Motivering
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
Propositionen om ändring av bilskattelagen överlämnades
samtidigt som propositionen om ändring av fordonsskattelagen
(RP 146/2007 rd). De bildar en helhet som ska medge en övergång till
en principiellt miljöbaserad, strukturellt enkel, tydlig
och överskådlig skattemodell för inköp
och användning av personbilar. Dessutom ska bilskatten
på personbilar sänkas med en sjättedel
i genomsnitt.
Ändringarna avses träda i kraft i början
av nästa år. Ändringen i fordonsskattelagen
kräver däremot vissa datatekniska förberedelser
och därför ska den sättas i kraft genom
en förordning vid en tidpunkt som bestäms separat,
uppskattningsvis 2010.
Den nya skattemodellen går ut på att både bilskattens och fordonsskattens
grundskatt graderas utifrån bilens koldioxidutsläpp,
som motsvarar den specifika bränsleförbrukningen.
Kopplingen till utsläppen är konsekvent på så sätt
att varje gram koldioxid inverkar direkt på bilskattesatsen
och fordonsskattens belopp. Ju mindre koldioxidutsläppen är
desto lägre är skatten och tvärtom. Skattebeloppen
visas direkt i tabeller som fogas till lagarna och kan därför
lätt kontrolleras av vem som helst t.ex. inför
ett köpbeslut. Om det inte finns några uppgifter
om utsläppen ska skatten bestämmas enligt bilens
totala massa och bilskatten ska dessutom bestämmas utifrån
drivkraften. Den här sekundära skattegrunden gäller
praktiskt taget bara personbilar som tagits i bruk före
2001.
Propositionerna hänger samman med målet i regeringsprogrammet
att utveckla beskattningen för att minska utsläppen,
spara energi och förbättra energieffektiviteten.
Skatteändringarna är avsedda att uppmuntra konsumenterna
att välja bilmodeller vars specifika bränsleförbrukning och
alltså också koldioxidutsläpp är
mindre. Samtidigt påskyndas förnyelsen i bilbeståndet
så att bilar med den nyaste tekniken blir vanligare. Samtidigt
minskar de skadliga avgasutsläppen så som kväveoxid
och hälsovådliga partiklar.
Skattemodellen är flexibel så att skattenivån lätt
kan ändras t.ex. till följd av skärpta
miljökrav. Den är strukturellt enkel också därför
att den ska tillämpas dels på nya personbilar,
dels på alla importbilar som beskattas som begagnade. Det
innebär att de s.k. historiska skattesatserna för
importbilar som tagits i bruk före 2003 slopas.
Förslaget till ändring i bilskattelagen
Bilskatten ska fortfarande vara baserad på det allmänna
konsumentpriset men skattesatsen ska alltså bestämmas
direkt utifrån bilens koldioxidutsläpp (g/km).
Uppgifterna om utsläppen ska anges av biltillverkaren utifrån
den specifika bränsleförbrukningen vid blandad
stads- och landsvägskörning (l/100 km)
som testats i laboratorium enligt EG-bestämmelserna om
typgodkännande.
Den lägsta skattesatsen är 10 och den högsta 40.
Mellan de två värdena stiger skattesatsen lineärt
och ganska brant med en procentenhet per tio gram koldioxid. Brytpunkten
i skatten ligger högre än den genomsnittliga utsläppsnivån
180 g/km för nya bilarDen här utsläppsnivån
gäller bensindrivna bilar som förbrukar 7,7 l
bränsle per 100 km och dieselbilar som har en blandad förbrukning
på 6,9 l per 100 km., nämligen 220 g/km.En
utsläppsnivå över 220 g/km gäller
bensindrivna bilar som förbrukar mer än 9,4 l
bränsle per 100 km och dieselbilar vars blandade förbrukning är
mer än 8,5 l per 100 km. Utsläppssnålare
bilar får alltså en lägre skatt än
de har idag. Skatteandelen i konsumentpriset på personbilar
som förbrukar mycket bränsle kommer att stiga
kännbart, från ca 26 procent upp till 40 procent.
I och med reformen kommer bilskatten att minska för
drygt 80 procent av de personbilsmodeller som finns på marknaden.
Skatten på en personbil som släpper ut i genomsnitt
180 gram per kilometer sjunker t.ex. från 26 till 22 procent
av det allmänna konsumentpriset. Dieseldrivna personbilar
drar nytta av en skatt som grundar sig på utsläppsvärden
i jämförelse med motsvarande bensinmodell. Om
den specifika förbrukningen t.ex. är under fem
liter och utsläppsnivån är 120—130
g/km sjunker skattens andel till 16—17 procent
av konsumentpriset.
