Motivering
Utskottet tillstyrker förslaget utan ändringar.
Det ingår i de grundläggande principerna inom
internationell beskattning att undanröja dubbelbeskattning.
Dubbelbeskattning uppstår när både källstaten
där inkomsten uppkommer och den stat där inkomsttagaren är
bosatt beskattar samma inkomst enligt sina egna nationella skatteregler.
Den kan avskaffas genom nationell lagstiftning eller genom skatteavtal
mellan staterna.
Bestämmelser om undanröjande av dubbelbeskattning
av inkomster från utlandet finns i lagen om undanröjande
av internationell dubbelbeskattning (förfarandelagen) där
avräkningsmetoden är den primära metoden.
Metoden innebär att den skatt som tagits på inkomster
i en främmande stat räknas av när samma
inkomst beskattas i Finland. Avräkningen får inte
vara högre än skatten i Finland. Enligt lagen
räknas det högsta beloppet för avräkningen
ut efter land och inkomstkälla (inkomst från näringsverksamhet,
lantbruksinkomst, personlig inkomst) eller efter inkomstslag (kapitalinkomst,
förvärvsinkomst) för fysiska personer
och dödsbon.
Avräkningen av utländsk skatt är
alltså högst en lika stor del av den skatt som
ska betalas på den inkomst som hänför
sig till förvärvskällan eller inkomstslaget
som de inkomster som har förvärvats i främmande
stater är av den inkomst som hänför sig
till förvärvskällan eller inkomstslaget.
När relationstalet räknas ut, betraktas de belopp
som fås när utgifterna för att förvärva
och behålla inkomsterna dras av från inkomsterna som
inkomst. Då beaktas skattepliktig inkomst i Finland som
den skattskyldige i ett främmande land ska betala den skatt
som räknas av enligt förfarandelagen.
Om den utländska skatten inte kan avräknas helt
och hållet på grund av begränsningar,
dras den oanvända avräkningen av utländsk
skatt av på den skatt som den skattskyldige betalar på inkomst
från samma stat nästa skatteår.
Utskottets bedömning
Det är befogat att förbättra avräkningsmetoden för
att de tekniska begränsningarna för avräkning
av skatt till utlandet inte ska ge finländska företag
verksamma internationellt sämre konkurrensvillkor än
företag etablerade i andra stater. Frågan har
fått större relevans i ett konkurrensperspektiv
eftersom företagen blir allt mer internationella.
Målet med lagförslaget är att undanröja
internationell dubbelbeskattning och det stöds av att det
högsta beloppet för avräkningen inte
längre ska beräknas separat för varje
land, att den längsta tiden för avdrag för
oanvänd avräkning av utländsk skatt förlängs
med fem år och att avräkningsordningen ändras.
Lagförslaget välkomnades också av de
sakkunniga. Företagen kommer att spara in ansenliga skattebelopp
tack vare förslaget.
I motiven till propositionen påpekar regeringen att
Finlands skatteutfall beräknas sjunka, men lägger
inte fram några siffror. Vid utfrågningen av de
sakkunniga kom det fram att det är svårt att förutse
de ekonomiska effekterna, men att de uppskattningsvis uppgår
till tiotals miljoner euro om året. Enligt vad utskottet
förstår handlar det om relativt stora effekter
på skatteinkomsterna trots att det bara är metodbestämmelser
som ändras. Åren 2006 och 2007 var avräkningen
till finländska sammanslutningar för skatter till
utlandet i snitt 193 miljoner euro och till fysiska personer 31
miljoner euro.
Företagens finansiella kostnader minskar också av
att regeringen föreslår att både den
slutliga skatten till utlandet och den förskottsskatt som
motsvarar den slutliga skatten ska få dras av på den
skatt som betalas till Finland. Förslaget är behäftat
med en viss tidsmässig konflikt. Det är inte klart
hur stor den slutliga skatten till utlandet kommer att var, när
skatten till utlandet i Finland avräknas enligt förfarandelagen
på grundval av förskottsskatten till utlandet.
Det är dock uppenbart att skatten måste korrigeras
om det senare visar sig att den slutliga skatten är mindre än
den avräknade förskottsskatten. Enligt 9 §, som
inte ändras nu, är den skattskyldige skyldig att
underrätta om den skatt till en främmande stat som
avräkning av utländsk skatt grundar sig på har ändrats.
Bestämmelsen kan tillämpas på dels ändringar
av skatt, dels när avräkningen grundar sig på förskottsskatt
och den slutliga skatten avviker för beloppet. I sådana
fall ska skatten kunna rättas på grundval av 9 §.
Vidare påpekar utskottet att man med adekvata administrativa
medel bör försäkra sig om att den slutliga
skatten åtminstone är lika stor som den utländska
förskottsskatt som avräkningen grundar sig på.
Annars riskerar förslaget leda till att den utländska
skatten avräknas till ett för stort belopp och
orsakar bortfall av skatteinkomster. Utan trovärdig övervakning är
systemet mottagligt för spekulativ verksamhet. Risken är extra
stor om företagen i källstaterna själva
kan bestämma hur mycket de betalar in i förskottsskatt,
som i Finland där vi har ett kompletteringsbelopp på förskottsbeloppet.
Ändringarna föreslås bli tillämpade
första gången vid beskattningen för 2010.
Vid utfrågningen av de sakkunniga föreslogs det
att lagen ska tillämpas redan vid beskattningen för
2009 alternativt att bestämmelsen om oanvänd avräkning
av utländsk skatt ska tillämpas redan skatteåret
2009. Bland annat med hänvisning till de uppskattade effekterna
av ändringar framhåller utskottet att de föreslagna ändringarna
ger finländska företag med internationell verksamhet relativt
stora fördelar jämfört med dagsläget. Följaktligen
ser utskottet inga skäl till att tidsmässigt bredda
tillämpningen.