Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Stora utskottet sände den 3 juni 2005 statsrådets skrivelse (en kompletterande skrivelse 2. KTM 01.06.2005) med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden (U 31/2004 rd) till finansutskottet för eventuella åtgärder.
Utskottet har hört
överinspektör Satu Mäkynen och projektdirektör Antti Neimala, handels- och industriministeriet
Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av Finlands Näringsliv.
Den kompletterande skrivelsen innehåller en kompletterande utredning till statsrådets skrivelse av den 29 maj 2004 om förslaget till direktiv om tjänster på den inre marknaden. Den kompletterande utredningen svarar på de specialfrågor som ställdes i stora utskottets utlåtande StoUU 2/2004 rd. Det gällde t.ex. principen om ursprungsland, välfärdstjänsterna och förslagets ekonomiska effekter. Syftet med utredningen är att ge extra information till stöd för beslutsfattandet, inte att ta ställning till bestämmelserna i direktivförslaget.
I förslaget till direktiv om tjänster på den inre marknaden är tillämpningsområdet för principen om ursprungsland exceptionellt omfattande. Därför har det i förslaget gjorts ett stort antal allmänna, till sin art bestående undantag. Enligt undantagen tillämpas principen om ursprungsland inte på post-, el-, gas- och vattendistributionstjänster. Utanför tillämpningsområdet står också bl.a. yrkeskvalifikationer och utstationerade arbetstagare till den del det finns bestämmelser om dem i särskilda direktiv. Principen om ursprungsland påverkar inte heller EG-bestämmelserna om social trygghet.
I förslaget behandlas välfärdstjänsterna inte som en separat helhet utan som en del av de tjänster som också kan vara av ekonomisk art. En tjänst är till sin art ekonomisk om det nationellt fattas beslut om att t.ex. någon social- och hälsovårdstjänst ska öppnas för konkurrens och om tjänsteproducenten är en part som tar emot ett ansenligt vederlag för att producera tjänsten. Då tillämpas bestämmelserna i förslaget till direktiv på tjänsten. Analogt är tjänster som staten producerar utan vederlag inte till sin art ekonomiska och omfattas inte av tillämpningsområdet för direktivförslaget. Det är bara vederlagets storlek som har betydelse när det fastställs om en viss tjänst produceras mot vederlag eller inte. Vem som betalar vederlaget spelar ingen roll.
I den kompletterande utredningen har det på basis av ett expertutlåtande från Statens ekonomiska forskningscentral gjorts en utvärdering redan på utförda internationella konsekvensanalyser. Statens ekonomiska forskningscentral har också bedömt hur dessa analyser kan tillämpas på Finlands ekonomi. Enligt utlåtandet får förändringarna tämligen små totalekonomiska effekter för Finland. Regeringen har ansett att de ekonomiska utredningarna är tillräckliga och att det inte finns något behov av en särskild konsekvensanalys i Finland.
I förslaget till direktiv finns också en tydlig formulering som garanterar att principen om ursprungsland inte tillämpas på beskattningen.
Tjänstedirektivets ekonomiska effekter har bedömts i Europeiska kommissionens och vissa internationella forskningsinstituts utredningar. I dem framhålls det att faktorer som begränsar handeln med tjänster för närvarande fungerar som tullar och att såväl medlemsstaterna, konsumenterna som företagen skulle gagnas av att hindren på den inre marknaden undanröjdes. Det har uppskattats att det ökade utbudet av tjänster skulle ge 600 000 nya arbetstillfällen netto i EU och att ca 5 000 nya arbetstillfällen skulle uppstå i Finland. Den gränsöverskridande handeln med tjänster beräknas öka med 15—30 procent i hela unionen. Utrikeshandeln med tjänster förmodas öka med ca 17 procent i Finland. Ändringen tros också ha positiva effekter på innovationerna och produktiviteten eftersom internationaliseringen i branschen skulle sprida bästa tjänstepraxis från ett land till ett annat.
Statens ekonomiska forskningscentral konstaterar att direktivets allmänna effekter har analyserats ingående och på ett sakkunnigt sätt i utredningarna. Enligt centralens bedömning blir ändringarnas totalekonomiska effekter i Finland tämligen små eftersom det finns rätt få handelshinder på tjänsteområdet. Vår tjänstesektor är redan nu mycket öppen.
Med tanke på hela unionen är det viktigt att tjänstedirektivet genomförs för att den inre marknaden ska fungera effektivt, produktiviteten förbättras och Lissabonmålen därigenom bli lättare att nå. Behandlingen har dock bromsats upp i unionen och ingen snabb lösning är att vänta.
Utskottet har ingenting att anmärka mot de ekonomiska konsekvensanalyserna och ser inget behov av ytterligare utredningar i detta skede.
Utskottet har behandlat tjänstedirektivet i ett tidigare sammanhang, närmast sambandet mellan beskattningen och tjänstedirektivet (FiUU 13/2005 rd). Utskottet anser fortfarande att det är viktigt att tjänstedirektivets eventuella indirekta effekter för skattesystemet följs upp under behandlingen av ärendet.
Finansutskottet meddelar
att utskottet inte i detta sammanhang har någonting att anmärka mot statsrådets kompletterande utredning om förslagets ekonomiska effekter.
Helsingfors den 15 juni 2005
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Hellevi Ikävalko