Den nya bilskatten ska påföras både
nya och begagnade importbilar som anmäls för beskattning
efter att lagen trätt i kraft.
De årliga intäkterna av bilskatten beräknas minska
med ca 18 procent, dvs. 216 miljoner euro, på kort sikt.Bilskatteintäkterna
var totalt 1 297 miljoner euro 2006. Största delen, alltså 90
procent, härrörde från personbilar och
resten från paketbilar och lastbilar. Nya fordon stod för
90 procent av skatteintäkterna. Antalet personbilar var
enligt Statistikcentralen ca 2,5 miljoner i slutet av 2006, vilket
motsvarar 86 procent av hela bilbeståndet. Den näst
största fordonskategorin var paketbilar, ca 284 000 stycken. Den
mervärdesskatt som tas ut på bilskatten sjunker
dessutom med 47 miljoner euro. Nästa år kommer
effekterna troligtvis inte att vara så stora eftersom en
del skatteintäkter från det innevarande året
tydligen kommer att flyttas över till nästa år
på grund av ansamlad efterfråga.
Skatteintäkterna kommer att minska också på grund
av vissa generella faktorer: konsumentpriserna på bilar
sjunker, bränslesnåla modeller blir mer efterfrågade
och den specifika bränsleförbrukningen minskar
på grund av bilarnas tekniska utveckling. Därför
beräknar regeringen att skatteintäkterna kan minska
mycket mer än väntat på lång
sikt. — Visserligen kompenseras minskningen i någon
mån av den väntade ökningen i försäljningen
av nya bilar.
Miljöutskottets och kommunikationsutskottets utlåtanden
Båda utskotten talar för en omstrukturering
av bilskatten enligt förslaget och anser att åtgärden är
ett steg i rätt riktning mot minskade utsläpp
av växthusgaser från trafiken.
Skattemodellen anses vara bra och strukturellt avancerad eftersom
den prioriterar små och utsläppssnåla
bilar och varje gram koldioxid inverkar på skattesatsen.
Dessutom kan målnivån lätt ändras
efter skärpta mål för utsläppsreduktion.
Utskotten påpekar också att bilbeståndet
och trafikprestationerna kan tänkas öka, vilket
försvagar miljöeffekterna. Miljöutskottet
menar visserligen att det är viktigt med ett nyare bilbestånd
för att koldioxidutsläppen ska kunna hejdas. Ståndpunkten
bygger på livscykelanalyser som visar att vi inte borde
vänta på att gamla bilar ska sluta fungera förrän
vi tar dem ur bruk. Det bör alltså uttryckligen
finnas incitament till att göra sig av med de äldsta
bilarna.
Kommunikationsutskottet menar för sin del att bilskatten är
hög i europeisk jämförelse trots skattesänkningen.
Ett nyare bilbestånd förbättrar trafiksäkerheten.
Utskotten ser det som viktigt att reformens konsekvenser för
trafiken bevakas noga och att t.ex. brytpunkten vid 220 g/km
utvärderas utifrån erfarenheterna av reformen.
Om det behövs bör vi vidta åtgärder
för att öka skattens miljöstyrande effekt.
Miljöutskottet lyfter dessutom fram betydelsen av effektiv
information. Konsumenterna bör få en klar signal
om att ökningen i koldioxidutsläppen måste
stoppas och börja avta också inom trafiksektorn.
Båda utskotten fäster uppmärksamhet
vid kollektivtrafiken och förutsätter effektiva
insatser för att förbättra den och dess
konkurrenskraft. De nämner flera konkreta metoder och stöd
för kollektivtrafik i de stora städerna. Beslutet
att tidigarelägga stödet anses vara ett steg i
rätt riktning.
Slutligen hänvisar utskotten till den trafikpolitiska
redogörelsen som är under beredning. I den — liksom
i den klimat- och energipolitiska redogörelsen — bör
styrmedlen för utsläppen från trafiken
granskas som en helhet.
Finansutskottets ståndpunkt
Finansutskottet instämmer i det som de andra utskotten
anser i sina utlåtanden.Finansutskottet anmärker
dock på miljöutskottets ståndpunkt i
fråga om tjänstebilar. Man kan lätt få den uppfattningen
att tjänstebilarna lämnas utanför bilskattereformen.
