-statistikförda konsumtionen i Finland.
Den står i sin tur för omkring 19 procent av all
konsumerad alkohol. Med andra ord är resandeimporten ett
alkoholpolitiskt och fiskalt betydande fenomen. Dessutom inverkar
den på finländska företags konkurrensvillkor
och möjligheter att bevara arbetsplatser här.
Det är synpunkter som alltid måste vägas
in när man fastställer skattesatsen.
Prisskillnaden jämfört med våra närområden ökar
alltså sammantaget trycket på resandeimport och
intresset för en olaglig marknad. Det är möjligt
att den också ökar den inofficiella alkoholförmedlingen
och bidrar till olaglig restaurangverksamhet, vilket kom fram under
behandlingen i utskottet. Men enligt företagsenkäter hör
fenomenet ännu inte till de största problemen
med svart ekonomi i restaurangbranschen. ReUB 9/2010
rd - Ö 8/2010 rd, Insatser mot den svarta ekonomin
(globala aspekter på den svarta sektorn i Finland) och
forskare Pekka Liths bakgrundsrapport den 26 februari 2010. Rapporten
tar upp de största problemen med svart ekonomi i branschen.
Till dem räknas svartarbete (176 poäng), matförsäljning
förbi bokföringen (133 poäng), försäljning
av öl och annan alkohol förbi bokföringen
(76 poäng), konkursspekulering (37 poäng) och
först på femte plats försäljning av
alkohol utan serveringstillstånd (34 poäng).
Uppgiftsunderlaget för beslutsfattande måste vara
så heltäckande och tillförlitligt som
möjligt, anser utskottet. Det behövs information
inte bara om resandeimporten utan också om den illegala
importen av alkohol och de allvarliga problem som hänger
samman med den. Tullen uppger att läget är ganska
stabilt i det avseendet, men kräver kontinuerlig bevakning
inte minst vid östgränsen.
Enkät om resandeimporten
Resandeimporten följs systematiskt upp genom en enkät
som de centrala myndigheterna Tillstånds- och tillsynsverket
för social- och hälsovården Valvira och
Institutet för hälsa och välfärd
har beställt tillsammans med en rad aktörer i branschen,
bl.a. bryggeriindustrin, alkoholaffärerna, dagligvaruhandeln
och tobaksindustrin. Utifrån den information som hämtas
in genom enkäten publiceras det årligen en rapport
som beskriver förändringarna i resandeimporten över en
period av 12 månader.
Enkäten görs varje vecka per telefon med ett urval
på 500 personer och representerar den bästa tillgängliga
informationen på området. Näringslivet
har emellertid ansett att resultaten är bristfälliga
på vissa punkter, de kritiserar t.ex. att enkäten
bara riktar sig till finländska resenärer. Den
visar till exempel inte i vilken mån ester som arbetar
i Finland tar med sig drycker hit.
Beskattningen av alkoholdrycker kräver på det
hela taget rätt avvägning mellan förbyggande
av alkoholrelaterade skador och en hållbar skattebas. Därför är
det nödvändigt att ha tillgång till så heltäckande
och tillförlitlig information som möjligt. Det är
motiverat att utveckla enkäten så att den ger
bästa möjliga representativitet. Det gäller
bl.a. att beakta hur stor resandeimporten är i fråga
om ester som regelbundet åker över för
att jobba i Finland.
Uppföljning och styrning i övrigt
Det behövs alltså regelbunden uppföljning
för att beskattningen av alkoholdrycker ska kunna utvecklas
långsiktigt och förutsebart också ur branschaktörernas
synvinkel.
Å andra sidan vill utskottet lyfta fram behovet av
allmän alkoholupplysning och attitydpåverkan.
Sakkunniga som hörts i utskottet har efterlyst ett aktivare
grepp. Utskottet instämmer i detta.