Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 11 november 2012 en proposition till riksdagen med förslag till lag om skattelättnad för investeringsverksamhet skatteåren 2013—2015 och lag om ändring av 16 § i lagen om beskattningsförfarande (RP 177/2012 rd) till finansutskottet för beredning.
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande lagmotion:
LM 83/2012 rd Lag om ändring av 50 § i inkomstskattelagen 11.12.2012
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation.
Skattedelegationen har hört
konsultativ tjänsteman Jari Salokoski, finansministeriet
chefsjurist Matti Merisalo och ledande expert Kari Aaltonen, Skatteförvaltningen
professor Heikki Niskakangas, Aalto-universitetet
direktör Anna Lundén, Företagarna i Finland
Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av Finlands näringsliv rf.
I propositionen föreslås det att det stiftas en lag om skattelättnad för investeringsverksamhet skatteåren 2013—2015. Enligt de villkor som anges i lagen ska en av målbolaget oberoende privat investerare åren 2013—2015 från sina kapitalinkomster få dra av 50 procent av beloppet av det aktiekapital som han eller hon investerat i aktiebolaget efter lagens ikraftträdande. Minimibeloppet av avdraget ska vara 5 000 euro och maximibeloppet 75 000 euro per år. Varje investerare ska få göra investeringar i flera företag, varvid det maximala avdragsbeloppet är sammanlagt 150 000 euro per år. Maximibeloppet av sådana investeringar som berättigar till skattelättnad och som ett målbolag får ta emot ska få uppgå till 2 500 000 euro under en period av tolv månader.
Investeringarna ska göras i små företag. Som ett litet företag definieras ett företag som har högst 50 anställda och vars balansomslutning och omsättning understiger 10 miljoner euro.
Ett belopp som motsvarar avdraget ska återföras som investerarens intäkt om investeraren senare överlåter aktierna.
Det föreslås att ett en ny bestämmelse fogas till lagen om beskattningsförfarande. Enligt den nya bestämmelsen ska ett målbolag som tagit emot investeringar lämna Skatteförvaltningen en årsanmälan om investeringarna.
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2013 och avses bli behandlad i samband med den.
Avsikten är att lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet skatteåren 2013—2015 ska träda i kraft 2013 efter det att Europeiska kommissionen har godkänt det föreslagna statliga stödet. Lagen om ändring av 16 § i lagen om beskattningsförfarande avses träda i kraft vid samma tidpunkt. Bestämmelser om tidpunkten för lagarnas ikraftträdande utfärdas genom förordning av statsrådet. Lagarna ska tillämpas vid beskattningarna för skatteåren 2013—2015 från tidpunkten för ikraftträdandet.
Lagmotionen är en parallellmotion till regeingens proposition med förslag till lag om skattelättnad för investeringsverksamhet skatteåren 2013—2015 och lag om ändring av 16 § i lagen om beskattningsförfarande. I motionen föreslås att 50 § i inkomstskattelagen ändras så att även förlust vid egendomsöverlåtelse räknas som underskott för kapitalinkomstslag.
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet förordar lagförslaget utan ändringar.
Syftet med propositionen är att uppmuntra privatpersoner att placera nytt kapital i unga tillväxtföretag och dela med sig av sin affärskompetens till bolagen. Stödet är riktat till små och medelstora företag och tanken är att stödja ny företagsamhet i landet. Utskottet menar att det därför är viktigt att lagen träder i kraft så fort som möjligt trots att tidtabellen därmed blir pressad. Det här är särskilt viktigt eftersom lagen endast är temporär och kan träda i kraft först när kommissionen har godkänt ett föreslaget stöd.
Skattelättnaden gäller å andra sidan endast aktiebolag och är dessutom förenad med många specialvillkor. I bestämmelserna måste dessutom unionen begränsningar i fråga om statsunderstöd beaktas. Utskottet anser därför att det är viktigt att följa propositionens verkningar för att se hur skattestödet utnyttjas som en form av företagsstöd. Utifrån inhämtade uppgifter om detta kan behoven att förbättra lagen bedömas. Utskottet föreslår ett uttalande om detta. (Utskottets förslag till uttalande)
Utskottet konstaterar vidare att vissa obsoleta delar av propositionsmotiven av misstagit blivit kvar i den finskspråkiga verisionen. För tydlighetens skull framlägger utskottet därför i det finska betänkandet motiveringen i den form (på finska) som de är avsedda att godkännas.
Utskottet föreslår att lagmotionen förkastas.