Men så är inte fallet, utan beskattningen
gäller också tjänstebilar på lika
villkor. — Det är en annan sak att det i propositionen
(RP 146/2007 rd s. 23/I) står
att skattens styrande effekt är mindre på den
punkten eftersom företagen har rätt att dra av
fordonsutgifter i sin övriga beskattning. Det väsentliga är
att få en samlad överblick över propositionerna
och de möjligheter de erbjuder att påverka konsumenternas
attityder och val på ett effektivt och lättbegripligt
sätt.
För att skattestyrningen ska vara effektiv är det
viktigt att den miljöstyrande effekten också gäller inköp
av nya bilar och inte bara användningen så som
kommissionen ursprungligen förutsatte i sitt förslag
2005 till direktiv om personbilsbeskattningen.Kommissionens
förslag till direktiv om beskattning av personbilar (KOM(2005)
261). Medlemsländerna har ställt sig negativa
till avsnittet om att slopa beskattningen av inköp så det
har nu strukits i direktivförslaget. I den aktuella frågan
går förslaget nu bara ut på att införa
koldioxidutsläppen som en faktor i bil- och fordonsbeskattningen. — Rådet har
beslutat om ändringen med kommissionens samtycke.
I sitt utlåtande nämner finansministeriet
den allmäneuropeiska utvecklingen och menar att bilskatten
som skatteform snarare är permanent än på väg
ut.
Det är effektivt att införa en styrande faktor
i bilbeskattningen också därför att de
nya bestämmelserna ska bli tillämpliga genast
i början av nästa år. Den styrande effekten är
alltså omedelbar och stöder redan nu de planerade ändringarna
i fordonsbeskattningen som ska träda i kraft först
senare.
Det viktigaste särdraget i skattemodellen är att
skattesatsen är direkt jämförbar med
koldioxidutsläppen och att varje gram utsläpp
alltså påverkar skatten. Modellen innehåller
alltså helt klart ett ekonomiskt incitament till att välja en
utsläppssnål personbil. Därför
har brytpunkten inte någon avgörande betydelse
på samma sätt som t.ex. i en skattemodell som
bygger på bilkategorier med olika skattenivåer.
Därför är den föreslagna modellen
genuint miljöbaserad, reformvänlig och ekonomiskt
sporrande, anser utskottet.
Andra viktiga särdrag är att modellen är
enkel och överskådlig. De behövliga uppgifterna är lätt åtkomliga
och lättfattliga. Detta är redan i sig en egenskap
som kännetecknar ett bra skattesystem och är i
synnerhet att rekommendera i tekniska skattesystem så som
bilbeskattningen, som nästan alla berörs av. Dessutom är
det en nödvändig förutsättning
för att miljöstyrningen ska fungera på önskat
sätt och påverka konsumenternas attityder och
val.
Modellen är förtjänstfull också därför
att skattenivån lätt kan ändras efter
behovet, så som de andra utskotten säger i sina
utlåtanden. Skatten är uppbyggd så att
den möjliggör även stora ändringar
utan att förlora något av sin enkelhet och överskådlighet.
Det här är viktigt eftersom målen för
utsläppsreduktion väntas bli skärpta både
på gemenskapsnivå och i Finland.
Det är känt att kommissionen har ställt upp
strama mål i sin nya strategi för minskade koldioxidutsläpp
från personbilar och lätta nyttofordon.Kommissionens
meddelande av den 7 juli 2007 (KOM(2007) 19). Nya personbilar som
säljs i Europa 2012 bör ha en genomsnittlig utsläppsnivå på högst
120 g/km. Ett förslag till lagstiftning om detta
har utlovats senast i mitten av nästa år. Europaparlamentet
har nyligen beslutat stanna för målet 125 g/km
senast 2015.Parlamentets slutsatser av den 24 oktober 2007
om gemenskapens strategi för minskade koldioxidutsläpp från
personbilar och lätta nyttofordon (2007/2119(INI).
EU:s åtaganden att minska utsläppen av växthusgaser — med
20 procent från nivån 1990 fram till 2020 oberoende
av om man får till stånd ett internationellt avtal om
utsläppsbegränsning eller inte — betyder
också att utsläppen måste reduceras betydligt,
också inom sektorer utanför utsläppshandeln
så som trafiken.
