Motivering

Utskottet tillstyrker lagförslagen med vissa preciseringar i övergångsbestämmelsen.

Propositionen handlar om en ny speciallag om återbäring av accisen på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket. Dessutom ska det nuvarande skattestödet för dem som bedriver yrkesmässig växthusodling höjas i motsvarande mån.

Propositionen bygger på beslutet i mars 2005 om ramarna för statsekonomin för 2006—2009. Enligt beslutet ska produktionskostnaderna inom jordbruket, rennäringen och växthusodlingen sänkas genom lindrigare energibeskattning på de här områdena. För lättnaderna har reserverats 21,5 miljoner euro per år. Efter avdrag för de administrativa kostnaderna för systemet uppskattas återbäringen från och med 2006 vara 19,9 miljoner euro per år. År 2005 är beloppet efter avdrag för kostnader uppskattningsvis 15,8 miljoner euro. Det svarar proportionellt mot den tid som rambeslutet täcker in, den 11 mars — 31 december 2005. Men i sista hand beror de slutliga kostnadseffekterna av hur stora mängder återbäringsgilla energiprodukter som används inom jordbruket och den yrkesmässiga växthusodlingen över lag och å andar sidan på hur många återbäringsansökningar som lämnas in. — Grunden för återbäring är i sig kopplad uteslutande till den utnyttjade energivolymen: lätt brännolja 3,75 cent/l, tung brännolja 1,75 cent/kg och förbrukad el inom jordbruket 0,23 cent/kwh.

Lättnaden verkställs enligt ansökan och förfarandet är för dem som bedriver yrkesmässigt jordbruk kopplat till inkomstbeskattningen av jordbruk och för dem som bedriver yrkesmässig växthusodling till det redan etablerade förfarandet med återbäring från tullen. Ambitionen har varit att hitta en modell med så låga samlade kostnader som möjligt. Dessutom har man velat göra förfarandet så enkelt, klart och behändigt för odlarna som möjligt. En bidragande faktor är att betalningsbemyndigandena för EU-stöd och nationella stöd i Södra Finland i praktiken redan har utnyttjats fullt ut. Det går alltså inte längre att inverka på jordbrukets villkor i Södra Finland genom ökat nationellt stöd. Man har i alla fall velat bevara de totala stödproportionerna mellan landets olika delar och mellan olika produktionsriktningar. På grund av detta har det inte varit möjligt att höja stöden per enhet inom det nationella stödet i hela landet och därför har en rättvis modell sökts utanför stödsystemet.

Utskottet anser att regeringens avgöranden i propositionen är motiverade. Även om det föreslagna återbäringsförfarandet komplicerar lagstiftningen och ger upphov till administrativt merarbete har det visat sig vara det bäst genomförbara alternativet av en lång rad möjliga. Det viktigaste är att återbäringssystemet både för dem som bedriver yrkesmässigt jordbruk och dem som bedriver yrkesmässig trädgårdsodling är kopplat till ett redan etablerat förfarande och därmed är relativt lätt att tillämpa. Dessutom kan skatteförvaltningen behandla ansökningarna utan särskilda organisatoriska åtgärder eller nyrekryteringar. Både skatteförvaltningen och tullen anser att den här lösningen är den bäst motiverade och lättast genomförbara ur deras synvinkel.

Utskottet omfattar också definitionen av dem som har rätt till återbäring och återbäringens grund. Utgångspunkten är att bara de som aktivt bedriver jordbruk ska ha rätt till accisåterbäring. Därför bygger definitionen på dem som får EU-stöd eller nationellt stöd. Dessutom har man velat definiera särskilt alla jordbruksfunktioner på en gård samt sädestorkning. Den föreslagna definitionen täcker därmed in jordbruket i mycket stor omfattning är dessutom noggrant avgränsad.

Enligt utskottets mening är det lätt och relativt behändigt att bevisa också grunden för återbäring: Den som får återbäring bör bevisa hur mycket bränsle som använts inom jordbruket under skatteåret. Man kan t.ex. räkna ut hur mycket brännolja som använts utifrån inköpen och specificera användningsområdena enligt jordbruk samt privat hushåll, skogsbruk och hobbyverksamhet. Däremot kräver propositionen ingen lagerinventering.

Utskottet har därmed ingenting att anmärka på i fråga om sakinnehållet. I övergångsbestämmelsen i den nya lagen saknas däremot av misstag en passus om att när återbäringen för 2005 räknas ut beaktas 81 procent av den använda mängden brännolja och el som godkänts som grund för återbäringen. Meningen har varit att betala återbäring för 2005 bara för den tid som omfattas av rambeslutet, som också framgår av motiveringen, och därför föreslår utskottet att övergångsbestämmelsen preciseras på denna punkt. Lösningen är densamma i det andra lagförslaget i fråga om dem som bedriver yrkesmässig växthusodling.

I övergångsbestämmelsen konstateras vidare att samfund och samfällda förmåner inte har rätt till återbäring för brännolja eller el som de använt under skatteåret 2005, om deras räkenskapsperiod har gått ut mellan den 1 januari 2005 och den 10 mars 2005. Utskottet föreslår att bestämmelsen kompletteras med sammanslutningar. Meningen är att energiprodukter som använts under 2004 inte omfattas av återbäring. Det gäller sammanslutningar i samma mån som samfund och samfällda förmåner. — Om räkenskapsperioden har gått ut den 11 mars eller senare bestäms rätten till återbäring utifrån allmänna bestämmelser.

Motionerna

Utskottet ställer sig avböjande till åtgärdsmotionerna.