Riksdagen
godkänner lagförslagen utan ändringar,
godkänner ett uttalande (Utskottets förslag till uttalande) och
förkastar lagmotion LM 83/2012 rd.
Helsingfors den 11 december 2012
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare i delegationen var
utskottsråd Maarit Pekkanen
Regeringens proposition med förslag till lag om skattelättnader för investeringsverksamhet är bättre en det tidigare förslaget som varit ute på en remissrunda och som både affärsänglar och företagare ansåg vara helt obrukbara
Centerns riksdagsgrupp motsätter sig inte det lagförslag som ingår i betänkandet men anser att ett parallellförslag som ledamot Sipilä lämnat i form av lagmotion LM 83/2012 är tydligare, rättvisare och effektivare när det gäller att uppmuntra till investeringar i nya tillväxtföretag. I lagmotionen föreslås det att inkomstskattelagen ändras så att förlust vid överlåtelse av egendom ska anses vara förlust som hänför sig till kapitalinkomstslag.
Finland behöver företag som växer och sysselsätter. Vi har satsat cirka 4 procent av bnp, vilket är mycket, på produktutveckling och forskning. Men nu håller satsningarna på att avta och vi har inte hittat nya sätt att uppmuntra privatpersoner att investera i små och medelstora företag i vardande.
I det finländska förlustutjämningssystemet kan uppkomna förluster i allmänhet dras av från vinsten under de tio följande åren. Förlustutjämningen görs per inkomstslag och inkomstkälla. Det här innebär att förlust av förvärvsinkomstlag endast kan avdras från förvärvsinkomsten och förlust av kapitalinkomstslag endast från kapitalinkomsten. Förlust vid källorna näringsverksamhet respektive jordbruk avdras från resultatet av samma källa under de följande tio skatteåren i den takt resultat uppkommer.
En avvikelse från denna tydliga regel är förlusterna vid överlåtelse. De kan inte dras av från andra kapitalinkomster än från överlåtelsevinster under skatteåret och därpå följande år. Förluster vid överlåtelse utgör således en alldeles egen kategori bland kapitalinkomstslagen.
Det finns inte tillräckliga grunder för den synnerligen begränsade avdragsrätten för överlåtelseförluster. Ofta blir överlåtelseförlusterna helt oavdragna eftersom den som lidit förlust i regel inte heller får några överlåtelsevinster under de kommande fem åren. Han eller hon blir därför föremål för överbeskattning eftersom kapitalinkomsterna hela tiden beskattas medan de överlåtelseförluster som hänför sig till inkomstskatteslaget inte dras av.
Skattelagstiftningen ska vara tydligt och behandla alla på ett jämlikt sätt. Finansiering av små tillväxtföretag innebär alltid en risktagning. Det största problemet i beskattningshänseende är att överlåtelseförluster i placeringsverksamhet endast får dras av från överlåtelsevinster. Placeringsverksamhet är av långsiktig natur. Vinster och förluster kan tidsmässigt ligga långt från varandra. Problemet är tydligt vid beskattningen av exempelvis affärsänglar. Överlåtelseförluster är vanliga i denna bransch. Det blir sällan fråga om vinster, även om vinsterna kan vara betydande när de väl realiseras. Det blir ett hinder för risktagning om den skattskyldige inte får dra av överlåtelseförluster från sina andra kapitalinkomster För att trygga finansieringen av tillväxtföretag behövs det aktörer som är beredda att ta ekonomiska risker. Beskattningens roll borde hellre vara att uppmuntra till investeringsrisktagning än att uttryckligen bestraffa de som vågar.
Den modell som föreslås i lagmotionen behandlar alla företag och placerare jämlikt. Alla skattskyldiga borde ha rätt att dra av överlåtelseförluster på samma grunder som de får dra av förluster för andra kapitalslag. I regel skulle detta i slutändan leda till en korrektare beskattning. Om det var tillåtet att under tio års tid dra av överlåtelseförluster från alla slag av kapitalinkomster skulle själva beskattningen förenklas och resultera i en nettobeskattning till ett riktigt belopp. Den här modellen används redan i Sverige med goda resultat.
Vi föreslår
att lagförslag 1 och 2 godkänns enligt betänkandet och
att ett nytt lagförslag 3 godkänns (Reservationens nya lagförslag).
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 50 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1410/2012, som följer:
Överlåtelseförlust
Såsom förlust för kapitalinkomstslag betraktas även förlust vid överlåtelse av egendom.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
_______________
Denna lag träder i kraft den 20 .