Målen kommer att bli krävande också för oss,
för de personbilar som registrerades här första
gången i fjol hade ett genomsnittligt koldioxidutsläpp
på 180 g/km. De årliga koldioxidutsläppen
från personbilar var ca 7 miljoner ton 2005, vilket motsvarar
59 procent av de totala utsläppen från vägtrafiken
och ca 12 procent av alla koldioxidutsläpp i Finland.
Med tanke på en tydlig, lättfattlig och acceptabel
bilbeskattning anser utskottet det mycket lyckat att den nya skattemodellen
konsekvent ska tillämpas också på alla
importbilar som beskattas som begagnade.
Ett avgörande stöd för detta är
de domar som gemenskapernas domstol gav i de förenade målen
om bilbeskattningen i Ungern (C-290/05 Nadasdi och
C-333/05 Nemeth). Där antogs en ny ståndpunkt
om tillämpningen av förbudet mot skattediskriminering
på fordon som importeras som begagnade när en
medlemsstat inför en ny skatt eller ändrar skattesatsen
eller grunden för fastställandet av en gällande
skatt. De sakkunniga i skatterätt som utskottet hört
har i likhet med regeringen ansett att principen kan tillämpas
i Finland också, särskilt nu när det är
fråga om en miljöbaserad skattereform. Skattesatsen
för begagnade bilar kan alltså också vara
högre eller lägre än den s.k. historiska
skattesatsen för en motsvarande bil då denna var
ny.
Bilparken
Sakkunniga har främst varit oroliga för att
fordonsparken och följaktligen också trafikprestationen
ska öka. Därför har de delvis förhållit
sig kritiskt till en sänkt bilskatt. Detsamma framgår av
de andra utskottens utlåtanden.
Finansutskottet har ovan redogjort för sina synpunkter
på varför det är befogat att införa skattestyrning
i bilbeskattningen. Det skulle inte just vara möjligt att
driva igenom en så här stor strukturell ändring
utan justeringar i skattenivån. — Den nya skalan
går ju från minimiskatten på 10 procent
till maximinivån 40 procent. Den gällande skalan är
praktiskt taget fast och ligger på ungefär 26
procent med beaktande av olika slags avdrag. Det är alltså i
stor utsträckning fråga om lansering av och acceptabilitet
hos en ny skattemodell. Som sagt kan skattenivån ändras
efter behov.
Den höga bilbeskattningen har sammantaget haft effekter
av två olika slag på bilparken. Dels har ökningen
i bilbeståndet avtagit, dels har en generell förnyelse
hindrats. Men det behövs en förnyelse så som
de andra utskotten noterat i sina utlåtanden. Exempelvis
finns det fortfarande fler än 500 000 bensindrivna personbilar
utan katalysator i fordonsregistret, fastän katalysatorn
har hört till standardutrustningen i personbilar sedan
1990.
En stor och aktuell fråga är med vilka fordon som
bilarna från den här tiden kommer att ersättas
när de tas ur bruk under det innevarande decenniet. Propositionen
kan få vissa konsekvenser för bl.a. detta.
Det är allmänt taget betydelsefullt att granska bilparkens
struktur, för de genomsnittliga utsläppen från
personbilar är större hos oss än i Europa överlag.
Frågan är också förknippad
med en trafiksäkerhetsaspekt. Trafikskyddet har påpekat
bl.a. att nya bilar är avsevärt mycket hållbarare
vid kollisioner än t.ex. bilar från 1990-talet.
Det är alltså viktigt att bilparken förnyas
också ur den här synvinkeln. — Visserligen
finns det många olika faktorer som påverkar trafiksäkerheten
och vi bör försöka påverka dem
alla på olika sätt. Säkerheten är
alltså inte garanterad bara för att bilen är
stor. Fordonets och vägens skick är av betydelse,
likaså förarens attityder, körvanor och erfarenhet.
Antalet personbilar och trafikprestationer hänger i
sista hand samman med det allmänna ekonomiska läget.
I och med den ekonomiska tillväxten och den höjda
levnadsstandarden har allt fler hushåll två eller
tre bilar. De senaste åren har konsumenterna tenderat att
köpa stora personbilar som förbrukar mycket bränsle.
Lagförslaget är avsett att bryta den här
trenden och göra utsläppssnåla bilar
mer lockande med hjälp av ekonomiska styrmedel.
Finansministeriet har bedömt att trafikprestationerna
håller på att nå ett slags kulmen hos
oss. Människorna och samhället har varken tid
eller råd att öka den genomsnittliga körprestationen.
