Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 20 september 2006 en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2007 (RP 143/2006 rd) till finansutskottet för beredning.
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motioner:
LM 103/2006 rd Lag om inkomstskatteskalan för 2007 remitterad den 18 oktober 2006
LM 125/2006 rd Lag om inkomstskatteskalan för 2007 remitterad 26 oktober 2006
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation.
Skattedelegationen har hört
överinspektör Panu Pykönen, finanssekreterare Fransiska Pukander och konsultativ tjänsteman Merja Taipalus, finansministeriet
överinspektör Tomi Peltomäki, Skattestyrelsen
chef för samhällsforskningen Jouko Kajanoja och specialforskare Pertti Honkanen, Folkpensionsanstalten FPA
ecklesiastikråd Matti Halttunen, Kyrkostyrelsen
direktör Timo Sipilä, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
ekonomisk expert Helena Pentti, Finlands Fackförbunds Centralorganisation rf
utvecklingschef Mikael Enberg, Finlands Kommunförbund
skatteexpert Leena Romppainen, Företagarna i Finland rf
chefsekonom Jaana Kurjenoja, Skattebetalarnas Centralförbund
Centralhandelskammaren har lämnat ett skriftligt yttrande i saken. Finlands Näringsliv har meddelat att det inte har några invändningar mot förslaget.
Propositionen innehåller ett förslag till progressiv inkomstskatteskala som tillämpas vid beskattningen för 2007. Den hänför sig till förhandlingsresultatet av den 29 november 2004 gällande det inkomstpolitiska avtalet och till budgetpropositionen för 2007.
Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2007.
Lagmotionen är ett parallellförslag till proposition RP 143/2006 rd. Motionsställarna föreslår att den högsta marginalskattesatsen inte sänks. De föreslår också att den nästhögsta marginalskattesatsen förblir oförändrad, likaså den nedre gränsen i den högsta inkomstklassen.
Lagmotionen är ett parallellförslag till proposition RP 143/2006 rd. Där föreslås det att den beräknade avkastningen av influtna inkomstskatter ökas med 190 miljoner euro. Vidare föreslås en inkomstskattelättnad på 400 miljoner euro som slås ut på alla inkomstgrupper till samma eurobelopp.
Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.
Propositionen utgör en del i det stora paket regeringen tog ställning till den 30 november 2004 i samband med det senaste inkomstpolitiska avtalet. De åtgärder som då överenskoms har bidragit till ett ekonomiskt uppsving och en förbättrad sysselsättning.
Den nu föreslagna justeringen av inkomstskatteskalan utgör en fas i den sänkning av skatten på förvärvsinkomster som avtalats för 2005—2007. Att den andra inkomstklassen slopas ligger också i linje med statsrådets ställningstagande. Propositionen är alltså motiverad på dessa punkter.
Regeringen följer i propositionen vedertagen praxis när den i skalan föreslår inflationsjusteringar i inkomstgränserna, framhåller utskottet.
Utskottet har beslutat avstyrka motionerna.
Med stöd av det ovan anförda föreslår finansutskottet
att lagförslaget godkänns utan ändringar och
att lagmotion LM 103/2006 rd och LM 125/2006 rd förkastas.
Helsingfors den 28 november 2006
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare i delegationen var
utskottsråd Maarit Pekkanen
Regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2007 (RP 143/2006 rd) minskar statens skatteintäkter nästa år med ca 545 miljoner euro. Inflationsjusteringens andel av lindringen i inkomstskatteskalan är ca 150 miljoner euro.
I skattedebatten har kristdemokraterna anfört att det från ett socialt perspektiv vore rättvisare att inrikta skattesänkningarna på den s.k. matmomsen. En sådan skattelindring skulle gagna alla medborgare lika, mätt i euro, men de grupper vars matutgifter är störst i relation till totalutgifterna skulle vinna mest på en sänkt matmoms.
Utöver en sänkning av matmomsen borde skalorna inflationsjusteras med 1,6 procent. I ett statsfinansiellt perspektiv skiljer sig kristdemokraternas förslag inte nämnvärt från regeringens, men det har definitivt fler sociala förtecken.
