Motivering

Allmän bedömning av utredningen

FN har föreslagit att Finland ska fortsätta delta i UNIFIL-insatsen också efter maj 2015. Försvarsutskottet anser det ändamålsenligt att Finland fortsätter att ha ledningsansvaret för den finsk-irländska bataljonen fram till den 31 maj 2016. Irland har traditionellt varit Finlands partner i tidigare krishanteringsinsatser. Enligt inkommen utredning har försvarsmakten bortsett från vissa skillnader i förhållningssätt varit nöjd med samarbetet inom den finsk-irländska bataljonen.

Det konstateras i utredningen att säkerhetsläget i Libanon i det område där UNIFIL-insatsen pågår, alltså söder om floden Litani, har förblivit i stort sett stabilt. Utskottet omfattar bedömningen enligt utredningen och sakkunnigutfrågningen att insatsen har haft en lugnande inverkan på säkerhetsläget i området. Den sammantagna effekten av UNIFIL-insatsen tillsammans med UNDOF- och UNTSO-insatserna måste också granskas. Dessa tre FN-ledda uppdrag är viktiga element i det internationella samfundets insats för att upprätthålla stabiliteten i Mellanöstern. Med hjälp av operationerna får man också en heltäckande lägesbild av i vilken riktning säkerhetsläget i området är på väg.

Enligt inkommen utredning märks inbördeskriget i Syrien ofrånkomligen av också som en försämring i säkerhetsläget i Libanon, särskilt på grund av att Hizbollah stöder Assad-regimen och är en viktig maktfaktor i Södra Libanon. De konkreta konsekvenserna av inbördeskriget märks för UNIFIL-operationens vidkommande inom den östra ansvarssektorn i form av vägbomber. I den finländska truppens ansvarssektor i Västra Libanon har vägbomberna inte utgjort något problem. De finländska styrkorna har kunnat patrullera normalt inom sitt område. Det försämrade säkerhetspolitiska läget har märkts i form av ökade oroligheter på den finsk-irländska bataljonens område i bland annat flyktinglägren. Åtminstone hittills har myndigheterna i Libanon trots det förmått ta hand om problemen. Det är ändå skäl att bereda sig på att säkerhetsläget förvärras ytterligare.

De militära grunderna för Finlands deltagande

Finlands totala insats i internationella krishanteringsoperationer omfattar för närvarande cirka 550 soldater, varav operationen i Libanon är den i särklass mest omfattande med sina 350 soldater. Finland har deltagit i UNIFIL-operationen i flera repriser; 1982—2001 och 2006—2007. Den aktuella insatsen inleddes våren 2012, och nu ansöks om förnyat deltagande till slutet av maj 2016.

Det är meningen att den finländska styrkan ska utföra sitt uppdrag, nämligen att patrullera, upprätthålla kontakten med de lokala myndigheterna och samla in information, tillsammans med de väpnade libanesiska styrkorna. Enligt en utredning deltar den libanesiska armén i omkring 10 procent av patrulleringsuppdragen. Utskottet betonar betydelsen av att det i utredningen angivna målet att ansvaret för säkerheten helt övergår till de libanesiska myndigheterna uppfylls.

Fördelarna av UNIFIL-insatsen motiverades på olika sätt i utredningen och vid utfrågningen av sakkunniga. För det första har Finland i egenskap av ledande nation möjlighet att testa och utveckla ett modernt ledningssystem. För det andra ger operationen stampersonal och reservister goda möjligheter till utbildning. Vidare framfördes det att det är bra att Finland deltar med en större styrka i en krishanteringsinsats, att man genom deltagandet i UNIFIL stöder den FN-ledda krishanteringen och att ett synligt deltagande hjälper fram finländska officerare i konkurrensen om de ledande uppdragen i FN-insatserna. Som ytterligare argument för det fortsatta deltagandet angavs att de investeringar i infrastruktur som Finland gjort i lägren kan utnyttjas bättre genom ett långvarigt deltagande.

Utskottet anser att de synpunkter som framförts är motiverade, men ifrågasätter trots det påståendet att satsningarna på infrastruktur skulle vara ett hållbart argument för att förlänga deltagandet, om inte några andra vägande skäl talar för det. Även om UNIFIL-insatsen inte är lika militärt krävande som ISAF-insatsen i Afghanistan, höjer den erfarenhet som väpnad patrullering i krävande mångkulturella förhållanden ger de finländska styrkornas färdigheter också med tanke på det inhemska försvaret.

Här vill utskottet poängtera vikten av att vårt land anvisar tillräckliga medel för reservistutbildningen.

Övrigt

Försvarsutskottet vill lyfta fram de stödarrangemang som gäller krishanteringsuppdrag och personalens ställning. Frågan är viktig, inte minst för att det finländska deltagandet i internationella krishanteringsinsatser bygger på frivillighet. Enligt utskottet bör man utveckla systemen för omsorg om krishanteringsveteranerna och fortsatt utvärdera hur systemen fungerar. I och med att kravnivån och riskerna inom krishanteringen ökar är det är absolut nödvändigt att man tar ansvar för rehabiliteringen av de som skadats fysiskt eller psykiskt under uppdraget och att det nationella programmet för krishanteringsveteraner färdigställs så snart som möjligt.