Ministeriet bygger sin synpunkt på att trafikprestationerna
per person hos oss redan nu är bland de högsta
i EU. Dessutom har trafikvolymen och koldioxidutsläppen
i genomsnitt ökat långsammare i vårt
land än i andra EU-länder.
De sakkunniga har varit inne på samma linje. Detsamma
visar en undersökning som statens tekniska forskningscentral
gjort åt kommunikationsministeriet. Där studeras
koldioxidutsläppen från trafiken på lång
sikt och konsekvenserna av olika åtgärder. Enligt
undersökningen kommer trafikprestationerna att öka
synnerligen måttligt de närmaste decennierna. Ökningen
beräknas bli 1,5 procent per år på kort
sikt och 0,5 procent per år på lång sikt
fram till 2050.
Förändringarna i antalet bilar och bilbeståndets
struktur beror i hög grad på hur konsumenterna
reagerar på den nya situationen. Det är önskvärt
att det allra äldsta bilbeståndet förnyas snabbast
och att bilparken ökar måttligt som väntat.
Läget bör bevakas för miljöåtagandena kräver
i varje fall att utsläppen minskas.
Kollektivtrafiken
Oron över sänkta kostnader för personbilar
och ett ökat bilbestånd har genast väckt
frågan om kollektivtrafikens konkurrenskraft. Det här
kan också utläsas ur de andra utskottens utlåtanden.
Finansutskottet instämmer i synpunkterna att förutsättningarna
för en kollektivtrafik av hög kvalitet bör
tryggas. Men det här är ett separat sakkomplex
som måste behandlas i ett övergripande och målinriktat
perspektiv. Den trafikpolitiska redogörelsen, som ska lämnas
på våren, erbjuder en naturlig möjlighet
till detta.
Vissa synpunkter har gett upphov till oklarheter och därför
noterar utskottet att många slags lättnader redan
nu — med fog — tillämpas i beskattningen
av bussar. Bussar omfattas varken av bilbeskattning eller fordonsbeskattning.
De påförs alltså heller inte någon
drivkraftsskatt till skillnad från dieseldrivna personbilar
och lastbilar. På biljetterna i kollektivtrafiken tillämpas den
lägre av de två tillåtna sänkta
mervärdesskattesatserna. Enligt mervärdesskattedirektivet är
det inte möjligt att utesluta skatten helt och hållet.
Energiskattedirektivet begränsar för sin del spelrummet
i bränslebeskattningen.
Enskilda frågor
Nedan behandlas i korthet vissa enskilda frågor som
tagits upp vid behandlingen.
Familjebussar.
Den nya skattemodellen gäller alla personbilar. Vanligen
har stora bilar höga utsläppsvärden och
därför är skattesatsen för dem
också hög. Det kan leda till att familjer med många
barn nu ställs inför ökade kostnader
eftersom de behöver en större bil än
vanligt. Relativt sett får de i varje fall sämre
villkor i och med reformen.
Enligt utredning finns det ett bränsleeffektivt alternativ
bland familjebussmodellerna av flera bilmärken. Familjerna
kan alltså välja en modell som förbrukar
mindre bränsle utan att behöva ge avkall på bilens
transportförmåga.
Utskottet föreslår inga ändringar
i fråga om det här just nu. Men frågan
om familjernas stödbehov är ändå viktig.
Utskottet ser det som nödvändigt att studera den
när lagens konsekvenser analyseras.
Vissa andra fordonskategorier.
Den utsläppsbaserade skattestyrningen ska i början
bara gälla personbilar för hittills är
utsläppsmätningen samordnad endast i fråga
om dem. Enligt propositionen är det tänkt att
paketbilar ska omfattas av skattestyrningen senare.
Förslaget gäller inte motorcyklar och utskotten
har inte haft möjlighet att gå in på frågor
som berör dem. Detsamma gäller museibilar och
hobbybilar. Finansministeriet bereder en reform av de tekniska fordonsdefinitionerna
och ska komma med ett förslag inom kort. I det sammanhanget
kan åtminstone några av de frågor behandlas
som nu lagts åt sidan.
Oavhängighet när det gäller teknik.
Den föreslagna skattemodellen är öppen
för insyn inte minst därför att skattenivån
inte på något sätt är beroende
av bilens teknik. Sakkunniga har överlag ansett att det
här är en bra egenskap hos modellen. — Erfarenheterna
från 1970-talet är inte uppmuntrande i det här
avseendet. — Därför är det alltså befogat
att inte särbehandla t.ex. el- eller gasdrivna bilar eller
s.k. bi-fuel-bilar. Deras skatt ligger oftast i nära de
nedre gränserna i tabellerna eftersom deras utsläppsvärden är
låga. Tullens möjligheter blir heller inte begränsade på något
sätt när det gäller att befria fordon
med banbrytande teknik från bilskatt i enskilda fall.
