Statsrådets redogörelse

Begränsning av frågan

Finansutskottet har behandlat redogörelsen bara med avseende på unionens finanser och ekonomiska politik. Följaktligen går utskottet inte in på till exempel unionens penningpolitik eller Europeiska centralbankens ställning.

Förslagen från konventet

De budgetmässiga och finansiella principerna innefattar principen om ettårighet, universalitetsprincipen, principen om balans i budgeten och principen om sund ekonomisk förvaltning. Enligt förslaget skall unionens budget finansieras helt av egna medel.

Beslutsprocessen kring egna medel grundar sig på två rättsliga grunder. Bestämmelserna om nödvändiga medel beslutas enligt samma regler som nu. Ministerrådet skall besluta enhälligt efter att ha hört Europaparlamentet. Dessutom krävs ratificering i varje medlemsstat. Procedurerna kring unionens medel skall fastställas i en europeisk lag utfärdad av ministerrådet. Ministerrådet skall besluta efter godkännande från Europaparlamentet.

Bestämmelsen om egna medel innefattar också möjligheten att ta ut europeiska skatter.

Unionens budgetmekanism består dels av en rättsligt bindande flerårig finansieringsram som fastställs i en europeisk lag, dels av en årlig budget som skall följa finansieringsramen. Det slutliga beslutet om den fleråriga finansieringsramen fattas av ministerrådet. Också budgetbeslutet läggs fast i en europeisk lag. Då har Europaparlamentet en starkare ställning än i den sedvanliga lagstiftningsprocessen. Europaparlamentet kan med ett beslut med en majoritet av sina ledamöter och tre femtedelar av rösterna fastställa ett förslag som avviker från ministerrådets ståndpunkt.

En viktig del av budgetreformen är att bestämmelserna om obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter försvinner.

Den ekonomiska politiken ingår precis som nu i medlemsstaternas behörighet.

Statsrådets ståndpunkt

Statsrådet utgår från att kompetensfördelningen mellan dels medlemsstaterna och unionen, dels mellan unionens institutioner inte rubbas. Vidare understryker statsrådet vikten av en hållbar ekonomi och därmed också betydelsen av att staterna håller sig till reglerna för budgetdisciplin. Principen om sund ekonomisk förvaltning bör effektiviseras, anser statsrådet.

Statsrådet kan godta ett differentierat förfarande, som innebär att unionens medel fastställs med enhällighet i ministerrådet och ratificeras i medlemsstaterna, medan närmare arrangemang för medlen fastställs i ministerrådet med kvalificerad majoritet.

Statsrådet motsätter sig europeiska skatter och en självständig beskattningsrätt för unionen. Ett framtida beslut om europeiska skatter måste fattas med enhällighet bland medlemsstaterna och dessutom ratificeras i medlemsstaterna, anser statsrådet.

För tryggad jämvikt mellan institutionerna bör ministerrådet ha en dominerande ställning i besluten om finansieringsramarna, anser statsrådet. Dessutom måste medlemsstaterna ha lika möjligheter att påverka besluten om ramarna. Dessutom vill statsrådet ha en förenkling av budgetprocessen.

Statsrådet är positivt inställd till att budgeten i rättsligt hänseende blir en europeisk lag och anser det viktigt att Europaparlamentet och ministerrådet nämns som likvärdiga utövare av budgetmakt. De bör också rent konkret garanteras en likvärdig ställning i den sammanhållna budgetprocessen.

Kompetensfördelningen i den ekonomiska politiken kan enligt statsrådet följa nuvarande regler. Men statsrådet ger sitt stöd till närmare samordning av den ekonomiska politiken i enlighet med det föreslagna fördraget.