Med stöd av det ovan anförda föreslår jag
att lagförslaget godkänns enligt betänkandet men 1 § med följande ändringar:
Vid beskattningen för 2007 fastställs den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) skall betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande:
_______________
Regeringen har under hela valperioden drivit en diskriminerande skattepolitik. Den har
Utifrån den förmögenhet som noterades i förmögenhetsbeskattningen för 2005 ser listan över Finlands rikaste ut som följer:
Härefter betalar varken de eller de övriga 20 000—30 000 rikaste i Finland någon skatt på sin förmögenhet. I samband med inkomstskattelagen (RP 144/2006 rd) föreslog vi i utskottet att ledamot Uotilas m.fl. lagmotion skulle tas till behandling. Den skulle ha återinfört förmögenhetsskatten, men utskottsmajoriteten (centerns, socialdemokraternas, svenska folkpartiets och de grönas ledamöter) motsatte sig det. Samma ledamöter ville inte heller att den hårda beskattningen av personer med arbetsmarknadsstöd eller andra motsvarande förmåner lindras genom ett nytt avdrag för sociala inkomster likt det pensionsinkomstavdrag som får göras i kommunalbeskattningen.
Samma kapitalistvänliga utskottsmajoritet ville inte heller ta upp till behandling en sänkning av matmomsen (Sirnös LM 80/2006 rd), eftersom den hade gagnat alla jämnare än den procentuellt lika stora inkomstskattelindringen. Barnfamiljerna hade hört till dem som vunnit på en lägre matmoms.
Ändringen av inkomstskatteskalan och förvärvsinkomstavdraget ger de mest välsituerade en skattelättnad på tusentals euro men dem som ligger lågt i lönegraderna några hundra euro eller mindre. De som lever på arbetsmarknadsstöd får inte en ynka cent i skattelättnad.
Vi föreslog en annan inkomstskatteskala i utskottet. I kombination med en ändring av inkomstskattelagens förvärvsinkomstavdrag leder den till en avsevärt mindre skattelindring i de högsta inkomstklasserna. Men ingen ville stödja oss.
Vänsterförbundet förespråkar en rättvisare skattepolitik där
Med stöd av det ovan anförda föreslår vi
att lagförslaget godkänns enligt utskottets betänkande men 1 § med följande ändringar:
De gröna anser att skattebasen ska vara så bred att det finns pengar för välfärdstjänster och inkomstöverföringar nu och i framtiden. De skattelättnader regeringen föreslagit har under hela regeringsperioden varit alltför stora för att ge hållbara statsfinanser, och adekvata resurser har inte funnits att tillgå för att förbättra grundtryggheten eller kommunernas ekonomi.
I propositionen lindras beskattningen med 655 miljoner euro samtidigt som kommunernas skattebas stärks med 185 miljoner euro. Det är en helt förnuftig policy att stärka kommunernas skattebas och ge dem kompensation för förlusten av skatteintäkter till följd av nedsättningen av statsskatten. På den punkten omfattar de gröna propositionen. Det minskade förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen bör bli ett bestående inslag i kommunernas ekonomi och får inte dra ned statsandelsprocenten 2008.
När det gäller skattesänkningens storlek och målgrupp anser Gröna riksdagsgruppen att det inte är rationellt att sänka skatten så mycket som regeringen föreslagit. De grönas skattesänkningsförslag innebär att beskattningen lindras med ca 400 miljoner euro. Återstoden av den sänkning regeringen föreslagit bör användas för att stärka servicen och förbättra grundtryggheten. Med det fria spelrum som ges har de gröna i sin skuggbudget i stället för på skattelättnader satsat på en höjning av den lägsta moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen, en 15-procentig ökning av studiestödet, en höjning av underhållsbidraget och ett pensionspåslag för dem med de lägsta pensionerna.
Skattelättnaderna motiveras med att de får dynamiska effekter. Dynamiken gagnas inte av att skattelättnaderna huvudsakligen kommer höginkomsttagare till godo. För att effekterna ska bli de avsedda bör den främsta målgruppen för skattesänkningarna vara människor med liten lön, menar de gröna. Effekterna blir dynamiska också om man höjer förmånerna, eftersom köpkraften förbättras även i det fallet.
Det bör observeras att om skattelättnader görs i de lägsta inkomstgrupperna blir de lika stora, mätt i euro, i alla inkomstkategorier. I ett rättviseperspektiv kan man också tycka att skattelättnader till ett lika stort eurobelopp är de riktigaste.
Vi föreslår att skattesänkningarna i inkomstskatteskalan slopas, med undantag för höjningen av gränsen för den lägsta beskattningsbara inkomsten. Den gränsen anser vi att ska höjas, eftersom den, mätt i euro, får samma effekter i alla inkomstklasser. Den höjning av förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattning som behandlats i samma sammanhang godkänner vi, men med den ändringen att avdraget stiger mer än vad utskottet föreslagit för inkomster mellan 2 500 och 7 000 euro och därefter i långsammare takt tills taket 400 euro nås på ungefär samma punkt som tidigare. Därmed bli skattelättnaden större för låginkomsttagare.