Utskottet ser det inte som nödvändigt att
låta skattestyrningen omfatta utsläpp som är
underkastade annan gemenskapsreglering. Sådana utsläpp är
framför allt skadliga avgaser som regleras i särskilda
Euronormer. Utsläppsgränserna har skärpts
rejält och konsekvent sedan utgångsnivån
på 1980-talet. Den nyaste normen Euro 5 blir bindande 2009.
Visserligen vore det tillåtet med skattestyrning till dess.
Men en sådan överlappande reglering har inte ansetts
vara relevant.
Utskottet instämmer i synpunkterna ovan och anser utifrån
dem att det heller inte behövs något separat skattestöd
för partikelfilter.
Behovet av en övergångsbestämmelse.
De nya bestämmelserna ska tillämpas på den
beskattning som blir anhängig den dag lagen träder
i kraft eller därefter. Dessutom föreskrivs vissa lättnader
i fall där bilen har anmälts för beskattning
innan propositionen överlämnats men beskattningen återkallats
senare. De här fallen har inte förorsakat några
oklarheter vid utfrågningen av sakkunniga och utskottet
har ingenting att anmärka på dem.
Däremot har övergångsregleringen
i två andra slags situationer diskuterats. Den ena gäller flyttbilar
och den andra gäller fordon som beställts i år
och blir färdiga nästa år. Om deras utsläpp är över
220 g/km kommer skatten att stiga jämfört
med skattenivån vid inköpet. — Det är klart
att fallet också kan vara det motsatta.
Men utskottet talar inte för en särskild övergångsbestämmelse
i de här fallen. Orsakerna är många men
faktum är att en del drar nytta av en sådan här
skatteändring medan andra förlorar på den.
Det finns många konsumenter som nyligen har köpt
en ny bil vars skatt troligen skulle vara lägre nästa år.
Man måste dra en gräns någonstans och
det går inte att öka likabehandlingen av konsumenterna
genom en övergångsbestämmelse. Den tidigare övergångsperioden
i mitten av 1990-talet ledde till oförutsedda problem som domstolarna
på olika nivåer fick att lösa så sent som
i slutet av decenniet.
Det är heller inte fråga om retroaktiv beskattning,
eftersom grunderna och tidpunkten för beskattningen infaller
efter att lagen trätt i kraft. — Flyttbilarnas
villkor förbättras delvis av att det lagfästa
avdraget inte ändras fastän skattenivån sjunker
med en sjättedel i genomsnitt. Följaktligen ökar
avdragets relativa betydelse. Avdraget på 13 450 euro räcker
till för att även större familjebilar
ska vara helt skattefria. En ändring är inte befogad
heller av denna orsak.
Men utskottet påpekar i alla fall att lagen medger
en möjlighet att söka skattelättnad.
Tullstyrelsen kan sänka bilskatten eller befria bilen från
skatt helt och hållet om det finns särskilda skäl
till det i enskilda fall.
Information och uppföljning
Propositionen är noggrant utarbetad och innehåller
också ståndpunkter för framtiden. Det är klart
konsekvenserna bör bevakas noga. Enligt utskottet är
det motiverat och viktigt. Dessutom är avsikten att se
till att konsumenterna får information om det viktigaste
budskapet i förslaget.
Olika instanser, särskilt Fordonsförvaltningscentralen,
har berett sig på att aktivt främja lagens syften.
De här insatserna är mycket viktiga för
att målen ska kunna nås. — Det är
också befogat att i den trafikpolitiska redogörelsen
ta upp de ovannämnda frågorna, framför
allt kollektivtrafiken.
Utskottet vill för sin del bli informerat om hur lagen
påverkar bilparken, utsläppen, medvetenheten och
attityderna bland konsumenterna samt om de slutsatser man kan dra.
Därför föreslår utskottet ett
uttalande.
Lagmotion
I motionen föreslås att invaliditetsavdragen
i lagen ska höjas.
Ovan noteras i fråga om flyttbilar att den relativa
betydelsen av ett fast avdrag ökar när bilskatten
sänks. Därför anser utskottet det befogat att
inte gå in på avdragen i detta sammanhang. Avdraget
behöver heller inte justeras uppåt.