Motivering

Utskottet förordar förslaget i lagmotionen men med ändringar.

Avdragsrätten

Numera beaktas som utgifter för inkomstens förvärvande endast skäliga kostnader som direkt har föranletts av skötseln av statliga förtroendeuppdrag. Avdragsrätten grundar sig på en uttrycklig bestämmelse i inkomstskattelagen. Motsvarande utgifter som har föranletts av skötseln av kommunala förtroendeuppdrag är däremot inte avdragbara med stöd av samma bestämmelse. Denna tolkning utgår från högsta förvaltningsdomstolens avgöranden och följs i beskattningspraxis.

Nästan alla partier tar ut en särskild avgift om 10—30 procent på mötesarvodet av de förtroendevalda. De influtna medlen används för att finansiera lokal politisk verksamhet mellan valen. Avgiften är i praktiken obligatorisk och alltså en utgift som den förtroendevalda inte kan undvika, Eftersom avgiften räknas ut på nettoarvodet får den fortrondevalda själv i praktiken endast 10—20 procent av hela arvodet.

Det finns i detta nu ca 30 000 förtroendevalda, huvudsakligen i kommunfullmäktige och nämnder. Det genomsnittliga arvodet är 300—400 euro per år, men det kan också vara högre exempelvis i huvudstadsregionern. Eftersom avgiften inte ärdragsgill och när skatten är progressiv får den förtroendevalda inte hålla en särskilt stor del av arvodet.

I lagförslaget föreslås att avdragsrätten ska gälla alla avgifter som partierna tar ut av dem som valts till förtroendeuppdrag. Bestämmelsen gäller alltså dels kommunstyrelser, kommunfullmäktige och nämnder, dels kommunala samarbetsorgan och samkommuner.

Utskottet finner förslaget motiverat och godtagbart. Även om avgiften inte föranleds av den förtroendvaldas personliga utgifter, vilekt är utmärkande för avdrag för inkomstens förvärvande, är den precis som en medlemsavgift nära förknippad med att inkomsten förvärvas. Utskottet anser därför att en avdragsrätt väl kan motiveras. Dessutom främjar förslaget möjligheterna att sköta kommunala förtroendeuppdrag och stöder därmed regeringens demokratimål. Förslagets verkningar på kommunalskattebasen är obetydliga, dvs. ungefär 1,6 miljoner euro på landsnivå enligt Finlands Kommunförbunds beräkningar. Därför är förslaget godtagbart också från ekonomisk synpunkt.

Skyldighet att lämna uppgifter

Utskottet föreslår att i 16 § i lagen om beskattningsförfarande samtidigt föreskrivs om kommuners och samkommuners skyldighet att lämna uppgifter om avgifter som tagits ut av förtroendevalda.

Förslaget har samband med en omfattande reform av beskattningsförfarandet som för närvarande behandlas i riksadgen (RP 91/2005 rd). I propositionen föreslås bl.a. en övergång till ett deklarationsförfarande som bygger på förifyllda blanketter. Med tanke på den reformen är det ytterst viktigt att se till att olika aktörer lämnar så noggranna och täckande uppgifter som möjligt om inkomster och avdrag.

Eftersom antalet skattskyldiga som skulle ha rätt till det föreslagna avdraget är stort, skulle förifyllda blanketter minimera onödigt arbete både för de skattskydliga och skattemyndigheterna. När en skattskyldig själv har betalt avgiften för förtorendevalda skall han eller hon tillställa beskattaren behövliga uppgifter.

Utskottet föreslår att 16 § i lagen om beskattningsförfarande kompletteras med ett nytt 11 mom. som föreskriver om skyldighet att lämna uppgifter om avgifter som tas ut hos förtroendevalda.

Ikraftträdande och tillämpning

Utskottet föreslår att lagarna träder i kraft den 1 januari 2006. De tillämpas första gången i beskattningen för 2006 på avgifter som har betalts efter lagens ikrafttträdande.