Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.2
Stora utskottet sände den 12 oktober 2001 statsrådets utredning med anledning av kommissionens vitbok om styrelseformerna i EU (E 86/2001 rd) till finansutskottet för eventuella åtgärder.
Stora utskottet sände dessutom den 24 oktober 2001 en kompletterande skrivelse 1.EUE 27.9.2001 till finansutskottet för eventuella åtgärder.
Ärendet har beretts i finansutskottets förvaltnings- och granskningsdelegation.
Förvaltnings- och granskningsdelegationen har hört
konsultative tjänstemannen Virpi Einola-Pekkinen, finansministeriet
Dessutom har statsrevisorernas kansli och Statens revisionsverk lämnat skriftliga utlåtanden till delegationen.
Statsrådets utredning innehåller en promemoria om kommissionens vitbok av den 25 juli 2001 om styrelseformerna i EU. Vitboken ser på hur unionen utnyttjar de befogenheter den fått av medborgarna. Vidare läggs där fram överväganden om hur de politiska processerna kunde ses över för att unionens politikområden skall bli mera konsekventa och demokratiska och komma närmare medborgarna. I vitboken ingår förslag till reformer inte bara inom kommissionen utan också inom andra institutioner samt medlemsstaterna och deras förvaltningar på statlig, regional och lokal nivå.
Utskottet har fått en kompletterande skrivelse där Finlands ständiga EU-representation återger sin syn på Finlands ståndpunkt i saken.
Enligt Finland är det utomordentligt viktigt att principer för goda styrelseformer tas fram i Europa med målet att förstärka unionens demokratiska legitimitet. Vitboken kan ses som ett välkommet inlägg i debatten om Europas framtid.
Kommissionens vitbok har ett direkt samband med unionens acceptans och en utveckling av unionens profil i den riktning Finland önskar. För Finland faller det sig helt naturligt att komplettera kommissionens framställning med synpunkter på relationen mellan medborgarna och förvaltningen samt på fullföljden av de medborgerliga rättigheterna över lag.
Enligt kommissionens förslag kommer projektet att genomföras i mycket långsam takt. Det är viktigt att framstegen i fråga om t.ex. öppenheten och andra för Finland centrala projekt inte blir liggande i väntan på att konsultationsprocessen kring behövliga åtgärder i andra institutioner och medlemsstater blir slutförd.
Finansutskottet ser principerna i vitboken för effektivare, öppnare och mera involverande styrelseformer i Europa som mycket viktiga. Principerna går i samma riktning som riktlinjerna för den pågående utvecklingen av centralförvaltningen hos oss.
Med tanke på bättre insyn i förvaltningen är tillgången till handlingar ett minimikrav men ingalunda en tillräcklig åtgärd för att vinna medborgarnas förtroende. Kommissionen föreslår att medborgarna skall förvandlas från mottagare till aktörer, dvs. de skall engageras på ett sådant stadium i förberedelserna att det fortfarande går att påverka processerna. Utskottet påpekar att procedurerna i olika EU-institutioner fortfarande lämnar mycket övrigt att önska på denna punkt. Deltagande och utövande av politiskt medinflytande bör ske inom ramen för varje medlemsstats politiska system, understryker utskottet. Principen om respekt för medlemsstaternas särdrag, som finns inskriven i unionsfördraget, bör vägas in i förberedelerna för alla åtgärder i EU.
Det behövs större klarhet i de olika EU-institutionernas roller och ansvar, om onödig byråkrati och dubbelarbete skall kunna undvikas. En precisering av ansvarsfördelningen ända ner till personnivå kan vara till hjälp i att uppnå målet och förebygga uppkomsten av fel. I detta hänseende är till exempel den nya förordningen om ekonomisk förvaltning ett framsteg. Det vore till fördel om kommissionen själv i sitt arbete kom till insikt om att flerdubbla godkännandeförfaranden fördunklar ansvaret just nu. Också det faktum att kommittéer flitigt anlitas i beslutsprocessen minskar kommissionens effektivitet.
Ett av de viktigaste målen för unionen är att utveckla beslutsfattandet och lagstiftningen. Regelverken bör anpassas till förändringar i omvärlden och stödja de målsatta ändringarna i procedurer. Inte minst en bedömning av rättsakternas konsekvenser är ett område som bör uppmärksammas både nationellt och inom EU. Den parlamentariska kontrollen och den externa och interna revisionen spelar en viktig roll när det gäller att lyfta fram missförhållanden i verksamheten.
Utskottet framhåller att unionen kan göra en betydelsefull internationell insats bara om dess ställningstaganden bygger på en gemensamt överenskommen politik mellan alla medlemsstater. De särskilda mötena mellan de stora länderna i unionen är ett exempel på åtgärder som inte bidrar till vare sig medlemsstaternas eller enskilda medborgares förtroende för unionen, känslan av gemenskap med eller trovärdigheten i unionen. Förtroende uppstår bara genom positiva erfarenheter.
Finansutskottet ser det som ett avgörande villkor för framgång att reformerna konkretiseras och verkställs i så snabb takt som möjligt.
Finansutskottet meddelar vördsamt som sitt utlåtande
att utskottet omfattar statsrådets ståndpunkt i saken men med anmärkningarna ovan.
Helsingfors den 23 november 2001
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare vid behandlingen i utskottet var
utskottsrådet Alpo Rivinoja